Afr 20 skurna Sueznäset helt omgivet av hav. Världsdelens ytinnehåll, Madagaskar och övriga öar inberaknade, utgor omkring ju,4 mdj. Km2 ei. omkr. tre gånger Europas. Beiolxningen uppskattas till 21b nuij. 1955. — Den n. aeien av A. upptas till siorsta delen av ett väldigt, overvagande av oknar oesta-ende slättomräde, öahara. N. om detta sträcker sig emellertid s. om v. ivieuemavet ocn mot Auanten Atlasbergens hoga kedjor med toppar upp tid 4 700 m. Mot o. när banara iram mot fNiuanuet. området s. om Sahara sammaniaitas under namnet buuan. S. om Nüomrädet upptas ö. Ainka av Etiopiens bergland ocn nogsiatisområdet kring de ostatn-kansKa sjöarna med enstaka noga vuiKanberg, biand vnka Kiumanujaru, a:s Uogöia beig, nar o uiu m höjd. V. om dessa högländer ligger Kongoomradets lågland. Sodra A. upptas overvagande av högslätter, längst i sö. begränsade av Drakbergen ocn andra randberg, inom detta område ligger den något lägre Kaiahanoknen. A:s viktigaste sjoar är i ö. Ukerewe (Afrikas största sjo), langanyika och Nyasa, i Sudan Tsadsjon. Mest betydande floder är Nilen, som utrmner i Medelhavet, Senegal, Niger, Kongo och (Jr anj ef lo den, som utrinner i Atianten, ocn Sambesi, som utrinner i Indiska oceanen (se dessa ord). A:s kuster ar foga sönderskurna, och utanför dem ligger endast få oar, av vnka emellertid en, Madagaskar, ar mycKet stor (omkr. 580 000 km2 el. som Sverige och Danmark sammantagna). — Klimatet i Sanara hksom i det sydvästligaste A. och Kaiahanoknen utmarks av oerhort heta dagar men svala natter och en dödande torka; växtliv finns där endast i oaserna. Gumeakusten och Kongoområdet är nederbordsrika och bar hksom mellersta delen av kuststräckan mot Indiska navet tropiska regnskogar. Sudan, Östafrika och området söder om Kongos regnskogar, med undantag av de sydvästhga öknarna, betäcks övervägande av gräs-, busk- och trädstäpper el. torrskogar. 1 Sydafrika har stora delar av dessa områden odlats. A. har en på storvilt rikare djurvärld än någon annan kontinent: bland däggdjuren märks lejon, leopard, elefant, flodhäst, giraff, antiloper och apor, bland kräldjuren krokodiler och ormar. — Afrikas folkslag: Huvudmassan utgörs av negrer, vilka delas i två grupper, sudannegrer, som bor närmast s. om Sahara, samt de ännu sydligare boende bantunegrerna. I s. Afrika och undanträngda till mera ogästvänliga trakter i det inre finns hottentotter och buschmän samt en del egendomliga dvärgfolk. På Madagaskar bor till den malajiska rasen hörande malagasser. 1 kusttrakterna, särskilt i n. och s. finns invandrade européer (holländare, engelsmän, fransmän) samt i n. och ö. berber (hamiter) och folk av orientalisk ras (semiter). — De afrikanska språken indelas i fyra huvudgrupper: semitiska språk in. Afrika (arabiska, vissa abessinska språk), h a m i t i s k a språk i n. Afrika (fornegyptiska, koptiska, bägge utdöda, samt de libyska och kusji-tiska språken); negerspråk, de sudanesiska i mell. Afrika och bantuspråken ännu sydligare. Dessutom talas i Afrika flera andra språk utom de europeiska, såsom n u b i s k a, hottentottiska m.fl. På Madagaskar talas en avart av de malajisk-polynesiska språken. Politisk indelning. I A. finns fyra självständiga stater: Etiopien, Egypten, Libyen och Liberia; för övrigt är världsdelen uppdelad i kolonier och intresseområden tillhörande de olika europeiska makterna. Största landägare är Brittiska samväldet, vars besittningar (tillsammans 8,7 milj, km2 och omkring 69 milj, inv.) sträcker sig från Sydafrika (Sydafrikanska unionen) över de stora sjöarnas område fram till Röda havet och Egyptens