Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Begreppet skolträdgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
allvar försöktes. Tvärt om medförde det mycket
stora olägenheter, särskilt för landsbygden. Un-
der sommarferierna skötte barnen icke sina träd-
gårdsland, utan dessa stodo där såsom vanpry-
dande ogräshärdar. Icke ens skörden av litet
morötter, kål e. d. värdesattes av lantbrukare-
barnen. Den normalplanenliga skolträdgården
blev oftast sådan, att på densamma passade efter-
följande beskrivning, lämnad av en lärare som
praktiserat systemet: »Den utgöres efter några
år av gräsvall eller öppen utmärglad jord, å vil-
ken så gott som intet, av vad till en trädgård
hör, växer eller kan växa.»
Folkundervisningskommittén godkände vis-
serligen systemet med en noga avskild barnträd-
gård dock endast under förutsättning, att »köks-
växtavdelningen ordnas på samma sätt, som i
en vanlig trädgård är brukligt», d. v. s. utan
rutor. »Därigenom», fortsätter kommittén, »till-
godoses också lättare ett krav, som bör ställas
på en för undervisning avsedd trädgård, nämli-
gen att den skall hava karaktär av en praktiskt
ordnad trädgård.» Men samma kommitté ansåg
ock »lärarens trädgård i allmänhet vara särskilt
lämpad för undervisningens behov» samt med-
gav, att »undervisningens förläggande dit medför
vissa beaktansvärda fördelar med avseende på
det praktiska arbetet.» Vi återkomma härtill
senare.
Härmed kan man anse, att rutsystemet, ut-
funderat av teoretici, som troligen aldrig själva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
