Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - IV. Jag förvärfvar mig en ny bekantskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
och ined i viss mån lät honom förstå, att jag
skänkte honom mitt förakt.
På detta sätt stodo vi midt emot hvarandra
och mätte hvarandra med blickarne. I det
pojken mönstrade mig från hufvud till fötter,
frågade han slutligen:
— Hvarför är du här?
— Hvad angår det dig?, svarade jag.
Min motståndare höjde på axeln, som om
han haft för afsikt taga handen ur fickan och
gifva mig ett slag.
Jag icke ens blinkade.
— Jag skall visa dig, jag, sade han hotande.
Jag sköt fram bröstet ännu mera.
— Nå, så slå till! . . . Försök på!,
genmälte jag.
Ögonblicket var kritiskt, vårt blifvande
förhållande till hvarandra berodde därpå. Jag
väntade, men min fiende rörde sig icke, han
blott fixerade mig med samma pröfvande blick.
— Jag, min bror, är heller inte rädd,
fortfor jag, men i en mera fredlig ton.
Under tiden försökte flickan, i det hon stödde
sina små armar mot golfvet, att krafla sig upp
ur hålet. Hon föll, reste sig upp igen och
begaf sig slutligen med osäkra steg mot pojken.
I det hon närmade sig honom så tätt som
möjligt, grep hon fast i hans arm, tryckte sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
