433 ange ett styckes tonart (ibland även taktarten). Jfr Försättningstecken. Förtenning. Järnbleck förtennes, sedan det ”betats” med syra, genom neddoppning i smält tenn. Samma förfaringssätt kommer till användning vid F. av mindre kopparföremål. Förtenning av kokkärl av koppar, som sker för att förhindra uppkomsten av giftiga kopparföreningar vid kärlens användning i hushållet, sker i allmänhet genom påsmältning av tenn. Förtida arv, mera betydande gåva, som föräldrar ger åt sina barn, skall vid arvskifte medräknas. Den del, varmed F. eventuellt överskjuter arvslotten, återbärs dock ej. Förtidsbörd, se Förlossning. Förtroenderåd, benämning på riksdagspartiernas styrelse. Förtvining, se Atrofi. Förtvålning, se Saponifikation. Förtätning. — 1. F. el. kondensation, en ångas (gas) övergång i vätskeform. Vid förtätning av vattenånga i luft bildas dimma, moln, dagg etc. F. äger rum, då ångans tryck överskrider ett visst med temperaturen växande maximivärde, dess maximi-tryck. När ångans tryck är lika med maximitrycket, sägs rummet vara mättat med ånga. — 2. Med. Vid inflammatoriska processer i lungvävnaden utfylls hålrummen av vätska; vävnaden blir fastare och mindre lufthaltig. Genom knackningar och avlyssnande av andningsljudet kan man konstatera förekomst av sådana förtätade partier. Orsaken till F. kan vara av olika slag, lunginflammation, tuberkulos etc. Förundersökning. Innan en domstol beslutar i brottmål mot någon som inte fyllt 21 år eller mot äldre då det kan bli tal om villkorlig dom skall i allmänhet göras en s.k. särskild förundersökning. F. avser att utröna den åtalades personliga förhållanden och de lämpligaste åtgärderna för hans tillrättaförande. Förvaltning. Man skiljer på statens lagstiftande, lagskipande och förvaltande verksamhet. Den första tillkommer konung och riksdag, den andra utövas av domstolarna, den sistnämnda utövas av Kungl. Maj:t genom olika organ, främst de 11 departementen. Även riksdagen utövar en viss F. genom statsrevisorerna, JO, MO, riksgäldskontoret etc. Man skiljer vidare på statsförvaltning och kommunalförvaltning. Förvaltningen sägs vara centraliserad, om ärendenas avgörande i stor utsträckning ligger i de högsta myndigheternas hand, men decentraliserad, om de lokala organen har stor handlingsfrihet. Förvedning beror på inlagring av vissa ämnen (lignin) i växternas cellväggar, varigenom dessa blir hårdare. Förvittring orsakas på mekanisk väg av temperaturväxlingar, framför allt vid närvaro av vatten, som, då det fryser i sprickor, spränger sönder bergarten. F. uppstår på kemisk väg genom att vattnet löser beståndsdelar av bergarten. Denna verkan har framför allt kolsyrehaltigt vatten. Förvärmare, anordning, avsedd att uppvärma matarvattnet i ångpannor. Jfr Economiser. Förzinkning el. galvanisering av järnbleck, som äger rum för att skydda järnet mot röstning, utförs i allmänhet genom järnets neddoppning i smält zink. F. sker även genom påsprutning av ytterligt fina droppar av den smälta metallen el. på galva-nisk väg. Föräldrabalken ingår sedan 1950 i vårt lands lagbok och reglerar särskilt barnens familjerättsliga ställning, frågan om faderskap, underhållsskyldighet m.m. Föränderliga stjärnor, stjärnor, som växlar i ljusstyrka t.ex. Algol. Orsaken kan vara, att F. Gad består av två kroppar, en lysande och en mörk, vilken senare ibland mer el. mindre fullständigt skymmer ljuset för oss. Man anser att i en del fall stjärnorna utvidgar och sammandrar sig (pulsations-stjärnor). Förökning, se Fortplantning. F. ö. v., förk. för första öppet vatten (F.o.w.*). G, sjunde bokstaven i vårt alfabet. — Mus. Den diatoniska skalans femte ton. — G. betecknar som gammalromerskt taltecken 400. — g används som förkortning för gram. Ga — 1. Förkortning av Georgia, USA. — 2. Kem. tecken för en atom gallium. Gabardi'n, tyg av ylle, bomull el. silke med på rätsidan tydligt framträdande, sneda ränder. Gabb'ro, kristalliniskt kornig djupbergart, bestående huvudsakligen av kalkfältspat och pyroxen, stundom också olivin. Jfr Bergarter. Gabelle [-bälF], saltskatt i Frankrike, upphävd 1790. Ga'belsberger, F. X., 1789—1849, tysk uppfinnare av ett stenografisystem. Gabès [gabä's], hamnplats i ö. Tunis vid Lilla Syrten (Gabèsviken). Oas. Gabin [gabän'], Jean, f. 1904, fransk filmaktör, på 1930-t. den franska filmens ledande yngre kraft, nu en god karaktärsskådespelare. Gable [gejbl], Clark, f. 1901, amerikansk filmskådespelare, av typen ”heman”. Gabon [gabåg'], territorium på Afrikas v. kust, utgörande en del av Franska Ekvatorialafrika. Bland G:s produkter märks kautschuk och palmolja. 267 000 km2. 409 500 inföd. 1952 och 3 829 européer. Ga'briel, hebr., ”Guds man”, en av de fyra ärkeänglarna enligt Dan. 8:16. De andra var Rafael, Mikael och Uriel. Även i den muhammedanska religionen intar ängeln G. en förnämlig plats i änglaskaran. Gabriel [-älF], Jacques-Ange, 1698—1782, fransk arkitekt, som var den ledande på Ludvig XVLs tid. Han ordnade bl.a. Place de la Concorde i Paris. Gad, son till Jakob och stamfader till en av Israels stammar. Gaddsteklar (Aculea'ta), en underordning steklar, vilkas honor har äggläggningsröret omvandlat till gadd. Högst utvecklade är de samhällsbildande G. Till G. hör bl.a. bin, getingar, myror, väg-och rovsteklar. Ga'de, N. V., 1817—90, dansk kompositör av den romantiska skolan; har skrivit 8 symfonier, uvertyren Nachklänge von Ossian, kör-balladen E1 v er skr u d, baletten Et f o 1 ke-s a g n m.fl Ga'debusch [-bosj], stad i delstaten Mecklenburg i n. Östtyskland, där svenska hären under M. Stenbock 1712 segrade över en dansk-saxisk här under befäl av Fredrik IV. 2 000 inv. Gadb, Hemming, omkring 1450—1520, svensk statsman och biskop, verkade i egenskap av riksråd ivrigt för Sveriges självständighet och var Svante Stures förnämste medhjälpare. Av Kristian II blev G. tillfångatagen och trädde efter Sten Sture d.y:s död i den danske konungens tjänst. G. blev sedan på befallning av Kristian avrättad. Gadolinft, ett sällsynt svartglänsande silikatmate-rial som innehåller bl.a. beryllium, skandium och yttrium. Gadolfmum, ett grundämne, tillhörande de säll