Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teater-typer från skilda scener - 5. Ludvig Fristedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna finska brytning, som han ej kunde
öfvervinna under hela sitt lif. Han fick inhämta föga
skolbildning, utan uppväxte under fostermoderns
tämligen lösa skydd till en vild, obändig yngling
med icke så litet hat till världen, som enligt hans
tro, hade behandlat honom illa.
Som aderton års yngling kom Fristedt i
maskinlära och år 1866 reste han öfver till Sverige,
där han fick plats vid Bergsunds mekaniska
verkstäder och arbetade på våra första monitorer.
Men redan 1868 hade teatervurmen fattat honom,
och han lyckades få anställning hos fru Therese
Elffors i landsorten, där han utförde en del mindre
roller och gjorde sina lärospån som den otämda
naturskådespelare som han sedan blef.
Men Fristedt nöjde sig icke härmed. Han
siktade högre och år 1870 finna vi honom såsom
elev vid de kungliga teatrarna. Här fick han
efter många besvärligheter slutligen debutera
på Dramatiska teatern som Gringoire i pjesen af
samma namn och detta med en alldeles oväntad
framgång.
Nu är det en gammal sanning, att hvarje
skådespelare, hur mycket han än kan hafva emot
sig, lyckas en gång, såvida han träffar på en
roll som fullt stämmer med hans individualitet.
Och detta hade Fristedt gjort här. Han var helt
enkelt förträfflig. Den trasiga, utsvultna gatpoeten,
den medeltida bohêmefiguren fick en så gripande
tragik, att hvarken Elmlund före eller Aug.
Lindberg efter, ha kunnat åstadkomma något dylikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
