429 staterna ville behålla slaveriet. Då en del sydstater med anledning av denna konflikt utträdde ur unionen, förklarade unionens president, Lincoln, att de ej ägde rätt härtill, vilket blev den närmaste anledningen till det nordamerikanska inbördeskriget (1861—65). I detta hade sydstaterna till en början segern på sin sida, men snart fick nordstaterna överhanden, först på havet tack vare John Ericssons monitorer. Efter en drabbning vid Gettysburg måste sydstatsgeneralen Lee återtåga och blev efter sega strider tvingad att kapitulera 1865 för nordstatsgeneralen Grant. Därefter återställdes unionen, slaveriet förklarades avskaffat, och negrerna fick medborgarrättigheter. 1898 förvärvade USA genom krig med Spanien Puerto Rico och Filippinerna. I l:a världskriget deltog USA från 1917 på ententens sida. — Efter l:a världskrigets slut undvek F. systematiskt inblandning i Europas affärer och var ej ens medlem av Nationernas förbund. Efter en tid av allmänt välstånd och framåtskridande inträffade år 1929 en svår kris, vilken först tog sig uttryck i ett allmänt kursfall på aktier och senare utvecklade sig till en mycket elakartad arbetslöshet. Farmarna kunde ej få avsättning för lantbruksprodukter. Roosevelt, som blev president, sökte motverka krisen genom statsåtgärder av olika slag (The New Deal), vilka dels avsåg beredandet av arbete åt arbetslösa, dels var inriktade på överenskommelser med arbetsgivarna att ej avskeda arbetarna utan uppehålla produktionen och därmed också köpkraften hos de breda lagren för att uppnå en ökad konsumtion. Situationen förbättrades så småningom. I samband härmed ökade oppositionen mot statsingripandena och understödspolitiken. 2:a världskrigets utbrott medförde ytterligare en viss motsättning. Isolationisterna (senator Borah, expre-sident Hoover, överste Lindbergh) arbetade för det traditionella avståndstagandet från en inblandning i krig. Roosevelt företrädde en mera aktiv ståndpunkt. Stegvis genomfördes åtgärder, som möjliggjorde för Storbritannien att erhålla krigsmateriel från F. Förhållandet till Japan blev alltmera spänt. Under pågående underhandlingar överföll japanerna den amerikanska krigshamnen Pearl Harbor på Hawaii 1941. Tyskland och Italien förklarade därefter i enlighet med tremaktspakten krig mot F. Jfr Världskriget 2. — Utrikespolitiskt försökte F. efter 2:a världskrigets slut till en början samverka med Sovjetunionen och arbetade för avspänning. Från våren 1946 har F. emellertid intagit en fastare hållning och framträtt som Sovjetunionens huvudmotståndare i världspolitiken. Ett nytt skede i F:s utrikespolitik inleddes 1947 genom den s.k. Trumandoktrinen. Enligt denna skall F. stödja nationer som utsätts för anspråk och hot från auktoritära makters sida. Till att börja med beviljades understöd till Grekland och Turkiet. Enligt en av utrikesminister Marshall 1947 utarbetad plan har vidare europeiska länder erhållit hjälp till övervinnandet av den av kriget föranledda ekonomiska krisen efter att ha utformat ett gemensamt ekonomiskt program. Marshallplanen antogs av kongressen 1948. Sovjetunionen hade redan tidigare vägrat medverka samt förhindrat staterna inom östblocket att delta. 