227 till Haitis konung. Han begick självmord under ett soldatuppror. Chronique scandaleuse [krånick' skagdalö's], fr., skandalhistorier, skvallerkrönika. Chronschough [kro'nskog], se Bondeson. Chrustjev, Nikita, f. 1894, rysk politiker av ukrainsk härkomst. C. var 1935—38 sekreterare i kommunistiska partiets Moskvaorganisation, 1938 partisekreterare i Ukraina, blev 1939 medlem av politbyrån och 1941 medlem av högsta försvars-rådet. 1949 blev C. sekreterare i sovjetryska kommunistiska partiets centralkommitté och efter Sta-lins död 1953 medlem av det nya presidiet samt senare partiets generalsekreterare. Som sådan har han hävdat, att den tunga industrin åter bör komma i förgrunden, och arbetat på att öka produktionen inom jordbruket. Malenkovs tillbakaträdande 1955 till förmån för Bulganin betraktas i väsentlig utsträckning som C:s verk. Sedan 1956 har C. offentligt tagit avstånd från Stalins politik. Chrysan'themum, växtsläkte, till vilket hör vår vanliga prästkrage (C. leucanthemum). Ur kinesiska och japanska arter (C. indicum och C. sinense) har utvecklats de talrika former av C. vilka odlas som prydnadsväxter. Chrysler Corporation [kraj'slö kåpårej'sjn], amerikansk bilkoncern, en bland världens största, som tillverkar bilar med bl.a. märkena Chrysler, De Soto, Dodge och Plymouth. Chrysostomus, se Krysostomos. Chubut [tju'-], flod i Argentina. Har sina källor på ö. sidan Anderna, utfaller i Atlanten. Chuck, den del på verktygsmaskiner, i vilken borren eller arbetsstycket fästs. Används framför allt på svarvar, borr- och fräsmaskiner. Chunchuser, beteckning för vissa rövarstammar i n. Manchuriet. Chung-king, stad i prov. Szechwan, Kina, vid Jang-tse-kiang. 1,6 milj. inv. 1953. Socker- och sidenindustri. Medelpunkt för handeln i v. Kina. 1938—46 var C. säte för Chiang Kai-sheks regering. Chuquicama'ta [tjokika-], stad i Chile, 15 000 inv. 1947. C. ligger i ett av världens största koppardi-strikt med en årlig produktion av 100 000 ton. Chur [ko'r], huvudstad i kantonen Graubünden, ö. Schweiz. 17 000 inv. 1950. Katolskt biskopssäte. Churchill [tjö'tjill], en av Kanadas största floder. 1 800 km lång. Utfaller i Hudson-viken. Segelbar i nedre loppet. Churchill [tjö'tjill], engelsk adelssläkt. — 1. J. C., 1650—1722, förste hertig av Marlborough, fältherre, politiker, stod i gunst hos Jakob II men övergick 1688 till Vilhelm av Oranien. Då denne 1702 efterträddes av drottning Anna, fick C. stort inflytande genom sin hustru, som var drottningens intimaste vän. Under spanska tron-följ dskriget var C. den sammanhållande kraften i förbundet mot Frankrike och vann såsom befälhavare för engelska armén segrar (vid Höch-städt 1704 och vid Malplaquet 1709). C., som från början varit tory, närmade sig alltmer whigs; då torypartiet 1710 kom till makten, utspreds snart rykten, att C. för egen räkning använt penningar, som anslagits åt armén. Då därtill drottningen och C:s gemål blivit oense, blev C. avskedad från alla sina ämbeten. Georg I gav honom återupprättelse, men C. var då bruten av sjukdom. — 2. Randolph H. Spencer-C., lord R. C., 1849—95, brittisk politiker, 1874 medlem av underhuset. Missnöjd med torypartiet framträdde C. som ledare för en liten grupp självständiga konservativa, det s.k. fjärde partiet, som ivrade för en mera reformvänlig konservatism. 