Bot gioner. I katolska kyrkan har man särskilt lagt vikt vid B. och utarbetat ett noggrant system för B. av olika slag och grader. Jfr Avlat och Sakrament. Botha, L., 1862—1919, boerledare och politiker. Han utmärkte sig i boerkriget och erhöll slutligen överbefälet. 1906 blev han Transvaals och 1910 den då bildade Sydafrikanska unionens premiärminister. Under l:a världskriget undertryckte han ett boer-nationalistiskt uppror och besatte senare tyska Syd-västafrika. Vid fredskongressen i Paris representerade B. Sydafrika. Both'nia, senlat. namn på landskapen kring Bottniska viken. Bothwell [båth'oäll], J. Hepbum, 1536—78, earl av B. Blev 1567 Maria S tuarts tredje gemål efter att ha varit inblandad i mordet på Damley. B. blev 1567 hertig av Orkney och Shetland men måste strax efteråt fly; efter ett oroligt liv dog han i Danmark. Botpsalmer är nr 6, 32, 38, 51, 102, 130 och 143 i Psaltaren. Botoku'der, indianstam i ö. Brasilien, som bär trätapp i öron och underläpp. Bottai, G., f. 1898, italiensk politiker, professor i korporativ rätt vid universitetet i Rom, korpora-tionsminister 1929—32, undervisningsminister 1936 —39. B. betraktades som en av fascismens ledande teoretici. Bottenhavet, se Bottniska viken. Bottenmorä'n, se Morän. Bottenrevet, sista revet i ett segel. Bottensjön, sjö mellan Vättern och Viken i Västergötland, genom vilken Göta kanal passerar. Bottenskola. Kravet på folkskolan såsom bottenskola innebär, att folkskolan i sin helhet eller åtminstone till sin väsentligaste del skall utgöra den för allt skolväsen gemensamma grund, på vilken de högre skolorna sedermera direkt bygger vidare. Jfr Skolväsen. Bottenviken, se Bottniska viken. Bottfor [-få'r], ytterkänga, ytterstövel. Botticelli [båttitjäll'i], Sandro (Alessandro Filipe-pi), 1444 eller 1445—1510, italiensk målare, en av de förnämsta representanterna för ungrenässansen i Florens, där han arbetade under beskydd av släkten Medici. Åren 1480—84 målade han i Rom tre fresker i Sixtinska kapellet. B. utmärks av en mjuk, linjeren stil med späda, graciösa figurer. Bland hans arbeten märks Primavera, en allegori över våren, Venus’ födelse, Madonrfan med granatäpplet m.fl. B. målade även porträtt samt utförde en teckningsserie till Dantes Divina Commedia. Bottfn, pampusch, hög snörkänga. Bottniska handelstvånget, monopol för Stockholm och Åbo i förhållande till städer belägna längre norr ut att driva handel söder om Ålands hav. B. uppstod under medeltiden och upphävdes 1765. Bottniska viken, vars s. del, s. om n. Kvarken, kallas Bottenhavet och n. del Bottenviken, har en ytvidd av 104 000 km2. Största djupet, utanför Ulf-öarna, Ångermanland, uppgår till 294 m. Salthalten uppgår i s. till 0,5 %, längst i n. till blott 0,2 %. B. tillfryser i sin helhet endast under stränga vintrar, Bottenviken tillfryser i regel fullständigt och över n. Kvarken förekommer vintertrafik stundom ända in i mars. För fisket är strömming och i Bottenhavet även torsk de viktigaste havsfiskarna; vidare är lax och ål av betydelse, och även de vanliga sötvattens-fiskarna fångas vid kusterna. Förr spelade säljakten en icke ringa roll, särskilt inom n. B. Bottomley [bått'ömli], Horatio, 1860—1933, brittisk tidningsägare, medlem av underhuset 1906—12 och 1918—22. B. grundade veckotidningen John Bull 1906, i vilken han företrädde en mycket ut 172 präglad nationalism. På grund av ekonomiska falsarier dömdes han 1922 till sju års fängelse. Bottrop, stad i delstaten Nordrhein-Westfalen, Västtyskland, nv. om Essen i Ruhrdistriktet. 