Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strögods - 5. Fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de serveras, ovillkorligt tänka: »Det där är icke
sant, eller åtminstone är det öfverdrift.»
I vanliga fall märker ej berättaren eller
berätterskan själf, att det barkar till skogs. Hennes
afsikt har kanske ej heller varit att klandra eller
åtminstone göra någon skada. Nej, bevars, det är
den yra fantasien, som sliter sig lös från tyglarna
och skenar åstad, ytterligare förvildad af eggande
utrop af: »Nej, verkligen!» »Är det möjligt!»
Kors, något sådant har jag aldrig hört förr i hela
mitt lif» o. s. v.
Jag kände en gång en ung dam, som tidtals
led af en sådan där förvildad fantasi. En höst
kom hon åter från en badort på västkusten och
berättade i de mest förtjusta ordalag, hur roligt
hon haft. Vid fråga, om ej en annan bekant ung
dam också hade varit synlig vid samma badort
under sommaren, föll det glädtiga svaret som en
blixt, utan betänkande: »Ja, då, hon var visst
där och vi voro dagligen tillsammans på
segelturer och kafferep och voro blomsterflickor på
välgörenhetsbazarer. Och så gaf hon en
noggrann beskrifning på, huru bägge voro klädda,
hon själf i hvitt och den andra i skärt.
Sedan kom det i dagen, att den där andra
efterfrågade damen aldrig hade varit på
västkusten den sommaren, utan bott nere i
Södermanland på en herrgård, och att de följaktligen
ej alls träffats. Den lilla fantasirika berätterskan
hade ju ej gjort någon skada för annat än sig
själf, men nog behöfde hennes fantasi åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
