Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strögods - 3. Förnöjsamt sinne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hela lifvet, den förgiftar själen och inympar sitt
etter, som heter hat, och hatet har sin fröjd uti
att slita sönder både samhälls- och vänskapsband.
Ett förnöjsamt sinne är ett lifselexir, hvilket
vi ständigt böra ha med oss för att »däraf taga
några droppar vid behof», då vi känna oss
upproriska och modfällda efter lifvets motigheter.
Dissonanserna skola snart upplösas i ren harmoni,
och själen få ny spänstighet att fortsätta striden.
Männen äro nu en gång, med få undantag,
ett hårdnackadt släkte, och visst är, att de skulle
behöfva en bra mycket större portion
förnöjsamhet, än de i allmänhet äga. Då skulle ej
motgångarna nedslå dem så hårdt, som nu ofta
sker.
Men vi vilja äfven tänka på kvinnorna i
tusentals hem, som sannerligen icke skulle mäkta
bära dagens slitningar och ödets blixtlika slag,
om icke hos dem, äfven de vekaste, vore
nedlagd denna sega motståndskraft och slutliga stilla
resignation, som ger dem styrka att resa sig
äfven efter de största och bittraste sorger.
Kvinnans sorg säges vara häftig, vild och
djup. Men röra sorg och olycksslag vid hennes
yttre, hennes ekonomiska ställning, så finner hon
sig merendels lättare tillfreds med förändrade
förhållanden och klagar mindre än mannen, såvida
blott hennes hjärtas inre lycka, hennes kärlek
icke beröfvats några af sina blommor vid den
ekonomiska ställningens karambolage.
Hur skulle många hem, kring hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
