75 gemensam produktion. A. har funnits åtminstone sedan 1400-t., framför allt bland jordbrukare och hantverkare. Vid kollektiviseringen av det ryska jordbruket använde man A. som grundform för organisationen. Ar'temis var enligt den grekiska gudasagan dotter till Zeus och Leto. Delos ansågs vara hennes födelseort, och hon var tvillingsyster till solguden Apollon. A. dyrkades främst som mångudinna men var även det fria naturlivets, särskilt jaktens, gudinna. Hon var den kvinnliga ungdomens och kyskhetens be-skyddarinna. Artemfsia, växtsläkte, fam. Compositae med nästan klaslikt anordnade, små blomkorgar. Vanlig i Sverige är gråbo (A. vuigaris). Malört (A. ab-sinthium) innehåller bitterämnen, som används till krydda i spritdrycker (absint). ArtemTsia, drottning av Halikarnassos. Åtföljde Xerxes med fem skepp på hans tåg mot Grekland. Arteriell', stående i samband med pulsådror. Arte-riell blödning är blödning från en pulsåder. Med ar-teriellt blod menas i lungorna syrsatt blod. Arteriosklero's, åderförkalkning, är en mycket vanlig ålderdomsförändring i blodkärlens väggar, varigenom dessa blir förtjockade, styva och sköra. Detta medför benägenhet för blödningar. Undantagsvis kan även 80—90-åringar vara fria från A. Många har ej obehag av sin förkalkning. Om besvär inträder, beror på förändringens grad och på vilka kärl, som träffats. Är hjärnans blodkärl särskilt angripna, finns risk för hjärnblödning. Vid förkalkning i hjärtats blodkärl uppträder anfallsvis sammansnörande smärtor i bröstet, ångest etc. Om njurens blodkärl förkalkas, inträder höjning av blodtrycket, vilket medför obehag och risker. A. kan ej botas. Besvären lindras med hjälp av läkemedel. Ett lugnt levnadssätt med särskild matordning samt inskränkning av förbrukningen av sprit och tobak motverkar för-kalkningens vidare utbredning. Arte'sisk brunn, borrbrunn, i vilken vattnet på grund av det tryck, för vilket det är utsatt, kastas upp i en stråle över mynningen. Arthri'tis, se Artrit. Arthro'poda, se Leddjur. Arthur [a'thur], C. A., 1830—86, Förenta staternas tjugoförste president. Artificiell', konstgjord, onaturlig. Artik'el kallas språkvetenskapligt ett ord eller en ändelse, som tilläggs ett substantiv för att ange bestämd el. obestämd form t.ex. det stora huset, e 11 hus. Artikulation, ledfogning, ledgång. Ljudformning, uttal. Artilleri, benämning på det truppslag, som är beväpnat med eldvapen av sådan tyngd och storlek (kanoner, haubitser, mörsare), att för deras förflyttning normalt måste användas dragare eller mekaniska hjälpmedel. Man skiljer alltefter det ändamål, för vilket A. är avsett att användas, mellan fältartilleri, kustartilleri, fästningsartilleri och luftvärns-artilleri etc. — Kanoner användes första gången av morerna i Spanien under första hälften av 1300-t. I Sverige användes kanoner (kärrebyssor) först under 1400-t. under Engelbrekts och Karl Knutssons fälttåg. Gustav II Adolf var en nydanare på artilleriets område och införde en vidsträckt användning av lättare kanoner, som kunde åtfölja trupperna. Fredrik II i Preussen, som införde det ridande artilleriet, och Napoleon I var ävenledes märkesmän i artillerihistorien. Teknikens utveckling under 1800-t. har även för artilleriets vidkommande medfört genomgripande omvandlingar. Under 1 :a världskriget visade sig artilleriets betydelse för krigföringen större än tidigare. Artilleripjäserna har blivit grövre, projektilerna större och sprängämnena kraftigare. Arv Artilleriets skjutskola, se Artilleriskjutskolan. Artilleri- och ingenjörhögskolan [AIHS] upphörde 1951, varvid dess högre kurser anslöts till krigshögskolan. Övriga kurser omorganiserades till Artilleri-* och ingenjörofficerskåren. Artilleri- och ingenjörofficersskolan (AIOS) utbildar artilleri-, luftvärns-, ingenjör- och signalofficerare. A. bildades 1951. Artilleriskjutskolan, central utbildningsanstalt för skjutning med artilleri. A., som har sitt säte i Stockholm, är under den tid kursverksamheten pågår förlagd till Villingsberg. ArTium [-tsi-], lat., Examen A., i Danmark och Norge använd benämning på studentexamen. Artois [artoa'], näst Flandern det nordligaste av de gamla landskapen i Frankrike. Skådeplats för häftiga strider under l:a och 2:a världskriget. Artri't, ledinflammation, kan bero på ledgångsreumatism, inträngande varbakterier, tuberkulos m.m. Arthri'tis deform'ans uppträder hos äldre personer som en fortskridande förstöring av en led (höft, knä) och anses närmast bero på för stark belastning eller påfrestning av leden. Artur-sagan kallas den litteratur, som under medeltiden uppväxte kring de många sägnerna om konung Artur. Denne antas vara en brittisk konung på 400-t., som på 800-t. återfinns i en del krönikor. På 1100-t. uppblomstrade i Frankrike en hel litteratur av Artur-sagor. Under de följande århundradena fördes dessa vidare in i hela den europeiska litteraturen. En del A. handlar om sökandet efter den heliga Graal, dvs Jesu nattvardskalk. Andra åter skildrar ”riddarnas av runda bordet” äventyr. Artä'r, pulsåder. A'rum, växtsläkte, familj Araceae, har pilformade blad och blomkolv med han- och honblommor, omgiven av ett hölster. Svart kalla (A. palaesti-num var. sanctum) har sammetssvart hölster och odlas som krukväxt. Munkmössa (A. macula-tum) finns förvildad i Skåne. Arv kan tas endast av den, som lever vid tiden för arvlåtarens död. Dock kan barn, som är avlat dessförinnan, taga arv, om det sedermera föds med liv. Arvsberättigade är i första hand bröstarvingar. Hälften av barnens arvslott är deras laglott och kan icke fråntas dem genom testamente. Finns flera barn, delas boet lika mellan dem. Avlidet barn ärvs av sina barn. Finns ej bröstarvingar och levde arvlåtaren ogift, delas arvet lika mellan arvlåtarens fader och moder. Är fader eller moder död, delar arvlåtarens syskon faderns eller moderns lott. I avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar. Finns ej fader, moder, syskon eller syskons avkom-ling, blir farfader, farmor, morfader och mormor de närmaste arvsberättigade. Lever ej heller dessa, träder farbroder, faster, morbroder och moster till. Andra än nu nämnda skyldemän är ej arvsberättigade. Förutom ovan angivna allmänna arvsregler finns särskilda bestämmelser om makes arvsrätt, vidare om den arvsrätt, som tillkommer barn utom äktenskap, ävensom arvsrätt efter sådant barn samt om adoptivbarns arvsrätt och om arvsrätt efter sådant barn. Det bör observeras, att efterlevande make i allmänhet får halva boet på grund av giftorätt*. Finns ej bröstarvingar, har maken arvsrätt efter den avlidne till andra hälften av boet. Vid den efterlevande makens död skall, om ej särskilda förhållanden annat föranleder, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla den först avlidne makens fader, moder, syskon eller syskons avkomling. Barn utom äktenskap eller dess avkomlingar tar arv efter barnets moder och mödernefränder samt ärvs av dessa som om barnet vore av äktenskaplig börd. Är barnet trolovningsbarn eller har fadern i