App mar, framför allt stenkol. Världens största och rikaste stenkolsfält finns inom A:s område från Pennsylvania i n. och efter bergssystemets v. fot. Apparans [-rang's], utseende, sannolikhet; utsikt. — Apparanser, utsikter, antagliga förhoppningar. Apparelj', de redskap, verktyg och tillbehör, som erfordras för att utöva en konst el. ett yrke. Apparition, framträdande, uppenbarelse, yttre. Appassionala, it., lidelsefullt. Beethovens f moll sonat (opus 57) bär bl.a. denna beteckning. Appell', ”tillrop”. I juridisk mening är A. ett vädjande från lägre till högre domstol. — A. är även en lystringssignal, använd inom jakt- och krigsväsendet. — Vid fäktning är A. ett skenutfall för att skrämma motståndaren. — I allmänt språkbruk betyder A. vädjan, t.ex. till allmänna meningen. Appellationsdomstol, den domstol, som man närmast vädjar till efter utslag av underrätt. Hovrätterna är i Sverige A. App'ellativ, substantiv, utgörande benämning på en hel klass av föremål, ex. barn, växt. Motsvarande svenska ord är släkt- el. artnamn. Appendicftis, se Blindtarmsinflammation. Appendix, bihang, tillägg. Appenzell, kanton i nö. Schweiz, ytvidd 415 km2. 61 000 inv. 1950. A. består av de båda halvkantonerna Appenzell Ausser-Rhoden, 48 000 inv. (huvudort Herisau), och Appenzell Inner-Rhoden, 13 000 inv. 1950 (huvudort Appenzell). Boskapsskötsel är huvudnäring. Apperception kallas det medvetna uppfattandet av en föreställning. Jfr Perception. Appia, Adolphe, 1862—1928, schweizisk scendekoratör, vars teorier blivit banbrytande för den moderna scenbilden. Via appia. App'iska vägen, på latin Via appia, kallas en mycket berömd väg, som anlades av censorn Appius Claudius på 300-t. f.Kr. Den förde från Rom söderut till Capua och förlängdes senare till Brindisi. Vissa delar är ännu bibehållna. Närmast Rom finns talrika gravmonument på båda sidor om vägen. App'ius Clau'dius, se Claudius. Appleton [æppFtön], sir Edward Victor, f. 1892, engelsk fysiker. Erhöll 1947 års nobelpris i fysik för sina undersökningar rörande jonosfären. Applice'ra, anbringa, tillämpa. Applikation, broderi av i tyg utklippt mönster, fastsytt el. klistrat på ett bottentyg. Apponyi [åpp'ånji], Albert, 1846—1933, ungersk greve, konservativ politiker. A. var bl.a. delegat i NF. Apporte'ra, frambära, hämta på befallning. A p-p o r C, bär hit! Används tsom kommandoord till hundgr, 58 Apposition, substantiv el. satsdel, som fogas till ett annat substantiv för dettas närmare bestämmande, t.ex. Stockholm, Sveriges huvudstad. Apprecie'ra, värdera, uppskatta; om valuta = höja värdet. Apprete'ra används i betydelsen klistra, ge stadga el. glans åt vävnader men innefattar också alla de behandlingar, som det i vävstolen färdiga tyget (råväven) underkastas, innan det blir färdigt som handelsvara. Approbation, godkännande, gillande. Appro-b a't u r, lat., han el. hon godkänns, godkänt, gäller vid examen som en betygsenhet. Ap-processen, en rättegång år 1925 i Dayton, Tennessee, USA, mot en lärare Scopes, vilken undervisat skolbarn om utvecklingsläran trots att enligt statens lagar undervisning, som strider mot bibeln, är förbjuden. Anfallet på Scopes leddes av Bryan och resulterade i att Scopes dömdes till böter. 1927 bekräftade Högsta domstolen i Tennessee dessa lagbestämmelser men förklarade Scopes oskyldig. Approxime'ra, närma sig så långt som möjligt, ungefärligen beräkna. — Approximation, ungefärlig beräkning. Ä prendre [aprarfdr], fr., fri att ta, oftast i betydelsen ledig till äktenskap. Apres nous le déluge [aprä'no lö dely'sj], fr., ”efter oss syndafloden”, ett sorglöst yttrande som tillskrivits Ludvig XV el. madame Pompadour. A-pressen. Inregistrerat varumärke för den socialdemokratiska dagspressen, vilken omfattar 36 dagstidningar. För att möjliggöra mera centrala insatser för arbetartidningarna kom Arbetarpressens förlagsaktiebolag till stånd år 1937. Under 1945 startades A-pressens stockholmsredaktion. Den förmedlar nyheter mellan tidningarna i regelbunden service och bevakar evenemang i Stockholm av särskilt intresse för tidningarna utanför huvudstaden. I samråd med förlagsaktiebolaget beslutade socialdemokratiska partistyrelsen hösten 1945 att en del av den kontakt i informerande syfte med partitidningarna som dittills handhafts av PIA (Partistyrelsens informationsavdelning), skulle flyttas över till A-pressens stockholmsredaktion. Apriko's, se Prunus. A prfma vis'ta, mus., betyder vid första påseendet, dvs utan föregående övning. A prio'ri, lat., kallas ett antagande, som förnufts-mässigt anses nödvändigt, självklart och ej anses behöva stöd från erfarenheten. — Motsatsen är a p o s t e r i o'r i. Ä pris [-pri'], enhetspris. A prix fixe [a pri fiks], fr., till bestämt pris. Ä propos [apråpå'], fr., el. apropå, väl till pass, på tal om, av en slump. — Mal’ å propos, fr., olämpligt, i otid. Ap'scheron, halvö vid Kaspiska havets v.-kust n. om Baku, utgörande ett av världens rikaste petroleumområden. Talrika slamvulkaner. Ap'sjeron, se Apscheron. Apte'ra, lämpa till, avpassa för. Apti't, matlust. — Ap t i't lig, läcker, välsmakande. Apua'nia, stad i nv. Italien, bildad genom sammanslagning av städerna Massa och Carrara 1940. 107 000 inv. 1941. Bekant för sina marmorbrott. Apulei'us, romersk författare av afrikansk börd från mitten av 100-t. Hans mest berömda verk är Metamorfoser, känt under namnet ”Den gyllene åsnan”, den enda latinska roman som har bevarats fullständig. Däri ingår sagan om Amor och Psyke. Apu'lia el. Puglia, landskap i s. Italien vid Adriatiska havet, ytvidd 19 000 km2. 3,2 milj. inv. 1951. A- utgör till stor del en vattenfattig, ofruktbar slätt.