357 mot yttre fiender. Snart började F. företa erövrings-tåg bl.a. till Trakien och intog sedan den mäktiga staden Olynthos (348), som var i förbund med Aten. F. lyckades förskaffa sig många anhängare i Aten, där emellertid Demostenes uppträdde mot honom. Under förevändning att göra ett slut på de inbördes striderna i Grekland ryckte F. med en stark här in i landet. Atenarna och tebanerna mötte F. vid Keronea 338, där de dock i grund besegrades. Grekland organiserades nu till ett förbund med Makedonien som ledande stat. Under förberedelser till ett krig mot Persien blev F. mördad. Filip, konungar av Spanien. — 1. F. II, 1527—98, blev vid faderns, kejsar Karl V:s, abdikation härskare över den spanska delen av habsburgarnas välde och över Nederländerna. F. fortsatte striden mot reformationen och Frankrike och fick snart även England till fiende. F. segrade över fransmännen 1558 men förlorade Holland genom det nederländska frihetskriget, vilket underblåstes av England. Som hämnd sände F. mot engelsmännen den ”oövervinnliga armadan” 1588, vilken emellertid i grund besegrades. F. krossade fullständigt ständer-väldet i Spanien och erövrade Portugal 1580. — 2. F. V, 1683—1746, Ludvig XIV:s sonson, hertig av Anjou, konung i Spanien 1700. F. invecklades i häftiga tronstrider (spanska tronföljdskriget) med habs-burgska pretendenter, som fick hjälp av Frankrikes motståndare, men lyckades behålla sin krona, ehuru åtskilliga landområden förlorades. Filip, konungar av Frankrike, varibland märks: 1. F. II August (1165—1223), konung 1180, var en av de dugligaste regenterna i Frankrike under medeltiden. — 2. F. IV den sköne (1268—1314), konung 1285, förde en kraftfull politik avsedd att centralisera makten samt riktad mot påvens övervälde. Under F:s tid flyttade påvarna för en tid till Avignon. — 3. F. VI av V a 1 o i s (1293—1350) regerade 1328—1350. Under hans regering började 1337 de beryktade hundraårskrigen mellan England och Frankrike. Filip den ädelmodige, lantgreve av Hessen, 1504 —67, understödde verksamt Luthers reformationsarbete och blev en av huvudmännen för Schmal-kaldiska förbundet. Senare tillfångatogs han av kejsaren och hölls fängslad i flera år. F. ingick tve-gifte med Luthers gillande, vilket skadade protestantismens sak. Filipe'pi, se Botticelli. Filippn, krakmandel eller nöt med två kärnor. — Spela f i 1 i p i n är ett skämtsamt vad, som innebär, att två personer äter upp var sin av två sådana kärnor och kommer överens om att efter viss tid säga ordet filipin till varandra. Den som gör detta först har vunnit vadet. Filipp'a, 1393—1430, drottning av Sverige, Danmark och Norge, Erik av Pommerns gemål, var re-gent 1423—25. Filipp'erbrevet, ett av Pauli brev i Nya testamentet, enligt traditionen skrivet år 63 el. 64 e.Kr. under Pauli fångenskap i Rom. F. var ställt till församlingen i Filippoi. Filipp’i, se Filippoi. Filippfker, Filipp'iska tal, politiska varningstal, så benämnda efter Demostenes’ tal mot Filip av Macedonien. Filippfnerna (efter Filip II av Spanien), ögrupp i Stilla havet n. om Borneo, republik, ögruppen består av 7 083 större och mindre öar, vilkas sammanlagda ytvidd är 298 000 km2. 19.2 milj. inv. 1948, övervägande malajer, till största delen kristnade. Viktigaste ö är Luzon. Huvudstad Quezon City, 108 000 inv., f.d. huvudstad Manila, 1,2 milj. inv. 1953. Kopra, socker, kokosolja och hampa är öarnas viktigaste produkter. Andra produkter är Fil ris, tobak, kakao och sydfrukter. F. är rika på skog och betydande skogsavverkning bedrivs. Mineralrikedomen är stor. Bergsbruket har likväl ej nått större utveckling. — Historia. 