105 Ballast eller barlast, last i en eller annan form (järntackor, vatten, som insläpps i B-tankar etc.), endast avsedd att ge ett fartyg större förmåga att motstå krängning. Balleri'na, it., dansös; prima ballerina, premiärdansös. Den motsvarande maskulina formen är Balleri'no. Balli'n, A., 1857—1918, skeppsredare, chef för Hamburg—Amerika-linjen, som under hans ledning blev världens största rederiföretag. B. spelade en viktig roll som ekonomisk rådgivare åt Wilhelm II. Ballist', forntida kastmaskin påminnande om blida. Ballisti'k, vetenskapen om kulors (projektilers etc.) rörelse och gång genom vapnet och luften och därmed sammanhängande företeelser. Ballisti't, röksvagt krut av nitroglycerin och bom-ullskrut. B. kallas även nobelkrut. Se Bomullskrut. Ballon captif' [ballog'], fr., fjättrad ballong, luftballong fästad vid marken med en lina. Ballong, se Luftballong. Ballongklyvare, ett trekantigt försegel av tunn duk, större än vanlig klyvare. B. används vid segling i svag vind. Ballongprick, se Utprickningssystem. Ballongring eller lågtrycksring har större diameter än högtrycksring. Den behöver därför ej vara så hårt pumpad och ger behagligare åkning. Ballongsond, ballong med meteorologiska instrument. Ballop'tikon, apparat för förstoring av bilder på duk. Såväl genomskinliga bilder (diaskopisk projektion) søm ogenomskinliga bilder (episkopisk projektion) kan användas. Ballote'ring, omröstning, vanligen företagen medelst slutna valsedlar; urspr. användes svarta och vita kulor. Balfplatz el. Ballhausplatz, ett torg i Wien, vid vilket Österrike-Ungerns utrikesministerium låg före 1918. B. användes därför som beteckning för Österrike-Ungerns regering. Balmoral Castle [bælmår'1 ka'sl], engelske konungens skotska slott nära Aberdeen, uppfört 1854 för drottning Victoria. Balneologi' är läran om baden och deras inverkan på människokroppen. BaVsam kallas blandningar av hartser med flyktiga oljor. De är halvflytande, ofta välluktande och har förr spelat en stor roll inom medicinen. Balsame'ring, förhindrande av förruttnelse hos döda kroppar genom insprutning av vissa vätskor (alun, karbolsyrelösning m.m.) i blodkärlen. Även i forntiden förekom B., särskilt hos egypterna, som använde flera olika metoder. Enligt den dyrbaraste uttogs inälvorna, varefter kroppen preparerades med kryddor och salter. Ofta förgylldes huvud, händer och fötter. Kroppen lindades därefter i linne, som preparerades med harts. Jfr Mumie. Bal'samgran, se Abies. BalsamTn (Impatiens balsamina), från Ostindien härstammande, ursprungligen rödblommig ört, vilken allmänt odlas som krukväxt hos oss. Finns i flera färgvarieteter. Bal'sampoppel, se Poppel. BaFsaträ, virke av ett träslag som förekommer i Sydamerika och i Västindien och som är ovanligt lätt. Balsbergsgrottan, vid Balsberget n. om Kristianstad, består av två salar i fossilförande kritkalk. Balten, se Freudenthal. BaFter kallas invånarna i östersjöländerna s. om Finska viken. Baltha'sar, enligt gamla legender en av de tre vise männen. Baltimore [båTtimå], stad i Maryland (USA). 4* Ban Baltimore [båTtimå], stad i Maryland (USA). 950 000 inv. 1950. Marylands största stad och en av USA:s främsta handels- och industristäder. Export av spannmål, tobak, bomull, petroleum etc. Fabriker för konservering av kött, frukt och ostron. — Uppkallad efter grundaren lord Baltimore. Baltimorefågeln (IcTerus gal'bula), en tätting tecknad i orangegult och svart, som ofta hålls som burfågel. Den stammar från Nordamerika. BaFtischport, estniska Paldiski, liten hamnstad i Estland, SSSR, v. om Reval. 1 000 inv. Under l:a världskriget rysk flottbas. Även under 2:a världskriget intogs B. av ryssarna. Den var ockuperad av tyskarna 1941—45. Baltisk, hänförande sig till länderna vid Östersjön (B. havet). Baltiska issjön, namn på Östersjön under sengla-cial tid, då s. Östersjön var en insjö, vilken sedermera fick avlopp över mell. Sverige till Kattegatt. Baltiska landryggen, en stundom brukad sammanfattande beteckning för de föga utpräglade höj dområden mellan Schleswig och Kurland, som upptas av moränkullar och moränsjöar. Baltiska staterna, sammanfattande beteckning på republikerna Estland, Lettland och Litauen. Dessa bildades under l:a världskrigets sista år 1917—18 och motsvarar de gamla östersjöprovinserna. Huvudstäderna är Riga, Reval och Kovno. 1939 besattes B. av ryssarna, vilka ansåg sig behöva framskjutna positioner gentemot Tyskland, så mycket mer som det tyska inflytandet var starkt i en del av dessa stater. Efter utbrottet av tysk-ryska kriget blev emellertid B. ockuperade av Tyskland. Efter kriget har B. inkorporerats med Sovjetunionen. Baltiska utställningen i Malmö 1914 omfattade konst och industri från Sverige, Ryssland, Tyskland och Danmark. Baluchista'n, se Beluchistan. Balustra'd, ett slags bröstvärn vid kanten av trappor, terrasser, broar, balkonger etc. Det är oftast genombrutet. Balzac [ballsack'], H. de, 1799—1850, fransk romanförfattare. B. hade för avsikt att ge en enhetlig överblick av samtidens liv, i det han i en väldig serie romaner, La comédie h u m a i n e (Den mänskliga komedin), ville samla skildringar från samhällslivets alla områden. Till de mest kända av B:s arbeten hör Pappa Goriot, E u g é n i e Grandet m.fl. B. har lyckats bäst i skildringar av människokaraktärens avigsidor. Bam'berg, stad i n. Bayern, Västtyskland. 56 000 inv. Handel och industri. Biskopssäte. Romersk-katolsk högskola. Banibfno, it., litet barn. Inom konsten särskilt Kristus framställd som lindebarn. Bambubjörn, se Björnar. Bam'burör, Bambusa m.fl. växtsläkten av fam. Gramineae, är de största gräs, som finns och kan nå upp till 40 m höjd. Den ledade stammen kan bli 20 cm tjock. Blomax och grenar utgår från lederna. B. bildar i varma länder ibland stora skogar och har en vidsträckt användning i dessa länder som byggnadsmaterial, för möbeltillverkning m.m. Ban, i forna tider titel på gränsbefälhavare i Ungern. BanaT, alldaglig, intetsägande, utnött. Banal? se'ra, göra vardagligt, intresselöst. Banan, pisang (Musa), växtsläkte, familj Musa-ceae, jättelika örtartade växter med flera meter långa, lansettformade och vanligen söndertrasade blad. Den axlika blomställningen hänger i spetsen på den stamlika stjälken. Frukterna, bananerna, saknar frön och växten förökas genom sticklingar. Som födoämne är bananen av vikt i varmare länder. Bananflugan (Drosophila melanogaster), en liten