sydgräns (Anglo-Egyptiska Sudan, som dock blev självständigt 1956); dessutom har England en koloni ö. om Etiopien (Brittiska Somahiand) samt vid Guinea-kusten (Nigeria, Guldkusten) ocn i västligaste Afrika (Sierra Leone, Gambia). Frankrikes besittningar (1U,9 milj, km2, omkr. 43 muj. mv.) är MarocKo, Algeriet ocn lumsien, omfattande Atlasbergen ocn deiar av sanara. rranska vasiaiiika umiaitai storre deien av Sahara; med detta område sammanhanger andra fransKa koiomer vid Gumeakusten ocn At-iantkusten (Pransxa Kungo, L/aiiumey, niienoens-kusien, senegai etc.); dessutom nor iviadagasKar till Frankrike, hksom en del smaoar. Spansxa besittningar (333 UUU km2, 1,3 milj, inv.) är bl. a. Spanska Marocko, Kanarieöarna ocn darmnantor uggande kustområde (Kio de Oro). Portugisiska besittningar (2,1 nuij. km-, 9 milj, inv.) är Kap Verdeuarna, For-tugisisKa Guinea, samt i sv. A. Angola ocn i so. A. Mozambique. Kongomrädet (2,4 muj. km-, 14 milj, inv.) ar belgiskt, ftauenska besittningar var fore 2:a världskriget Libyen med cyienaica, inpoii-tanien ocn Pezzan, ftauenska Östafrika, som omfattade Etiopien, Entrea ocn Somamand, samt loiv-öarna. 1 fredsfördraget 1947 avsade sig Italien all ratt till dessa besittningar. Etiopien ar äter självständigt kejsardöme sedan befrielsen 194f, Libyen självständigt kungadöme sedan 1/ f 1952. ftauenska Somauland avses bu självständig stat mom fü år räknat från 1949; under tiden star det under internationell förvaltning som handnas av ftauen. Eri-trea, som förvaltas av engelsmannen, blev aug. 1952 autonom stat i federation med Etiopien. Cyrenaica blev 1949 självständigt. Tolvoarna siutugen avträddes 1947 till Grekland. — Näringar, se de olika länderna och besittningarna. Afrikas upptäcktshistoria. Under forntiden märktes de hogt utvecklade kulturstaterna Egypten, det av grekerna grundade Kyrenaika samt det feniciska Kartago, vilka alla läg vid Medeinavs-kusten. Tidigt foretogs en del upptäcktsfärder inåt A., och sedan romarna gjort sig tui herrar över det nordafrikanska kustlandet, utsände de expeditioner till Sahara. På 600-t. behärskades norra A. av araberna, som trängde långt in i landet. En någorlunda klar uppfattning om A:s storlek och kustform erhölls emellertid först i och med portugisernas sjöfärder på 1400-t. B. Diaz upptäckte A:s sydligaste udde 1486. 1498 kringsegiades denna av Vasco da Gama. Under de närmaste århundradena uppstod förutom ponugisiska kolonier även engelska, franska, svenska och holländska. I början av 1800-t. företogs mera systematiska forskningsfärder till det inre av A. Man vände sig först mot Niger- och övre Nilområdet. Den engelske forskningsresanden Stanley oiurog bl. a. mycket till kännedomen om Nilens källor, medan Livingstone klarlade Sambesis lopp genom sina resor 1849—73. Af rikaans ka'nsj, en holländsk dialekt, som talas i Sydafrika. Afrikand', benämning på i Sydafrika född vit, urspr. använd om de inflyttade holländarnas [-av-komlingar. Afrikanska kompaniet, även kallat Guinea-kom-paniet, ett svenskt handelsbolag, som grundades år 1649 av Louis De Geer. Det fick med vissa förbehåll rättigheter att föra handel på länder s. om Kanarieöarna i Afrika, Asien och Amerika. Vid Cabo Corso på Guldkusten anlades en koloni med en fästning, Karlsborg. Denna erövrades dock redan 1658 av danskarna, som sedan i sin tur förlorade besittningen till holländarna. 1664 intogs platsen av engelsmännen. Kolonins förlust medförde, att kompaniet kom på obestånd. Det fördes långvariga processer om skadestånd åt delägarna i kompaniet. Afrodisi' el. afrodisiasm', sjukligt stegrad könsdrift.