347 P. slog sig ned i Neuchåtel, där han grundade ett reformert kyrkosamfund. Faren, se Braxenfiskar. Farewell, Kap [fä'öoäll]. — 1. Sydligaste spetsen av Grönland. — 2. Nö. spetsen på Sydön, Nya Zeeland. Fari'n, se Sockertillverkning. Farinacci [farinat'ji], R., 1893—1945, italiensk politiker och journalist, medlem av fascismens stora råd, där han ansågs ha stort inflytande. F. avrättades av partisanerna. Fariséer, ett religiöst parti inom judendomen, vars medlemmar strängt iakttog vissa yttre ceremonier och föreskrifter. De lade särskild vikt vid denna formella religiositet och fördömde skarpt andra, som ej iakttog dessa yttre bud. F. stod särskilt i motsatsförhållande till de mera världsligt sinnade sadducéerna. Deras ledare var de s. k. skriftlärde, som var medlemmar av Stora rådet. — Allt ifrån Jesu tid har F. använts som beteckning för en formell, fanatisk och egenkär hycklare. Farled, färdväg mellan öar, skär och grund, som används av sjöfarten. F. är i regel utprickad, dvs markerad med flytande sjömärken, och ofta fyr-belyst. Farm, arrendehemman i Amerika, lantgård, bondgård. — Farmare, arrendator, hemmansägare, lantbrukare. Farmaceut [-sev't], person, som utbildats i beredandet av läkemedel och avlagt farmacie kandidatexamen. Jfr Apotekare. Farmaceutiska institutet [-sev'tiska-], läroanstalt i Stockholm för utbildning av apotekare*. Farma ko dyna mi'k, se Farmakologi. Farmakognosi', se Farmakologi. Farmakologi', vetenskapen om läkemedlen och deras verkningar. F. delas i farmakognosi, som omfattar läkemedlens härkomst, utseende och andra yttre egenskaper, samt farmakodyna-mik, som är läran om läkemedlens verkningssätt och användningssätt. Farmakopé, fastställd handledning rörande vilka läkemedel, som skall finnas på apotek, deras beskaffenhet samt tillvägagångssättet för beredandet av sammansatta läkemedel. Nu gällande svenska F. är av 1946. Farman [farmag'], Henri, f. 1874, och Maurice, f. 1877, bröder, franska flygare och flygplansbyg-gare. F. var bland de första aviatikerna. 1908 grundade H. F. en fabrik, som 1912 sammanslogs med broderns och vilken tillverkat en oerhörd mängd flygmaskiner, särskilt åt franska armén. Fame'se, Palazzo, ett av Roms praktfullaste palats, i högrenässansstil. Det påbörjades för Alessan-dro F. (påven Paul III) av A. da Sangallo 1514, fortsattes av Michelangelo och avslutades av G. della Porta 1589. Palatset är nu franskt minister-hotell och inrymmer även franska arkeologiska institutet i Rom. Där fanns förut en samling berömda antika konstverk (se Farnesiska konstverk). Farnesi'na, Villa F., byggnad i Rom från början av 1500-t., som tillhört släkten Farnese. Den är uppförd i renässansstil, troligen av B. Peruzzi, och innehåller målningar av Rafael, Peruzzi m. fl. Farne'siska konstverk, benämning på en samling antika skulpturer, vilka varit i ätten Farneses ägo och bevarats i Palazzo Farnese i Rom. Bland F. märks: Farnesiska tjuren, en marmorgrupp, som ursprungligen anses utförd av bröderna Apol-lonios och Tauriskos av den rodiska skolan, troligen på 100-t. f.Kr., men sedan undergått flera restaurationer. Farnesiske Herakles, en marmorbild, som anses gå tillbaka på ett förlorat bronsarbete av Lysippos. FaTos, omkr. 280 f. Kr. uppfört fyrtorn utan Fas för Alexandria, vilket under forntiden var vida berömt och räknades till ”världens sju underverk”. F. förstördes under medeltiden. Farrar [færr'ö]. — 1. F. V. F., 1831—1903, engelsk prästman, som skrev ett flertal uppbyggelse-skrifter, vilka även i Sverige blivit mycket lästa (Jesu liv, Paulus). — 2. Geraldine F., f. 1882, världsberömd, nordamerikansk sopransångerska, anställd vid Berlinoperan 1901—06, och vid Metro-politanoperan i New York 1907—22. F. har även medverkat i filmer. Farrell [færr'öl], James F., f. 1904, amerikansk författare, som skrivit naturalistiska skildringar från Chicagos slumkvarter (Studs Lonigan, 1932—35; sv. övers. 1939: Studs Lonigan och hans gäng). Farrère [farä'r], Claude, författarnamn för Charles Bargone, f. 1876, fransk författare och sjöofficer, som skrivit äventyrsberättelser och spännande österländska romaner (Opium, Drabbningen). Fars, mindre, överdriven och uppsluppen teaterpjäs, huvudsakligen byggd på situationskomik. F. har förekommit under dramats alla skeden och nådde bl.a. en rik utveckling i den senare franska medeltidslitteraturen. Farisalos, gammalgrekisk stad i landskapet Tes-salien (nuv. Fersala), bekant för den seger, som Caesar där vann över Pompejus 48 f.Kr. Farson [fa'sön], Negley, f. 1890, amerikansk journalist som utgivit mycket lästa böcker om sina resor. Farthing [fa'thing], eng., fjärdedel, ett bronsmynt, motsvarande en fjärdedels penny — 1,6 öre. Fartygsinspektionen sorterar under sjöfartsstyrelsen och utövas av fartygsinspektörer. F. skall enligt lagen den 16 okt. 1914 om tillsyn å fartyg tillse att fartyg i fråga om sjövärdighet, utrustning, hygieniska anordningar m.m. fyller gällande föreskrifter. Fartygsregister. Enligt gällande sjölag skall alla svenska handels- och passagerarfartyg, vilkas dräktighet uppgår till minst 20 registerton, införas i det av sjöf artsstyr elsen förda fartygsregistret. I registret antecknas ett fartygs namn, dess art, dess byggnadsår, dess ägare m.m. Faruk I, f. 1920, konung i Egypten 1936—52, då han tvingades abdikera till förmån för sin son Fuad, f. 1952. Farväl, Kap, se Farewell. Faryngi't, svalgkatarr. Fas, skifte, skede. Jfr Faser. Fasa'd, framsida, yttre sidan av en byggnad, särskilt den, på vilken huvudingången är anbragt. Fasa'ner, sammanfattande namn på några till fasanfåglar hörande släkten. De har långsträckt kropp med lång stjärt. Hannarna är grant utstyrda, medan honorna endast är brunspräckliga. Till släktet Phasia'nus hör bl.a. vanlig F. el. ä d e 1 f a-s a n (Ph. colchius). Hannen har rödbrun rygg med gulvita fläckar, brunrött bröst och svart buk. Huvudet är biåsvart med nakna, röda sidopartier. Stjärten är gråbrun med svarta tvärband. Honan är brunspräcklig. Ädelfasanen härstammar från Väst-asien. Andra arter är ringfasan, mongolisk F. och grön F. I mell. och v. Europa har man F. halvtama i s.k. fasanerier. Dessa jaktfasaner utgör ofta korsningar mellan de olika arterna. En del kinesiska arter är ytterst praktfulla och grant tecknade. Bland dessa må nämnas guldfasan, kungsfasan, silverfasan m.fl. Fasa'nfåglar (Phasia'nidae), till hönsfåglar hörande familj, som har ej alls eller blott på övre delen fjäderklädda tarser, baktån sittande högre än övriga tår samt näsborrarna täckta av ett ej fjäderklätt hudlock. På huvud och hals finns ofta nakna fläckar. Till F. hör bl.a. hönssläktet, fasaner, kalkoner, påfåglar, pärlhöns, rapphöns, vaktlar.