1884 enade C. sig dock med torypartiet och blev minister för Indien i Salisburys första och Cic finansminister i dennes andra ministär år 1886. Han avgick emellertid redan efter ett halvår på grund av tvister med sina kolleger och spelade sedermera knappast någon politisk roll. — 3. Winston L. Spencer-C., f. 1874, den förres son, brittisk politiker, medlem av underhuset 1900—22 och sedan 1924. Efter att ha tillhört det konservativa partiet övergick han 1904 till liberalerna, blev handelsminister 1908 och marinminister 1911. Som sådan genomdrev han en ny flottorganisation och arbetade verksamt på flottans stridsberedskap. Han lämnade ministären 1915 efter de misslyckade företagen vid Antwerpen och Gallipoli. C. blev 1917 ånyo minister (ammunitionsminister) och s.å. krigsminister. 1921 blev han kolonialminister men avgick 1922. Efter att småningom ha närmat sig de konservativa var C. finansminister i Baldwins ministär 1924—29. Tidigare företrädde C. en utpräglad imperialism med stark aversion mot bolsjevismen. Under 1930-t. började han alltmera ansluta sig till åsikten att axelmakterna utgjorde den stora faran, varför han bekämpade den Chamberlainska eftergiftspolitiken. Vid utbrottet av 2:a världskriget var han den främste representanten för en offensiv politik och blev som marinminister medlem av Chamberlains regering. Efter Chamberlains avgång 1940 blev han premiärminister och utgjorde som sådan symbolen för den engelska stridsviljan. C. organiserade samarbetet mellan de allierade, bl.a. vid konferenser i Casablanca, Adana, Quebec, Kairo, Teheran 1943, i Moskva 1942 och 44, i Jalta febr. 1945. Han avgick sommaren 1945 och efterträddes av Attlee. Blev åter premiärminister okt. 1951 och kvarstod till april 1955, då han efterträddes av Eden. C. hör till dem som under de sista åren ivrigast strävat efter ett ökat samarbete mellan USA och Storbritannien. Han är också en av de varmaste förespråkarna för ett enat Europa. C. är utomordentlig som talare och skriftställare. Han har gjort sig ett namn som författare genom självbiografiska arbeten, böcker om de båda världskrigen och en stor biografi över Marlborough. Hans livsföring liksom hans allmänna åskådning har drag av romantik, som tilltalar folkfantasin. Erhöll nobelpriset i litteratur år 1953. Churfirsten [ko'r-], bergssträcka i s. delen av kantonen S:t Gallen, Schweiz. Churriguera [tjorigä'ra]. José, 1650—1723, spansk arkitekt, grundare av den spanska barockstil, som uppkallats efter honom. Chy'Ius, mjölksaft, en vätska, som genom tarmens lymfkärl och bröstgången tillförs blodet och som innehåller ur tarmen upptagna näringsämnen. Chy'mus betecknar det tunnflytande innehållet i magsäcken, då födan blivit så smält, att magsäcken är på väg att tömma sig. Ciano [tja'no], G., 1903—44, greve di Cortelazzo, italiensk journalist och politiker, 1930 gift med Mussolinis dotter Edda. C. blev 1935 minister för press och propaganda och 1936 utrikesminister, i vilken egenskap han till en början medverkade i utvecklandet av axeln Rom—Berlin men senare intog en mera kritisk hållning till axelpolitiken. — 1943 fick han avsked från utrikesministerposten och utnämndes till ambassadör vid Vatikanen. Efter Italiens fall fängslades han och avrättades 1 nov. 1944 tülsammans med de Bono m.fl. — Edda Ciano flydde med sina barn till Schweiz, varifrån hon dock utvisades. Cibo'rium betecknar i katolska kyrkan dels förvaringskärl för det vid nattvarden invigda brödet, dels altaröverbyggnad. CFcero, M. T., 106—43 f.Kr., romersk skriftställare, talare och politiker, utbildades till advokat och var i början anhängare av folkpartiet. Som konsul 63 avslöjade han Catilinas sammansvärjning, skilde