Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra afdelningen - Förklaring till kolumnerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 NE ER AS FE RA BAR
VI
Kol, 1—2. Ordning, stafsätt’ och folkmängd enl. senaste utgifna officiela
statistiken.
Kol. 3 anger namn på de byar eller ställen, hvarest tjensternas inne¬
hafvare bo.
Kol. 4—6. För att i kol. 4 o. 6 alltid kunna ha wåsiffriga tal ha stun¬
dom mindre afstånd än 0,5 km. uteslutits och större än O,5 km. höjts till hel;
de ofta inom samma ort betydligt vexlande afstånden i kol. 5 bero derpå, att
stundom åsyftas järnvägs- och stundom ångbåtsstation.
Kol. 7. Det egna stafsättet i namnen är alltid bibehållet. Kursiveradt
namn betyder ledamot af skol- och någon gång äfven kyrkorådet. 0O.framför namn
= organist, k. — kantor och kl. == klockare. Efter namnen: + = kommunal¬
stämmoordf., I = räkenskapsförare eller styrelseledamot i sparbank. I större
städer äro personnamnen vanl. införda i alfabetisk ordning och ilandssocknar efter
bostädernas afstånd från kyrkan.
Kol. 14—16. Kursiverad examensort betyder musikdirektör. Den oviga
benämningen ”kyrksångareexamen” har utbytts mot ”kantorsexamen;” man
säger ju för öfrigt inom hela riket icke kyrksångare utan kantor. (Någon klockare¬
examen förekommer, som bekant, icke). ”Disp.” betyder dispenserad. Å några
ställen anges Getinge och Ockelbo som examensorter, emedan der boende musikdir.
någon tid lära haft mus. akad:s fallmakt att examinera.
Kol, 17 anger det år, då nuvarande sysslan tillträddes.
Kol. 18. Tjensteårens antal ha beräknats till 1888 års slut; gälla endast
folkskolläraretjenst, då platsen är ”förenad”.
Kol. 19. Här beteckna 1—6 fasta och I-III flyttande folkskolor, 1—4
och I—II med samt 5—6 och III utan underlag af särskild småskola. 1 => fyra
årsklasser, hvardera kl. undervisad af särskild lär.; 2 = två afdeln., af hvilka
hvardera omfattar två årsklasser och undervisas af särskild lärare (hit räknas
ock skolor med biträdande lär.); 3 = två afdeln., hvardera omfattande två års¬
klasser, men båda undervisade af samme lär. på olika tider; 4 — alla folkskolans
årsklasser (vanl. 4, någon gång 3) samtidigt undervisade af samme lär.; 5 =
folk- och småskolans barn undervisade af samme lär. å olika tider; 6 = folk- och
småskolans barn samtidigt undervisade af samme lär,; I — flyttande folkskola med
fyra årsklasser samtidigt undervisade af samme lär.; II = flyttande folkskola
med tre årsklasser samtidigt undervisade af samme lär. och III = flyttande folk¬
Kol. 20—21. I dessa kol. anges, mellan hvilka data läsningen årl. pågår.
Ex. 1/3 2/6, Ye 39/44 = lästid I mars — 30 juni samt 1 aug. — 30 nov. ; ferier
1 dec. — 28 febr. och 1 juli – 31 juli. Kol. 21 tydes på samma sätt. (Här
menas blott särskildt aflönad fortsättnings-, ej repetitions- eller ersättningsskola).
Kol. 22 anger, huru många barn folkskollärare under senaste tiden un¬
dervisat pr år.
Kol, 23 redogör för folkskollärares medeltal barn pr dag under de 5 sista
åren. I ingendera af dessa båda kol. inberäknas fortsättnings- eller repetitions¬
skolas barn och småskolas endast, ifall särskild småskola till underlag’ saknas.
(Då barnantalen i kol. 22—23 i skolor, tillh. art. 4, äro mycket olika, beror detta
dels på ojemn skolgång, dels på medeltal i ena kol. men ej i den andra; någon
gång derpå att man af missförstånd medräknat småskolans barn).
Kol. 24 anger, huru många småskollär. som sända barn till hvarje särskild
folkskola; ingen småskola utmärkes med 0, och om flera folkskolor ha underlag
af samma småskola (-or), betecknas hvarderas andel i småsk. med bråktal.
Kol. 25. Särskilda afklädningsrum anges medelst siffror (de! i sådant, med
bråk); f = förstugan, k = korridor, — betyder saknas.