103 000 inv. 1953. Kolgruvor. Botulism', förgiftning orsakad av Bacillus botuli'-nus, kan uppträda efter förtärandet av dåligt konserverat kött eller fisk. B. kännetecknas av förlamning av ögon- och svalgmuskler, dubbelseende, sväljningsbesvär, andnöd m.m. I svåra fall kan döden följa inom 24 timmar. Botvid, d. omkr. 1120, den förste inf ödde missionären i Sverige, verksam i Södermanland. B. blev mördad och begravdes på sin fädernegård, där en kyrka byggdes, numera benämnd Botkyrka. Botwid, Hans, f. 1901, författare, som framför ällt intresserat sig för psykologiska motiv. Bouchardon [bosjardåg']. — 1. E. B., 1698— 1762, fransk bildhuggare, en av rokokons förnämsta namn (Fontänen på Rue Grenelle, Paris). — 2. J. P. B., 1711—53, fransk bildhuggare, studerade i Rom och inkallades 1741 som hovbildhuggare till Stockholm. Där verkade han som porträttskulptör samt medarbetade vid dekoreringen av Kungl. slottet. Boucher [bosje'], F., 1703—70, fransk rokokomålare, studerade i Italien; blev 1734 medlem av franska konstakademin och senare dess direktör samt konungens förste målare. Av B:s hand finns utsökta landskapsmålningar, livfulla genrebilder och porträtt samt herdescener, allegorier och mytologiska kompositioner. Han var dessutom skicklig etsare, gobelängtecknare och dekoratör. I Nationalmuseum finns en av hans förnämsta tavlor, V e-nus’ triumf. Hans graciösa och behagfulla stil gör honom till en av de mest typiska rokokokonstnärerna. Bouclé, fr., tyg eller garn med små öglor. Boudoir, se Budoar. Bougainville [bogätjvill'], Louis Antoine de, 1729 —1811, fransk upptäcktsresande, ledare för den första franska världsomseglingen, vilken han skildrat i sin bok Voyage autour du monde. Bouillabaisse [bojabä's], sydfransk nationalrätt, bestående av en soppa, i vilken ingår olika slags fisk, kräftdjur, lök m.m. Bouillon [bojåq'], fr., buljong; ett slags folkrestauranger i Paris. Bouillon [bojåg'], en i Ardennerna belägen del av en numera belgisk provins, som förut var ett oberoende hertigdöme. Dess förnämste furste var kors-tågsanföraren Gottfrid av B.* Boulanger [bolagsje'], G. E. J. M., 1837—91, fransk general och politiker. 1886 blev han krigsminister och ansågs verka ivrigt för ett revanschkrig mot Tyskland men måste avgå 1887. Han samlade emellertid omkring sig ett parti, b o u 1 a n g iste r n a, och umgicks med planer på statskupp, varför regeringen anklagade honom för högförräderi. Han flydde till Belgien och begick där självmord. Boulderdammen [bo'lder-] byggdes 1930—35 över Colorado-floden på gränsen mellan Arizona och Nevada i USA. Boulevard [bolva'r], fr., bred gata med planteringar. Boulle [boll], A. Ch., 1642—1732, fransk snickare vid Ludvig XIV:s hov. Utförde högt skattade möbler i barockstil. Boulogne-Billancourt [bolånj' bijar)ko'r], förstad till Paris. 94 000 inv. 1954. Boulogneskogen [bolånj'-], en nära 10 km2 stor park v. om Paris. Boulogne-sur-Mer [bolånj'-syr-mä'r], hamnstad i nordligaste Frankrike vid Engelska kanalen. 35 000 inv. 1946.