1521 upptäcktes F. av Magellan och därefter intog spanjorerna ön. Efter det spansk-amerikanska kriget övergick F. i Förenta staternas ägo genom freden i Paris 1898. Befolkningen på F. har sedan gammalt framställt önskemål om att erhålla självständighet. I USA har på senare tid uppstått missnöje på grund av invandring av filippiner samt införsel av socker från F., vilket konkurrerat med betsockret. Den 15 nov. 1935 blev F. självständigt med egen president, i verkligheten dock beroende av USA, som enligt särskilda bestämmelser under 10 år skulle ha hand om F:s försvar och utrikespolitik. — F. angreps dec. 1941 av japanerna. Manila föll 2 jan. 1942. De amerikansk-filippinska trupperna försvarade sig länge på Batanhalvön och på öfästningen Corregidor i Manilabukten. Maj 1942 bröts motståndet. I juli 1945 blev japanerna fördrivna från F. USA slöt 1947 ett fördrag med F., enligt vilket USA under 99 år får behålla flottbaser på F. som i stället erhöll lån för återuppbyggnaden. F. är medlem av FN sedan 1947. Fflippoi, gr. (lat. Philippi), stad i Trakien, anlagd av Filip II av Makedonien. Till församlingen i F. var Pauli Filipperbrev riktat. Vid F. segrade Antonius och Octavianus år 42 f.Kr. över Caesars mördare, Brutus och Cassius. Härav uttrycket ”vi möts vid Filippi”, dvs vid ett senare tillfälle skall jag ta revansch. Filippo'pel, se Plovdiv. Filip stad, bergsstad vid Timsälven, ö. Värmland. 7 110 inv. 1956. Bergsskola och centralpunkt i Filipstads bergslag. Den berömde uppfinnaren John Ericsson är begravd på stadens kyrkogård. Filistéer, forntida folk, som bodde i s. Palestina, dit de invandrat något senare än israeliterna. Man antar, att deras ursprungliga hemland var s. Mindre Asien. De låg länge i krig med Israel, tills de underkuvades av David. Filis'ter, kälkborgare, trångbröstad person. I tyskt studentspråk: var och en som icke är student. Fi'Iius, lat., son. — F i 1 i a, dotter. Fillér, ungerskt skiljemynt, se Ungern. Filmkonst. Från att ha varit en teknisk kuriositet har filmen blivit en världsindustri, den tredje i ordningen. Som opinionsbildare och kunskapsförmedlare är filmen oöverträffad och som underhållning och konstnärligt uttrycksmedel har den varit epokgörande. Konsten att återge fotografiska stillbilder så att intrycket blir levande rörelser kom på allvar i bruk i slutet av 1800-t. genom Edisons kamera och bröderna Lumières projektionsapparat. Filmen spreds snabbt över världen och de första trevande försöken övergick snart till dokumentär-och spelfilmer (se bildsida). I slutet av 20-t. lyckades man överföra ljudeffekter på filmremsan och den första ljudfilmen gjordes 1926. Under de följande decennierna utvecklades färgfilmen och efter det sista världskriget har den tredimensionella filmen och vidfilmen (Cinemascope, Cinerama) trängt fram. Den amerikanska filmen har alltsedan sekelskiftet dominerat marknaden, men den europeiska filmen har bildat en behövlig konstnärlig och ekonomisk motpol. Indien och Japan har även en betydande filmproduktion. Det framställs mellan 30 och 40 svenska filmer per år för en medelkostnad av 400 000 kr. Sverige äger ca 2 500 lokaler anpassade för filmförevisning (därav 800 biografer). Biljettintäkterna uppgår till ca 150 milj, kr per år, varav 30 % kommer på de svenska filmernas del. 40 % (ca 60 milj, kr) tar staten i nöjesskatt. — Se bilderna på nästa uppslag.