Amp 43 Amiens [amjäg'], stad vid Somme i n. Frankrike. 92 500 inv. 1954. Staden har en berömd katedral, byggd på 1200-t. A. har under forna tider varit en stor köpmans- och hantverksstad och är fortfarande en av Frankrikes viktigaste handels- och industristäder i fråga om textilvaror. — Under l:a världskriget var A. i slutet av 1914 för kort tid i tyskarnas händer och var sedermera en viktig knutpunkt bakom de allierades front. Tyskarna intog A. på nytt 1940 varvid staden blev mycket förstörd. Amika'I, vänskaplig. Amfner, kemiska föreningar som erhålls ur ammoniak genom att ersätta en, två eller tre väteatomer med kolväten. Am'inoff, Johan Fredrik, 1756—1842, var vän till Gustav III men deltog i Armfelts sammansvärjning mot kungen och dömdes därför till fängelse 1793. Han bosatte sig sedan i Finland. Ami'nosyror, kvävehaltiga föreningar, som innehåller en el. flera NH2-grupper bundna till kol. De ingår i äggviteämnen. Vid sönderdelning av äggvita uppstår fria A. Amira'I, högste befälhavare över en flotta. Amiralitetslord. Förste A. är den brittiske sjöministerns titel. Amiralitetsöarna, ögrupp inom Bismarckarkipela-gen (australiskt mandat) n. om Nya Guinea. 2 000 km2. 14 710 inv. (papuas) 1953 och 1 000 av andra raser. Kokosnötter är huvudprodukt. Amiraifterna, ögrupp i Indiska havet utanför Afrikas östkust, brittisk besittning med en ytvidd av 83 km2, omkr. 200 inv., mest negrer. Kokos, sköld-padd, guano exporteras. Amitié Franco-Suédoise [amitié frarjkå-soedoa's], stiftades 1918 med en avdelning i Paris och en i Stockholm. A. har organiserat kurser, utdelat stipendier och tagit initiativet till svenska studenthemmet i Cité Universitaire i Paris. Amma'n, huvudstad i Jordanien, belägen nö. om Döda havet. 170 000 inv. 1950. Märkliga ruiner från ammoniternas gamla huvudstad. Ammana'ti, Bartolomme'o, 1511—92, italiensk arkitekt som bl.a. utförde gårdsfasaden på Palazzo Pitti i Florens. Ammarfjället, fjällmassiv i Lycksele lappmark, Västerbottens län. Högsta topp Spångfjället, 1 609 m ö.h. Ammia'nus Marcellfnus, omkr. 330—400, romersk fältherre och den siste av dess stora historiker. A. fortsatte Tacitus’ verk, men av hans arbete har endast böckerna 14—31 bevarats, som behandlar händelserna åren 353—378. Ammon, se Amon. Ammo'niak, en förening av kväve och väte [NH3]. A., som är en illaluktande gas, uppkommer vid förruttnelse (t.ex. av urin). A. löst i vatten kallas kaus-tik ammoniak. A. framställs fabriksmässigt som biprodukt vid gas- och kokstillverkningen el. enligt Haberprocessen genom direkt förening av luftens kväve med vätgas. Vid —33° övergår A. i flytande form; vid användande av tryck sker denna övergång vid högre temperatur. Flytande ammoniak, som får förgasas, åstadkommer en stark köldverkan och används därför i frysmaskiner. A. används i den kemiska industrin. Ammo'niakliniment, ett av ammoniak och olja sammansatt läkemedel, som används till ingnidning. Jfr Liniment. Ammoniak-soda-processen, se Soda. Ammoni'ter är för jura- och kritperioderna utmärkande fossil, bestående av spiralformigt hoprullade, i kamrar avdelade skal. A. tillhör huvudfoting-arnas klass. Ammoni'ter, semitisk folkstam nö. om Döda havet, som ofta låg i strid med israeliterna. Ammonit. Ammo'nium, atomgrupp (kem. radikal) bestående av 4 atomer väte och 1 atom kväve [H4N], vilken i salter förhåller sig likartat med alkalimetallernas atomer. A. kan ej uppträda i fritt tillstånd; däremot kan kaustik ammoniak (ammoniakgas löst i vatten) betraktas som A.-hydrat [H4NOH]. Av A.-förening-arna märks: A.-klorid [H4NC1] el. salmiak; A.-nitrat [H4NNO3], som har användning i sprängäm-nestillverkningen; A.-sulfat [(H4N)2 SO4], som erhålls som biprodukt vid gasverken och som används för framställning av andra A.-salter samt som kvävegödningsmedel; A.-karbonat [(H4N)2CO3], hjorthornssalt. Ammunition, sammanfattande beteckning för de projektiler, laddningar och antändningsmedel, som erfordras vid skjutning med eldvapen. Amnesi', minnesförlust. Amnesti', av staten lämnad allmän befrielse från åtal och straff för vissa förbrytelser, vanligen politiska. Am'nion, se Fosterutveckling. Amoeba [amö'-], se Amöba. Amok', anfall av våldsamt raseri, som förekommer särskilt hos malajer, men även är känt i Indien och som påminner om nordbornas bärsärkaraseri. a moll, tonart utan förtecken och med a till grundton. Parallelltonart: C-dur. A'mon (även Ammon) betyder ”den fördolde”. A. är enligt den egyptiska gudasagan världens skapare. A-kultens förnämsta tempel låg i Tebe. Väduren dyrkades som symbol av A. A'mor var romarnas namn på kärleksguden Eros*. Amorf' sägs den substans vara, vars smådelar saknar den för kristaller utmärkande lagbundna anordningen. Ex. glas, kautschuk, lack, gelatin. Amori'n, kärleksgud i barngestalt, ett i konsten ofta utnyttjat motiv. Amoroso [amårå'so], it., musikterm, betyder smäktande. Amortering, avbetalning, belopp, som vid på förhand fastställda tidpunkter el. betalningsterminer (årligen, var sjätte månad e.d.) avbetalas å lån utöver förfallen ränta, för att lånet efter viss tid skall vara slutbetalat. A'mos, en av de s.k. mindre profeterna i Gamla testamentet, verkade på 700-t. f.Kr. på konung Je-robeam II:s tid. Amour [amo'r], fr., kärlek. Amoy [amå'j], stad vid Kinas kust i provinsen Fukien. 234 000 inv. A. var en av de hamnar, som 1842 öppnades för handel med Europa. Am'pel. — 1. Utmärkt, riklig. A m p 1 i f i e r a