349 inteckningar, deras beviljande och dödande m.m. Av överlantmätarna förs vidare ett jordregister, där varje hemman, hemmansdel och lägenhet finns registrerad under sitt särskilda nummer, med uppgift om namn, mantal, areal m.m. Rörande stadsfastigheterna förs av vederbörande rådhusrätt en gemensam lagfarts- och inteckningsbok. F. i stad och i vissa andra samhällen införs vidare i ett särskilt fastighetsregister, till vilket hör en fastighetskarta. I detta register sker registreringen av de fastigheter, som benämns tomter, för sig, och de fastigheter, som är belägna inom område, för vilket tomtindelning ej är verkställd, och som benämns stadsägor, för sig. Fastighetslängder. I varje taxeringsdistrikt (varje kommun) upprättas två förteckningar över fastighetstaxering. En förteckning upptar skattepliktiga fastigheter, den andra upptar fastigheter, befriade från skatt och vilka tillhör stat eller kommun. Fastighetsregister förs i stad och vissa andra kommuner och består av tomtbok, stadsägobok och tre bihang för mark som skall användas för gator, gemensamt behov m.m. Fastighetsägarföreningar finns i flera städer och har bildats för att bevaka fastighetsägarnas angelägenheter och möjliggöra enhetligt uppställande av hyreskontrakt m. m. På senare tid har de utvecklats i riktning mot kamporganisationer med fonder, som möjliggör understöd vid konflikter med hyresgästföreningarna o.d. Är 1914 grundades en riksorganisation för F., Sveriges fastighetsägarförbund. 1956 var 126 F. anslutna till förbundet. Fas'tingen, en marknad, som intill år 1903 årligen hölls i Kristinehamn. Förr bestämdes järnpriserna på F. Fastkäkar (PlectognaThi), en underordning benfiskar, som har liten mun med sammanvuxna över-och mellankäksben. Till F. hör koffertfiskar, som har kroppen täckt av ett hudpansar. De lever i varma hav och når en storlek av 2—3 dm. Jfr även Filfiskar. Fastlagen, numera detsamma som fastan före påsk. Förr betecknade F. tiden före fastan, en tid, som var fylld av förlustelser av olika slag (karnevaler). Fastlagsris, i synnerhet förr ris av björkkvistar, med vilka man på skämt piskade varandra under fastlagen. Seden anses ha sitt ursprung i föreställningen om en i träkvistarna inneboende livskraft, som överfördes på den piskade. Numera avser F. i allmänhet björkris med färgade fjädrar, som används som prydnad. Fastlagsspel, folkskådespel, som under medeltiden och in under reformationstiden särskilt i Tyskland uppfördes under karnevalstiden. F. förekom även i Sverige. Fastlagssöndag, 50:e dagen före påsk. Fastlandsklimat, klimat med heta somrar och kalla vintrar, se Klimat. Fast räkning. Då varor köps i F., äger köparen ej, såsom då varorna tagits i kommission, återlämna dem till säljaren. Fat el. åm, gammalt rymdmått = 157 1. Fatabur el. fatbur, det rum eller vanligen hus, där man förr förvarade kläder och dyrbarare egendom. FataT, ödesdiger. Fata'lier, fatalietid, jur., en i lag föreskriven tid, inom vilken besvär, ansökningar e.d. måste fullgöras, vid risk av förlust av vidare rättigheter därtill. Fatalism, den åskådning, som anser allt skeende ödesbestämt, antingen så att högre makter bestämt allt, som skall hända, en åskådning, som exempelvis muhammedanismen företräder, eller så att allt skeende är inordnat i en orsakskedja, där det kom Fau mande med nödvändighet följer av det förutgående. (Jfr Determinism.) Fatalite't, olyckshändelse. Fa'ta morga'na, hägring; drömbild; namn på en fe i Artursagan. Fatbur, se Fatabur. Father Divine [fa'thö divajn'], amerikansk negerpredikant, som hette George Baker. F. startade 1915 en religiös sekt i Harlem i New York. Fatimfder, ättlingar av Muhammeds dotter Fa-tima, d. 632, vilka förgäves gjorde anspråk på kalifatet. De bildade en religiös sekt, sjiter, vilken vann utbredning i nv. Afrika och till vilken nu officiellt endast Marocko hör. Fatmomakke, kapellplats vid Kultsjön i sv. Lappland. Religiös mötesplats för Vilhelmina-lapparna. Fattigvård, det äldre namnet på den allmänna, behovsprövade, kommunala hjälpform som var avsedd att fylla ut el. träda i stället för socialförsäkringsförmåner och annat samhälleligt stöd av social karaktär. Fattigvårdslagen ersattes vid 1955 års riksdag av en lag om socialhjälp (av 4/1 1956), vilken träder i kraft 1957. Se Socialhjälp. Fa'tum, lat., ”öde”, orubblig nödvändighet. Enligt romarna den bakom världshändelserna blint verkande nödvändigheten, som råder över både gudars och människors öden. Faubourg [fåbo'r], fr., förstad. Förekommer i många franska ortnamn (t.ex. stadsdelar av Paris). Faulhaber, M. v., 1869—1952, tysk kardinal i München, vilken vågade opponera mot nazismen och därför spelade en betydande politisk roll. Faulkner [få'knö], William, f. 1897, amerikansk författare, uppvuxen i USA (Mississippi). Deltog i l:a världskriget som frivillig i kanadensiska flygvapnet och blev svårt sårad 1918. Skildrade i sina första romaner krigsårens upplevelser (t. ex. Soldi e r’ s p a y, 1926). Mest känd är F. emellertid för sina skildringar av livet i Sydstaterna från inbördeskriget fram till nuvarande tid (A s I la y dying, 1930; sv. övers.: Medan jag låg och dog, 1948; Light in August, 1932; sv. övers.: Ljus i augusti, 1944). F. erhöll nobelpriset i litteratur 1950. Faun, fornitaliensk herde- och fruktbarhetsgu-domlighet, som sedermera identifierades med den grekiske guden Pan*. Enligt en del framställningar hörde flera F. till Dionysos’ följe. Fau'na, sammanfattning av alla inom ett visst område eller en viss geologisk period förekommande djur. Faure [får]. — 1. F. F., 1841—99, fransk president 1895—99, bidrog verksamt till den franskryska alliansen samt motsatte sig envist en revision av Dreyfusprocessen. — 2. Edgar F., f. 1908, fransk politiker och advokat, konseljpresident för en kortare tid 1952, finansminister 1953, åter konseljpresident febr.—dec. 1955. Faust, kallad Doktor F., berömd tysk svartkonstnär från förra hälften av 1500-t. Kring honom spann folkfantasin sedan sagor, vilka upptogs av flera författare och litterärt bearbetades, exempelvis av engelsmannen Marlowe i dennes tragedi Dr Faustus (1589). Från Faustsagan hämtade Goethe motivet till sitt mästerverk Faust. Detta gav senare material till Gounods opera Faust och Boitos opera Mefistofeles. Faustman, M., f. 1883, målarinna och författarinna, framför allt känd för sina kåserier under signaturen Vagabonde. Faustulus, enligt sagan en herde, som omhändertog Romulus och Remus. Faute [fåt], fr., fel. Fauvism [fåvism], riktning inom modernt franskt måleri, uppkallad efter en grupp expressionister,