Kol. 26 anger skolmaterielens beskaffenhet. Finnes endast det nödvän¬
digaste (läseböcker, de vanligaste väggkartorna, väggtaflor öfver menniskokroppen,
räknetafla, jordglob), betecknas detta med wu (= underhaltig); finnas dertill
Mentzers stora blindkarta öfver Sverige, stereometriska figurer, åskådningsmateriel
till metersystemet, väggtaflor öfver djurriket samt d:0o för teckningsundérvisningen,
auses materielen god och betecknas med 9; eger skolan ytterligare specialkartor
öfver verldsdelarne, himmelsglob, tellurium, fysikaliska apparater, tecknings¬
klotsar, metersats, orgelharmonium 0. s. V., betecknas materielen såsom förträff¬
lig med f£.
Kol. 27. Här menas endast boningsrummen (icke kök o. d.) i lärares
bostad; sålunda icke heller rum i utrotar vid flyttande skolor. (Märkvärdigt
nog tyckes en och annan lärare äfven ha räknat kök såsom boningsrum).
Kol. 28 anger den vanliga kontanta lönen, inberäknadt ersättning för s. k.
öfverläsning (ersättning för fortsättningsskola är deremot icke medtagen; denna
inses i allmänhet af lästidens längd i kol. 20—21).
Kol. 29. Siffrorna ange kontant belopp i kr. och öre; e. m. = efter
markeg. (i Skåne någon gång medelmarkegång), i. n. — in natura (i foder, då
vanl. mängden står angifv. i noten), tr. — tunnor (säd i. n. !/2 råg, !/a korn).
Kol. 30. Endast siffror ange också här kontant belopp för lärarens (ej
skolans) räkning; men om efter siffrorna står ett f, betyder detta famnar (någon
er
gång stf. — stor- och If. — långfamnar), lemnade i bestämdt antal; i. n. — hvad
som åtgår.
Kol. 31 anger summan af lärarens och barnens brukbara jordområde vid
skolan (skolorna, ifall lär. ambulerar), men ej lek- och tomtplatser m. m. dyk
(Lärares och barns skoljordar äro ej skilda, emedan båda vanl. brukas tillsammans):
Kol. 33. Kursiverade lönesiffror betyda, att läraren sjelf undervisar i
slöjd, raka siffror deremot att särskild slöjdlärare finnes.
Kol. 34—88 ange hithörande löner enligt senast skedd reglering (vanl.
före 86 års slut): i kol. 34 kontant belopp och i kol. 35 klockarejords eller
klockareboställes arrendevärde pr år (ej taxeringsvärde); hela lönen alltså —
summan af kol. 34 och 35. (Klockareboställes årsvärde är vanl. uppgifvet så¬
dant, som det upptogs vid regleringen; annorlunda blott, ifall det då sattes för
högt eller för lågt). I kol. 34 hå de kontanta Org.-, kant.- och klock.-lönerna
sammanslagits, ifall dessa tjenster äro förenade, men specificerats om olika per¬
soner inneha hvardera sysslan. Stundom äro öfverskjutande öre jemnade till”
krona, dock så att aldrig öfver cirka 40 öres skilnad mot verkliga förhållandet
uppstått; om lönen varit fördelad mellan två eller flere församl., ha örena från
alla sammanslagits till krona i endera (detta för utrymmets skull). Tankstreck
(—) i kol. 34 betyder, att ingen kontant lön der finnes. Då två eller flere
socknar ha gemens. org.-, kantor och klock., men särskildt lönebelopp icke är
angifvet för hvardera, betyder dettå, att lönen uttaxeras efter alla socknarnes
gemensamma fyrktal, hvadan hela summan måste införas å et ställe i den socken,
der tjenstens innehafvare bor. Jordar och boställen äro dock alltid upptagna
i den socken, hvarest de äro belägna. Helst har lönen för hvardera socknen
specificerats särskildt, ifall tjensten i en framtid skulle komma att delas. ”Gh”
i kol. 36 — gatehus, ”utj.” — utjord.
Kol, 39—43. I kol. 42 menas det år, då orgeln blef färdigbygd. För¬
kortningarne i kol. 48 ha följande betydelse: A. J-n — CQ. A. Johansson, (Hof¬
mantorp), A. Lbg = A, Lindberg (Upsala), Alstr. — Nils Alstrand, A. S-n =
Aug. Svensson, A. V. L. =— A. V. Lindgren, Blomqv. — J. M. Blomqvist, B. &
L. = Blomqvistr& Lindgren, Cederl. = Carl Gust. Cederlund (Stälm), 07 J3 Vi
= C. J. Vickman (Sköfde), C. Nn — Carl Nilsson (Ullared), Dahlst. — Dahl¬
stedt, Eberh. — J. Eberhardt (Norrköping), Edbrg =— Joh. Edberg (Bälinge),
Ekengr. =— J. : Ekengren, Elfstr. — QC. Elfström (Ljungby), Elmelin = L. M.
