Add Additionell', utgörande tillägg till. AdditionelFa rotskott kallas skott, som uppstår från knoppar, som bildas direkt på rötter, exempelvis hos poppel, hallon, syren, körsbärs- och päronträd. De utgör en slags förökning på könlös väg. Adduk'tor kallas en muskel, som kan röra en kroppsdel mot medellinjen. Ä découvert [-kovä'r], fr., sälja å découvert anger, att man förbinder sig att leverera värdepapper e.d. utan att för ögonblicket äga dem, i avsikt att köpa dem billigare till leveranstiden. Adekva't, fullkomligt motsvarande. Adel, folkklass, som ännu i vissa länder åtnjuter i lag stadgade, ärftliga företrädesrättigheter. A. har funnits i alla gamla kulturländer, t.ex. spartiater-na, det härskande krigarståndet i Sparta, och patri-cierna, som var namnet på Roms adelsstånd. Genom Alsnö stadgar 1279 uppkom det svenska frälset, ett skattefritt krigarstånd. Omkr. 1500 börjar benämningen A. ersätta namnet frälse. Inom A. finns två klasser, hög- och lågadel. Under Erik XIV instiftades greve- och friherrevärdigheterna. I och med A:s växande inflytande och allt mindre skyldighet till krigstjänst m.m. övergick A. från att vara en tjänsteadel till en bördsadel. Bland A:s privilegier var ensamrätten till rikets höga ämbeten. Till 1866 utgjorde adeln ett av de fyra stånden i riksdagen. Efter hand har samtliga A:s företrädesrättigheter avskaffats i Sverige liksom i de flesta andra länder. Man skiljer emellertid alltjämt på hög- och lågadel. I vissa länder är prins den högsta titeln, därefter hertig (eng. duke, fr. duc, it. duce, ty. Her-zog). Därefter kommer furste (it. principe, ry. knjas, jap. ko). Markistiteln finns i flera länder (ty. Mark-graf). Så följer greve (eng. earl el. count, fr. comte, it. conte, ty. Graf, jap. kaku), därefter friherre (eng. viscount, fr. vicomte, it. visconte, ty. Freiherr, jap. shi) samt baron (även eng. och it.). Lågadeln är i de flesta länder utan titel men har vapen. I England hör baronet och knight till lågadeln, i Holland är jonkheer (junker) den vanligaste adelstiteln. I Sverige finns endast titlarna greve och friherre (baron). Adelaide [æd'ilejd], huvudstad i staten Sydaustra-lien (Australiska statsförbundet). 484 100 inv. 1954. Livlig handelsstad. Universitet. Adelborg, Ottilia, 1855—1936, konstnärinna, känd för sina illustrationer till barnböcker (Ute blåser sommarvind). Adelsberg-grottan, berömd, väldig grotta med droppstensbildningar i karstlandskapet i Krain, Jugoslavien. Huvudgrottan är 4,3 km, med förgreningar 30 km. Adelsfana kallades en ryttartrupp, som adeln alltsedan Gustav Vasas tid var skyldig att uppsätta; den avskaffades i början av 1800-t. Adelskalender utges i Sverige sedan 1898 årligen med titeln Sveriges ridderskaps och adels kalender. Adelsköld, Clas Adolf, 1824—1907, järnvägsbyg-gare, politiker. A. planerade och utförde ett stort antal järnvägsbyggen från järnvägsväsendets början på 1850-t. samt även bro-, hamn- och kanalbyggen. Utgav bl.a. sin levnadsbeskrivning. Adelsmöten kallas svenska adelns regelbundet infallande sammanträden för dryftande av gemensamma angelägenheter. A. hålls vart tredje år. Adelstitlar, jfr Adel. Adelswärd, A. T., 1860—1929, liberal politiker, finansminister 1911—14. Släkten innehar Sveriges enda baroni, bestående av Åtvidabergs kopparverk, Adelsnäs gård samt en del andra egendomar. A. var ledamot av andra kammaren 1906—08 och 1912 —19 samt av första kammaren 1920—24. Adelswärdska baronfet består av fideikommissen Adelsnäs, Slefringe, Åtvidaberg m. fl. i östergöt-tønds län oQh Kvistrpm i Kalmar fån, 16 Adelsö, ö i Björkfjärden, Mälaren, rik på medeltida fornlämningar, bl. a. Alsnöhus, borg från Magnus Ladulås’ tid. Aden [e'jdn]. — 1. Halvö på Arabiens sydkust, som tillsammans med ön Perim i Bab-el-Mandeb-sundet utgör en brittisk kronkoloni. 