Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strögods - 7. Indeskreta frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågan eller frågorna hafva dock lyckats verka
på samma sätt som ett skarpt, frätande gift eller
som en stöt med en finspetsig stukatklinga.
En dylik indiskret fråga är tillräcklig att
hos den, till hvilken den riktas, utsläcka munnens
leende och sänka en slöja öfver ögonens glans.
Det behöfs ej mera för att väcka stundens
slumrande smärtor och bekymmer till lif, och det blir
kanske icke så lätt att åter få dem vaggade till ro.
Skulle den lättsinnige frågaren forska i sitt
eget hjärta, månne han skulle finna
människokärlek och sinnesömhet vara grunden till hans
intresse för nästan och dennes angelägenheter?
Ånej, det händer icke så ofta. Någon
allvarlig orsak finnes icke alls.
Det är blott den tanklösa nyfikenheten,
begäret att prata och den dumma inbillningen, att
den, med hvilken man för ögonblicket sällskapar,
skall känna sig både smickrad och rörd af att
för en halft främmande individ få bikta sin inre
värld.
Den ringaste grad af finkänslighet borde dock
säga, att man med dylika närgångna frågor söker
våldgästa i en annans själ. Man begagnar ej
dyrk för att träda in genom en stängd dörr; man
väntar, till dess att den öppnas inifrån. —
Denna brist på finkänslighet är ett lyte, som
vidlåder så väl det kvinnliga som det manliga
släktet, men det torde väl knappast kunna
förnekas, att det bjärtast framträder hos det
kvinnliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
