Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ur 1600-talets skollif i Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Linköpings läroverks nuvarande byggnad. |
dock i väsentlig grad en annan mera öfverensstämmande med
Gustaf II Adolfs kända praktiska och realistiska åsikter i afseende
å undervisningen. Den upptog i läroplanen äfven naturvetenskap
och undervisning i svensk lag och statsrätt samt, som han
uttryckte det, "all tings lämpande till praxiss". Framför allt visade sig
den praktiska läggningen däri, att läroverket försågs med en
särskild apologist och skrifvareklass, en classis scribarum, afsedd för
sådana elever, som ej ville beträda den lärda banan, och som
därför undervisades endast i kristendom, räkning och skrifning.
En sådan klass fingo de andra gymnasierna först genom 1611 års
skolordning. Annars var latinet för de öfriga det grundläggande
ämnet, hvarmed man började i nedersta klassen tillsammans med
kristendom, och dessa voro jämte skrifning de enda ämnen som
där förekommo. Latinet kunde då ock drifvas så, att
lärjungarna från och med skolans 4:de eller högsta klass ej fingo
använda annat språk, hvarken vid undervisningen eller vid samtal sins
emellan på rasterna. Förseelser häremot straffades. I den tredje
klassen börjades med en latinsk dogmatik och grekiska. På
gymnasium fortsattes dessa studier, och som nya ämnen tillkommo
hebreiska och nya testamentet på grekiska jämte exegetik, filosofi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skollif/0021.html
