Ato 88 Grundämne Kemisk beteckning [-Atomvikt-] {+Atom- vikt+} Aluminium .................... Al 26,97 Antimon ...................... Sb 121,76 Arsenik ...................... As 74,91 Barium ....................... Ba 137,36 Bly .......................... Pb 207,22 Bor .......................... B 10,82 Brom ......................... Br 79,22 Fluor ........................ Fl 19,00 Fosfor ....................... P 30,98 Guld ......................... Au 197,2 Helium ....................... He 4,003 Jod .......................... J 126,92 Järn .............................. Fe 55,84 Kadmium ...................... Cd 112,41 Kalcium ...................... Ca 40,08 Kalium ....................... K 39,096 Kisel ........................ Si 28,06 Klor ......................... Cl 35,457 Kobolt ....................... Co 58,94 Kol .......................... C 12,010 Koppar ............................ Cu 63,57 Krom ......................... Cr 52,01 Kvicksilver .................. Hg 200,61 Kväve ........................ N 14,008 Litium ....................... Li 6,940 Magnesium .................... Mg 24,32 Mangan ....................... Mn 54,93 Natrium ...................... Na 22,997 Nickel ............................ Ni 58,69 Osmium ....................... Os 190,2 Palladium .................... Pd 106,7 Platina ...................... Pt 195,23 Radium ....................... Ra 226,05 Selen ........................ Se 78,96 Silver ....................... Ag 107,880 Strontium .................... Sr 87,63 Svavel ....................... S 32,06 Syre ......................... O 16,0000 Tantal ....................... Ta 180,88 Tenn .............................. Sn 118,70 Titan ........................ Ti 47,90 Torium ............................ Th 232,12 Uran ......................... U 238,07 Vanadin ...................... V 50,95 Vismut ....................... Bi 209,00 Volfram ...................... W 183,92 Väte ......................... H 1,0080 Zink ......................... Zn 65,38 Atomvolym, ett grundämnes atomvikt, dividerad med dess specifika vikt i fast tillstånd. Ato'mvärde, valens, se Atomteori. Atomvärme, se Dulong. AtonaliteT, frånvaro av tonalitet, innebär en brytning med hävdvunnen harmonik, vilken är knuten till huvudton, tonikan. Bland representanter för A. märks A. Schönberg och Alban Berg. Atoni', förslappning av kroppens vävnader eller organ. A'tos, bergudde i Egeiska havet på halvön Kalki-dike, Grekland, med ett 20-tal grekisk-katolska kloster, som under turkisk överhöghet utgjorde en självständig republik. I klostren finns värdefulla samlingar av kyrklig konst och av handskrifter. Atout [ato'], fr., trumf i kortspel. — Sans atout [sagsato'], utan trumf, ett bud i bridge. Ä tout prix [a to' pri'], fr., till vad pris som helst, ovillkorligen. Atreus eller Atrevs, enligt grekisk mytologi en konung i Mykene, fader till Agamemnon. A'trevs’ skattkammare, se Mykene och Kupol-grav. ATrium var benämningen på det förnämsta rum met i de gamla romerska boningshusen. A. var en stor, fyrkantig sal med en öppning i taket, genom vilken ljuset strömmade in. Under denna fanns en bassäng, som uppsamlade regnvattnet. Genom taköppningen utsläpptes även röken. Sedermera, då bostäderna blev större och praktfullare, användes A. endast till ett slags förhall och var då ofta omgiven av pelare. — A. kallas även förgården till de gamla basilikorna. Atrocite't, grymhet, omänsklighet, gräslighet. Atrofi', förtvining. A. kan bero på bristande näring eller på åldrande. En begränsad A. orsakas av tryck el. av overksamhet (t.ex. hos en muskel) m.m. Ä trois [a troa'], fr., musikterm, trestämmig. Atropi'n, en växtbas, alkaloid, som är det verksamma ämnet i belladonna. A. verkar förlamande på vissa nerver, som reglerar svettning, hjärtverksamhet, ögats inställning m.m. och används i medicinen på grund av dessa egenskaper. Särskilt används det inom ögonläkekonsten för att vidga pupillen. Attacca [-ak'a], it., utan avbrott, avser att en sats skall följa utan paus efter en annan. Attaché psje'], fr., lägre tjänsteman inom utrikes-representationen. Attachement [attasjmag'], fr., tillgivenhet, förkärlek, böjelse. Attack', anfall, angrepp, stormning. Attenta't, mordförsök, försök att förstöra. Atterberg, Kurt, f. 1887, tonsättare, sekreterare i Musikaliska akademien 1940—53, har bl.a. skrivit fem symfonier, operorna Härvard h a r p o 1 e-k a r e, Bäckahästen och F a n a 1 samt baletten De f å v i t s k a jungfrurna. Atterbom, P. D. A., 1790—1855, nyromantisk skald, blev 1828 professor i filosofi i Uppsala men bytte 1835 ut denna befattning mot den nyinrättade professuren i estetik och modern litteratur. 1839 blev A. medlem av Svenska akademien. A. var en av förgrundsfigurerna i den litterära strid, som fördes mellan nyromantikerna och akademisterna. I den nyromantiska tidskriften Phosphoros samt i den av honom själv utgivna Poetisk kalender (1810—22) offentliggjorde A. flera dikter (Epilog, Blommorna). I prologen till Phosphoros gav A. den nya skolans program. Det betydelsefullaste av A:s alster är sagospelet Lycksalighetens ö, vilket genom sin levande fantasi och omväxlande, färgrika framställning är ett poetiskt verk av stort värde. I sagospelet är inflätade visor och romanser (Vindarnas sånger, Svan vits sång, Astolfs-kvädet). Bland A:s skrifter märks en del estetiska avhandlingar, varav de förnämsta ingår iSvenska siare och skalder. Attest', skriftligt bevis eller intyg. Atficus, Titus Pomponius, 109—32 f.Kr., romare, berömd såsom vän och rådgivare till Cicero och såsom utgivare av dennes och andra samtidas skrifter. A. är den förste kände forlagsbokhandlaren. Att'ika, halvö i sö. Grekland med huvudstaden Aten, n. om Eginaviken. Delvis uppfyllt av kala kalkstensberg, som når höjder upp till 1 400 m. Odling av oliver och fikon. Att'ila, uniformsrock med snörmakerier, som förr tillhörde persedlarna vid artilleriet. Atfila, d. 453, blev år 433 hunnernas konung. Han grundade av asiatiska folkstammar ett väldigt förbund och erövrade stora delar av Europa. Är 450 inföll han med en jättehär i Gallien. Den Väst-romerske fältherren Aetius hade lyckats organisera en här, till vilken större delen av västrä Europa bidragit. På Katalauniska fälten i nuvarande Franka-rike blev det en avgörande drabbning år 451, som slutade med Attilas nederlag. Attiralj', utrustning, tillbehör.