Aig som bl.a. bärs av adjutanter till kungliga personer och biografvaktmästare. Aigyp'tos, enl. grekiska sagor tvillingbror till konung Danaos i Argos. Han erövrade det land, som efter honom kallas Egypten. AIHS, förkortn. för Artilleri- och ingenjörshög-skolan. AIK, se Allmänna idrottsklubben. Aimabel [äma'bel], se Ämabel. A'ino el. A'inu, urinvånare i Japan, nu undanträngda till Yezo, Sachalin och Kurilerna, ca 20 000 kvarlevande. De avviker mycket i utseende från kringboende mongoler, är skäggiga och uppges ofta vara blåögda. A. lever huvudsakligen av jakt och fiske. Bild sid. 833. Aio'Ier, se Eoler. Aio'liska (eo'liska) öarna, Lipariska* öarna. A'iolos (lat. E'olus), hos de gamla grekerna vindarnas gud. Air [ä'r], fr., luft. Förnäm min el. högdraget uppträdande. Air, Azbine, bergsparti i s. Sahara med ca 14 000 inv. Huvudort Agadès. Airedaleterrier [ä'rdejl-], se Hundraser. Air France [ä'r frarfs], förk. AF, statsunderstött franskt flygbolag med linjer inom Europa och till de franska kolonierna. Air Mail [ä'ö mejl], eng., flygpost. Afscha, A'isja, d. 680, profeten Muhammeds älskhngshustru. A'iskines, omkr. 390—320 f.Kr., grekisk vältalare. Som talesman för det makedonienvänliga partiet i Aten råkade han i häftiga strider med Demo-stenes och måste till slut gå i landsflykt. A'iskylos, 525—456 f.Kr., f. i Eleusis, d. i Gela, Sicilien, det grekiska sorgespelets skapare. Han begränsade det äldre dramats omfattande körpartier och införde två skådespelare samtidigt på scenen i stället för som tidigare endast en, härmed öppnande möjligheter för en friare dramatisk utveckling. Han förbättrade dessutom masker, dekorationer och andra tekniska tillbehör. I A:s djupt allvarliga, ofta religiöst färgade dramer betonas mera än tidigare karaktärsutvecklingen. Av de omkr. 90 dramer, varmed han gång efter annan hemförde priset i de dramatiska tävlingarna, är endast 7 bevarade: D e skyddssökande, Perserna, Den fjättrade Prometheus, De sju mot Tebe, Agamemnon, De gravofferbärande, Eumeniderna (de sistnämnda tre bildande trilogin Oresteia). Aisne [ä'n], biflod till Oise [oa's] i n. Frankrike. Kring A. utkämpades under olika skeden av l:a världskriget flera stora slag. Även under 2:a världskriget förekom strider vid A. sommaren 1940. Afsopos, grekisk fabeldiktare, vilken levde på 500-t. f.Kr. och var en slav från ön Samos. På sin tid var A. den mest kände fabelförfattaren, varför senare nästan alla grekiska fabler uppgetts vara skrivna av honom. Aiss [ajs], betecknar a höjt med en halv ton. Aito'lia, se Etolien. AlV-metoden, se Ensilage. Aix-Ia-Chapelle [äxlasjapell'], det franska namnet på Aachen*. Aix-les-Bains [äxlebäg'], berömd kurort med varma svavelkällor i Savojen, sö. Frankrike. Ajaccio [ajatt'sjå], Corsicas huvudstad, belägen på öns västkust. 31 000 inv. 1946. Napoleon I:s födelseort. Ajalo'n omtalas i Jos. 10: 12. Josua bjöd i slaget med kanaaniterna solen stå stilla i Gibeon och månen i A jalons dal. Aj'ax el. Aias, namn på två grekiska krigare, som 24 utmärkte sig i det trojanska kriget, den ene (A. 1) för sin tapperhet och styrka, den andre för sin snabbhet. — 1. A., son av konungen på Salamis, säges ha dött av harm över att i en tävling ha blivit besegrad av Odysseus. Sofokles har skrivit en tragedi om honom. — 2. A., son till konungen i Lokris, led på hemfärden från Tröja skeppsbrott och sjönk i havet på anstiftan av gudarna, vilkas vrede han ådragit sig. Ajmer [ödjmi'r], stad i nv. Indien. 197 000 inv. 1951. En av Indiens äldsta städer med talrika tempel. Viktig järnvägsknut. — Staten A. hade 693 000 inv. 1951. Ä jour [asjo'r], fr., för dagen, hålla sig å jour med. något, följa dess utveckling undan för undan. Ajournera [asjorne'ra], framflytta en sammankomst till viss tid. A'juga, växtsläkte, familj Labiatae. Vanlig är p y-r a m i d s u g a n (A. pyramidalis) med blå blommor och blå högblad. Ajustera [asjyste'ra), bringa i ordning. AK, förkortning för andra kammaren, under 1920- och 1930-talen även för arbetslöshetskom-missionen (AK-arbete). A'kabaviken, vik av Röda havet, ö. om Sinaihalv-ön. A., som utgör s. delen av den Syriska gravsänkan, är känd för sina häftiga stormar. Vid A. ligger den befästa platsen Akaba. Aka'cia, se Acacia. Akacieärtträd, se Ärtträd. Akademi', liktydigt antingen med högskola, universitet el. institut el. också med samfund av lärda el. konstnärer i syfte att främja vetenskap el. konst. Bland svenska akademier märks: Svenska akademien, Akademien för de fria konsterna, Musikaliska akademien, Vetenskapsakademien m.fl. Jfr dessa ord och Institut de France. Akademi for de skönne Kunster, Det kongelige danske, grundades 1754. A. har bl. a. lokaler i palatset Charlottenborg vid Kongens Nytorv i Köpenhamn. Akademien för de fria konsterna, Kungl., i Stockholm består av 50 svenska ledamöter. Till A. hör Konsthögskolan med 10 professorer och 6 lärare. A. firar årligen sin högtidsdag den 30 maj. Akademiska föreningen vid Lunds universitet, en sammanslutning av universitetsstudenter och lärare, bildad 1830. Föreningen har egen byggnad. Akade'misk kvart kallas de femton minuter, som efter utsatt tid vid universitetsföreläsningar förflyter utan föreläsning. Akade'miskt bildade kvinnors förening stiftades 1904 och har till uppgift att tillvarata sådana kvinnors intressen och framför allt att verka för att kvinnor med viss kompetens tillerkänns samma rätt och förmåner som män med samma kompetens. Sedan 1920 är föreningen ansluten till International Federation of University Women. Akafer, akéer, en av de viktigaste grekiska folkstammarna. Hos Homeros begagnas A. som namn på alla greker. A. flyttade under den doriska folkvandringen till n. delarna av halvön Peloponnesos, som efter dem fick namnet Akaia. De akaiska småstaterna bildade 280 f.Kr. mot Macedonien en politisk sammanslutning, det s.k. Akaiska förbundet. Deras förnämste fältherre var Filopoimen, som levde på 200-t. f.Kr. Förbundet upplöstes vid den romerska erövringen av Grekland 146 f.Kr. Akam'ba, waka'mba, en av de större bantustam-marna i Östafrika. I Kenya-kolonin finns omkring 230 000. A. lever i månggifte. Kvinnorna bedriver ett primitivt jordbruk, männen boskapsskötsel. Akantus, se Acanthus. Akates, se Achates. Ak'bar, Djelaleddin-Muhammed, 1542—1605,