207 000 km2. 150 000 inv. 1953, varav 119 000 araber. I A. ligger staden A. med ca 96 000 inv. 1955, som är en starkt befäst flott- och flygbas med frihamn. — 2. Brittiskt protektorat i s. Arabien. Ca 280 000 km2. 650 000 inv. Protektoratet A. står under kontroll av guvernören i A. 1. A'denauer, Konrad, f. 1876, tysk politiker, förbundskansler i den Västtyska förbundsrepubliken sedan september 1949, åren 1951—55 tillika utrikesminister. A. tillhör det kristligt-demokratiska partiet. A. var tidigare borgmästare i Köln. Under nazistregimen i Tyskland suspenderades han från alla offentliga uppdrag och satt två gånger i koncentrationsläger. Adenofda vegetatio'ner, förstorad lymfvävnad i svalget. Jfr Tonsiller. Adeno'm, godartad svulst från körtelvävnad. Adenviken [e'jdn-], vik av Indiska oceanen, mellan Arabiens s. kust och Somalihalvön, genom sundet Bab-el-Mandeb förbunden med Röda havet. Adept', under medeltiden en guldmakare, som funnit ”de vises sten”; betyder nu en lärjunge el. person, vilken blivit delaktig av svårlärd vetenskap el. i ordenshemligheter. Ä deux mains [a-dö'-märf], fr., mus., för två händer. Adherens', med., sammanväxning vanligen mellan de glatta hinnor, som bekläder bukhåla, lungor och hjärta. A. spelar en viss roll vid åtskilliga sjukdomar. Tarm vred kan bero på A., och A. kan vidare förhindra kvävgasbehandling vid tuberkulos. Adhere'ra, hänga fast vid. Adhesion, fastklibbning, fasthållande, sammanhållning mellan kroppar av olika slag. Målning, limning o.d. möjliggörs av adhesionskraften. Adhesio'nsfett, blandning av talk, vax, harts, olja m.m., som används för att hindra drivremmar att slira på remskivor. Ad hoc [håk'], lat., till denna uppgift, t. ex. minister A. = minister för ett bestämt uppdrag. Ad ho'minem, lat., används om argument, som avser att bevisa el. övertyga med skäl, som personligt berör motståndaren. AdiabaTisk kallas den förändring i tryck och volym, som en gas undergår utan att något värme upptas el. avges till omgivningen. Adiafa'n, ogenomskinlig; jfr Diafan. Adia'fora (grek, adiaforos, likgiltig), likgiltiga handlingar, som varken skadar el. gör nytta. Adiaforis'tiska striden, under reformationen en strid mellan en protestantisk riktning, som strängt höll på Luthers läror, och en bl.a. av Melanchton företrädd riktning, som ville bibehålla en del katolska kyrkobruk och försvarade detta med att dessa var likgiltiga handlingar (adiafora). AdianTum, se Jungfruhår. Adiaterma'n, ej genomtränglig för värmestrålar. Adige [a'didje], ty. Etsch, it. flod, som från Tyro-len rinner ned på Lombardiska slätten och parallellt med och n. om Po utmynnar i Adriatiska havet. A'dils, konung av Ynglingaätten. Hans fader var Ottar Vendelkråka. Ad (in) infiniTum, lat., i oändlighet, obegränsat. Ad in'terim, lat., tills vidare. Adipo'sitas, med., fettsot, av lat ad'eps, fett. Adirondacks [ædirån'dæks], en del av Appala-cherna, som faller inom staten New York. Järnmalmer; mycket besökta sommarorter. Adjektiv, egenskapsord, tilläggsord till sybstan-