Elmelin, F. A=n — Frans Andersson (Sthlm), G. A—n — Gust. Andersson
(Sthlm), Gbsn = P. Gullbergsson, G. Dstrm — Gustaf Dahlström (Gusum), G—2n
Gullbergsson & Vengström, Granl. — Granlund, Gr. & Str. — J, Gren &
Dan. Stråhle, Hedlund — 0. Hedlund (Sthim), Hedstr. = Hedström, Hellqv. =
Hellqvist, Holm — (. Holm, Holmg. = J. Holmgård, Holmqv. — Holmqvist,
Hultqv. = 0. Hultqvist (Förlösa), J. A—n == Joh. Andersson (Långaryd), J. A.
J–n = J.: A. Johansson (Mösseberg), J. C—n = €. J.: Carlsson (Virestad), J.
OF SOJA, 0. Canlsson: &ö-—J. Andersson, J. Magn. = J. Magnusson (Nöttja),
Jonsson — A. Jonsson (Ringarum), Josefs. — Hans Josefsson (Hajom), Jönsson
= A. Jönsson (Hjortsberga, Blek.), Olsen — K. Olsen (Köpenhamn), Kullbom —
P. A. Kullbom (Broddetorp), Larsn — L. Larsson (Malmö), Liljegr. = J. Lilje¬
gren, L. & N. = Liljefors & Norstedt, L. & O. = A. V. Lundahl & K. Olsson,
Lund = P. Lund (Sthlm), Lundahl =— A. V. Lundahl (Malmö); M.: & J. — JA
Magnusson & A. Johansson, Modig — N. J. Modig, Mol. & C:o — 8. Molander
& 0:0o (Göteborg), M. & 8. — Marcussen & Son (Apenrade, Slesvig), Nilsson —
C. Nilsson (Ullared), Nordstr. — Sven & Erik Nordström (Eksjö), Nygr. — Nygren
(Sthlm), 0. A—n = Olof Andersson (Norsjö), O. N.L.=—=0.N. Lindqvist (Visby),
Petersson = N. P, Petersson (Gotland); PN BI SSoP. No bORspörs (hofvakt¬
mästare), P. = P. Z. Strand, Rettig — 8; CO, Rettig, RR, N—n — Rasmud
Nilsson (Malmö), Ringstr. — Ringström, Rosenb. — Rosenborg, Runbäck (Ytter¬
Jerna), Schwan = 0. Schwan, Schörl. = P. Schörlin (Linköp.), Setterqv. —
Setterquist, S. Jon — Sven Johansson (Liared), Sohlb. = Sohlberg, S—m &
N. — Söderström & Nordqvist, 8. & S. — E. A. Setterquist & Son (Örebro),
Strömbl. — Lars Strömblad, Svanstr. — And. Svanström (Strängnäs), Svensson
(Trollenäs), Sv. & Sch. Svahlberg & Schwan (Sthlm), Söderl. = J. N., E.
NM Söderling, Torell J: Hi Torell (Ellekulla), Vhlbrg — Vahlberg, Visten.
= Vistönlus, V. & V. — Vahlberg & Vallander, Vngstr. — Jon Vengström,
Ystrm. — Dan. Vallenström (Upsala), Våland. — Vålander, Våhlstr. —= Våbl¬
ström, Åberg = J. P. Åberg (Vassmolösa), Å. & L.
(Stölm), Akorm, == Pi L. Akerman, ÅA. & &
— Österman (Norrtelge).
LDL. = P, L. Åkerman & Lund
= Åkerman & Setterquist, Österm.
Kol. 44. Kursiverad postadress betyder, att den person, midt för hvars
namn adressen står, är poststationsföreståndare.
I noterna torde förkortningarne utan vidare begripas, t. ex. amb. — am¬
bulerar, afst. — afståud, har — hektar, innehafv. — innehafvaren, km. — kilo¬
meter, st. — stationer (ex. 2 st., 3 km., 4 mån. = skolan amb. mell. 2 star
tioner belägna på 3 km:s afstånd från hvarandra, 4 mån. af årl. lästiden vid
bostaden), st. om orglarne = stämmor 0. s. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
