des den moa. D. nådde upp till 3,5 m höjd och är den största fågel som funnits. Dinosau'rier, fossila jätteödlor* i de mesozoiska formationerna. Dmothe'rium, en utdöd elefantart med stora, ned-åtböjda betar i underkäken. Diocletia'nus, Gaius Aurelius Valerius, 243—316, av trupperna förklarad för romersk kejsare 284. D. genomförde oinskränkt styrelseform. All makt samlades hos två kejsare (augusti) och två underkejsare (caesares). D:s medkejsare blev Maximianus, som styrde över västra delen av riket, Nikomedia blev D:s huvudstad. D. förde flera framgångsrika krig och igångsatte svåra förföljelser mot de kristna men avsade sig 305 sin kejsarvärdighet och levde sedan i avskildhet i Spalato, där han åt sig lät uppföra ett praktfullt palats. Diocletia'nus* termer i Rom finns kvar som ruiner från 300-t. D. var ursprungi. en badanläggning men användes senare till kloster av kartusianerorden. Den stora hallen ombyggdes av Michelangelo till kyrkan S. Maria degli Angeli. En annan del är museum med antika skulpturer. Dio'd, elektronrör som har endast två elektroder och saknar galler. Diofa'n, ur cellulosaacetat framställt genomskinligt material. Ej lättantändligt. Dio'genes från Sino'pe, d. omkring 324 f.Kr., grekisk filosof, tillhörande den cyniska skolan. Han påstås ha bott i en tunna och hans enda ägodelar var en mantel, en käpp och en brödpåse. Alexander den store, som skall ha mött honom i Korint, uppmanade D. att nämna en begäran, så skulle han uppfylla den. ”Gå då ett steg åt sidan”, sade D., ”så att solen kan skina på mig.” Diome'des. — 1. Grekisk sagokonung som ägde fyra eldsprutande hästar, vilka han matade med främlingar som kom till hans land. Herakles matade hästarna med D. — 2. Konung i Argos, en av hjältarna i trojanska kriget. Diony'sierna, forntida grekiska fester till Diony-sos’ ära, vilka i Aten firades två gånger årligen. Diony'sios, 430—367 f.Kr., envåldshärskare i Sy-rakusa, vilken var framstående som statsman men grym och hårdhänt. Hans son och efterträdare, D. den yngre, var oduglig och avsattes. Diony'sos (Bacchus), den grekiske vinguden, från början en fruktbarhetsgud, kallades av romarna Bacchus. D. firades i Ättika med storartade fester, dionysierna, som särskilt i Aten nådde en hög utveckling och från vilka det grekiska dramat härstammar. D:s attribut var vinrankan, murgrönan, pantern och lejonet. Diop'ter, anordning för att kunna syfta in ett instrument i en viss riktning. Vanligen består D. av en siktskåra närmast ögat och en med denna skåra parallellt uppspänd tråd i andra ändan av instrumentet. Den av lantmätare använda diopterlin jalen är en linjal, som försetts med denna anordning. Dioptri', mått på linsers (t.ex. glasögons) bryt-ningsförmåga (styrka). En lins, vars brännvidd är en meter, sägs ha en dioptris styrka, är brännvidden m, är styrkan 2 dioptrier, är brännvidden x/7 m, är styrkan 7 dioptrier osv. Diora'ma, beteckning för en utställning med verkliga föremål närmast åskådaren, t.ex. uppstoppade djur, och målad bakgrund. Diori't, huvudsakligen av kalk-natronfältspat och hornblände el. augit bestående mörk eruptivbergart med kornig struktur såsom granit men mörkare än denna. D. bildar talrika men vanligen ej särdeles stora massiv inom Sveriges urbergsterränger, oftast inom de större granitområdena. Diosku'rerna, Castor och Pollux, tvillingsöner till Zeus, av vilka enligt den forngrekiska sagan endast Dis Pollux var odödlig. Då Castor dödats, utverkade brodern, att han skulle få vistas varannan dag i Olympen mot att Pollux följde honom till Hades varannan dag. DiotFma, legendarisk prästinna i Mantinea i Grekland, vilken enligt Platon undervisade Sokrates i kärlekens metafysik. Diplokock'er, se Bakterier. Diplo'm, urkund, numera vanl. skrivelse, varigenom en person tilldelas en värdighet, ett pris e.d. DiplomataTium, lat., samling handskrivna el. tryckta historiska urkunder, i allmänhet från medeltiden. Diplomati' (av grek. dPploma, brev), handhavan-det av förbindelserna mellan stater och regeringar; ämbetsmannakategori, som har detta till sin uppgift. D. betecknar även förmåga att leda en underhandling till egen förmån. D. i den första bemärkelsen har nått sin egentliga utveckling sedan 1600-t. i anslutning till folkrättens utbildning och har sedan 1700-t. erhållit fasta och av alla civiliserade stater erkända former. Som diplomatiskt språk används i allmänhet franskan. Jfr Beskickning. Dipsa'ceae, väddväxter. Dipsomani', periodiskt återkommande alkoholbegär. ”Periodsupare” har vanligen ett i vissa avseen-denden abnormt psyke. Dip'teros, grekiskt rektangulärt tempel, omgivet av dubbla pelarrader. Dipty'k, skrivtavla, bestående av två hopfällbara, vaxklädda skivor. D. är även namn på tvådelad altartavla. Dfpylon, under antiken den nv. stadsporten till Aten, utanför vilken den största gravplatsen låg. Dirac [dai'rök], P. A. M., f. 1902, engelsk fysiker, professor i matematik i Cambridge. D. erhöll jämte Schrödinger 1933 nobelpriset i fysik för sina undersökningar över elektronens natur. Dire Dana, betydande handelsstad i Etiopien, belägen vid järnvägen mellan Addis Abbeba och Dji-bouti. Ca 30 000 inv. Direc'tor mu'sices, titel på universitetens musiklärare. Direkt anföring, direkt återgivande av ett yttrande, t.ex. hon sa: ”Jag går hem.” Motsats indirekt anföring, t.ex. hon sa, att hon skulle gå hem. Direkti'v, order, anvisning om hur ett uppdrag skall utföras. Direktoa'r, beteckning för kvinnodräkten i Frankrike under direktoriet. D. kännetecknas av högt sittande midja och korta puffärmar. — D ir e k t o a r-s t i 1, beteckning för den tidigare empirens möbelstil. Direkto'rium, styrelse, ledning, oftast använt om den myndighet, som i Frankrike innehade högsta verkställande makten 1795—99, och som bestod av fem medlemmar enligt bestämmelserna i den s.k. direktorialförfattningen av 1795. De utsågs av De gamles råd*. Dirige'ra, leda, styra, oftast anföra kör- el. orkesterverk. — Dirigent', en orkesters ledare. Disa, hjältinnan i en svensk medeltidssaga, som utgör ämnet för ett drama av Messenius, uppfört 1911. Disablot, se Disatinget. Disa'gio, se Agio. Disatinget, ett sveating, som hölls i Uppsala i samband med offerfesten, disablot. D. åtföljdes av en marknad, distingen, som fortfarande hålls i Uppsala i februari. Discess'us, lat., en omröstning, verkställd så, att de som röstar ja går åt ena sidan och de som röstar nej åt andra. Discip'el, elev, lärjunge. Disciplin, tukt, särskilt krigstukt; vetenskapsgren.