1948 inledde F. även en militär-politisk samverkan med Västeuropa, vilken har utmynnat i den s.k. Atlantpakten, till vilken ett stort antal stater anslutit sig. F. intervenerade militärt i Koreakriget 1950. De FN-trupper, som där insattes, bestod huvudsakligen av amerikanare. Inrikespolitiskt har i F. tiden efter 2:a världskriget karakteriserats av inflationstendens och en politisk maktförskjutning från det demokratiska partiet till det republikanska. Vid presidentvalet hösten 1948 blev emellertid demokraternas kandidat Truman vald och hans parti återfick majoriteten i kongressen. Under sin presidenttid försökte För Truman bl.a. genomdriva att 1947 års strejklagar upphävdes, samt att förbättra negrernas medborgerliga rättigheter. Vid presidentvalet 1952 segrade det republikanska partiet och Dwight Eisenhower valdes till president. Det republikanska partiet fick emellertid endast knapp majoritet i kongressen, vilket medförde att Eisenhower som president redan från början mötte en del svårigheter. Senator McCarthy, som i åratal fört en hetsig kampanj mot kommunistisk infiltration i förvaltningen, blev vid den republikanska segern utskottsordförande, vilket gav honom ökade möjligheter att misstänkliggöra och angripa helt oskyldiga personer. Hans metoder brännmärktes slutligen i senaten 1954. Efter demokraternas seger vid kongressvalen s.å. måste han lämna sitt ordförandeskap i utskottet och miste därefter sitt inflytande. Utrikespolitiskt har F. de senaste åren understött kraven på Västtysklands upprustning samt fört en aktiv politik såväl i Främre Orienten som i Fjärran östern. Man har även visat sig villig att förhandla med Sovjetunionen. Företagsdemokrati avser att ge de anställda visst inflytande på ett företags ledning. F. har reglerats i 1946 års avtal mellan Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen jämte Tjänstemännens centralorganisation. Företagsnämnd skall verka för samarbete mellan arbetsgivare och anställda och söka åstadkomma gynnsamma produktions- och arbetsförhållanden inom ett företag. I mindre företag ersätts F. med s.k. företagsombud. Författarföreningar. Bland internationella F. märks Association littéraire et a r t i s-tique internationale, som genomförde Bernkonventionen om litterär äganderätt 1886. The P e n-c 1 u b i London, stiftad 1922, hade till en början framför allt till uppgift att återknyta det av l:a världskriget rubbade samarbetet mellan författare och författarföreningar i olika länder. Sveriges författarförening stiftades 1893. Personer, som dokumenterat sig som författare, kan inväljas i föreningen. Författning, se Grundlag och Svensk författningssamling. Förfogandelagar, se Kristidslagstiftning. Förf rysning. Allmän F. träffar vanligen personer, som utmattade av överansträngning el. berusade faller omkull i snön och somnar. Sådan F. behandlas med långsam uppvärmning. Mera begränsad F. drabbar vanligen öron, näsa, kinder, fingrar och tår och är ganska lömsk, emedan kylan berövar huden känseln. Sådan F. kan vara olika höggradig, från rodnad till blåsbildning och utbredd förstöring av hud och underliggande vävnader. Uppvärmning bör ske försiktigt. Jfr Frostknölar. Förföljelsemani', se Sinnessjukdomar. Förgasare el. karbura'tor, se Förbränningsmotor. Förgiftning avser i dagligt tal endast F. med oorganiska ämnen såsom lut, syror, sublimat, arsenik, fosfor samt vissa organiska ämnen såsom opium, morfin, alkohol (jfr dessa ord). Vid av bakterier orsakade sjukdomar är den närmaste sjukdomsorsaken av bakterierna alstrade gifter och ur dessa synpunkter kan alltså även infektionssjukdomarna sägas vara ett slags F. Förgyllning kan ske därigenom, att bladguld klistras å det föremål, som skall förgyllas, el. därigenom, att föremålet bestryks med en deg, innehållande något guldsalt (kall förgyllning), el. med guldamalgam, ur vilket kvicksilvret sedermera bortskaffas genom upphettning (brännförgyllning). F. kan även ske på galvanisk väg, varvid kaliumguld-cyanur [K(CN)2Au] kommer till användning. Plä-tering, som ibland används vid F. av metallföremål, innebär, att den oädla metallen beläggs med tunna guldskivor, som glödgas fast.