Hun i vilka engelsmännen först hade överhanden. I och med Jeanne d’Arcs ingripande 1429—31 började dock kriget gå lyckligt för Frankrike. 1453 upphörde kriget. England hade då endast kvar Calais. Hundredweight [hand'ridoeit], eng., förkortas cwt, centner, motsvarar ungefär 50,8 kg. H. el. centweight delas i 4 quarters å 28 pounds. Hundrova (Bryo'nia al'ba och B. dio'ica), klängande örter med små, gula blommor och flikiga blad. Den första arten har svarta bär, den senare röda. H. odlas ibland som prydnadsväxt. Hundseid, J., f. 1883, norsk politiker, bondepartiets ledare, statsminister mars 1932—mars 1933. Anslöt sig okt. 1940 till Nasjonal samling. H. ställdes 1945 inför rätta och dömdes 1946 till 10 års fängelse. Hundsfott el. hundsvott, föraktlig människa, lymmel; litet säte bakpå en släde. Hundshögen, det högsta av Oviksfjällen, v. om Storsjön, Jämtland. Höjd 1 372 m. Hundskatt erläggs till kommunen med ett belopp, som bestäms av kommunalmyndigheten (10— 50 kr per år). Hundägare är pliktig att under januari månad skriftligen lämna uppgift om skattepliktiga hundar, över dessa skall föras hundskatteregister av vederbörande myndighet. Hundskatteförordningen är av 17 maj 1923. Hundsläktet, se Hunddjur. Hundstjärnan, Sirius*. Hundvakt, tiden 24—4 på ett fartyg. Hundäxing (Dac'tylis glomera'ta), gräs, som har små ax i ensidigt vända gyttringar. H. odlas ibland som foderväxt och förekommer för övrigt på gräsmarker. Hunga'ria, lat., Ungern. Hungerstäppen, beteckning på de ofruktbara stäpptrakterna (Barabastäppen och delar av Kirgis-stäppen) mellan Altaj och Aralsjön. Hunneberg, se Halle- och Hunneberg. Hunnebostrand, municipalsamhälle vid västkusten, mell. Bohuslän. 1 522 inv. 1955. Fiskeläge, badort. Stenhuggerier. Hunn'er, mongoliskt ryttarfolk, bekant för sin barbariska grymhet och råhet. H. anses vara identiska med de s.k. Hiung-nu, vilka låg i strid med kineserna. Till Europa inträngde H. från de centralasiatiska stäpplanden. Omkring 375 angrep H. alaner, östgoter och flera andra folk. Detta gav upphov till de stora folkvandringarna. Sin största utsträckning fick H:s välde under Attila*, efter vars död (453) väldet upplöstes. H. trängdes undan mot Svarta havet, där de småningom uppgick i andra mongolstammar. Hunn'erslaget, namn på slaget vid Katalauniska fälten 451. Jfr Attila. HunsTück, omkring 500 m hög bergplatå i v. Tyskland, fortsättning på Taunus. Hunt [hant], W. H., 1827—1910, engelsk målare av den prerafaelitiska skolan, målade mest religiösa ämnen i en teknik utmärkt av minutiös detaljutarbetning och behaglig färggivning men utan större kraft. Huntingdonshire [hann'tingdönsjö], grevskap i mell. England. 948 km2. 69 273 inv. 1951. Huntziger [ögtsigär'], Charles, 1880—1941, fransk general, överbefälhavare i Syrien 1934. Under 2:a världskriget hemkallades han och undertecknade vapenstilleståndet i Compiègne. H. blev sept. 1940 försvarsminister i Vichyregeringen. Han omkom vid en flygolycka. Hunyadi [honj'-], J., omkring 1387—1456, ungersk frihetshjälte, var vojvod av Siebenbürgen och ungrarnas ledare i krigen mot turkarna. 1446—53 var han Ungerns riksföreståndare. 1456 räddade H. Belgrad från en överlägsen turkisk härstyrka. 534 Hu-pei, Hupeh, provins i mell. Kina. 186 000 km2. 27,8 milj. inv. 1955. Huvudstad Wuchang. Hu'ri el. houri, sköna jungfrur som enligt islam skall stå de troende till tjänst i det himmelska paradiset. Huro'ner, nordamerikanska indianstammar, bosatta kring Huronsjön. Av H. finns endast rester kvar. Huronsjön [hjo'rön-], den näst största av de Kanadiska sjöarna, Nordamerika, belägen mellan staten Michigan, USA, och provinsen Ontario, Kanada. Omkring 60 000 km2. Hurricane [harr'ikejn], ”orkan”, eng. stridsjakt-plan, konstruerat av Sidney Camm. Hurry-scurry, skämttävling till häst, t.ex. hinderritt på osadlade hästar. Hurts, skåpliknande underbyggnad på skrivbord med lådor och fack som kan dras ut. Hus [huss], Johannes el. Jan, 1369—1415, tjeckisk universitetsman och reformator. H. uppträdde mot den katolska kyrkan särskilt angående avlaten och begärde en fullkomlig reformering av kyrkan. Han blev 1409 rektor för universitetet i Prag men måste 1412 lämna staden, dit han dock 1414 återvände, sedan han erhållit lejd av konung Sigmund. Lejden bröts, och H. fängslades och brändes. Detta medförde våldsamma oroligheter i Böhmen. 1419 utbröt öppet krig. H:s anhängare, hussiterna, organiserade bondehärar, vilka besegrade flera kejserliga härar. Emellertid splittrades hussiterna i tvenne riktningar, en mera radikal, taboriterna, och en mot kyrkan mera försonlig, kalixtinerna, vilka senare så småningom förliktes med kyrkan. Med dessas hjälp besegrades sedan taboriterna. Ur den senare riktningen utvecklade sig sedermera de Böhmiska bröderna. Husaby el. husby, medeltida kungsgård i Uppland. Husaby, vid Kinnekulle, ö. om Lidköping, n. Västergötland. Urgammal kyrka. I närheten ligger en källa, där Olof Skötkonung år 1008 lär ha blivit döpt av biskop Sigfrid. Husaga för tjänstefolk avskaffades först när legostadgan upphävdes 1920, ehuru bestämmelsen länge varit ur kraft. Husa'rer, lätt kavalleri med uniform av ungersk typ (dolma). Husbehovsbränning, den rätt, som tidigare fanns för varje innehavare av i mantal satt jord att för egen räkning, ”för husbehov”, delvis även till avsalu tillverka brännvin. Husbehovsbränningens avskaffande brukar dateras till 1855. Formellt är dess avskaffande av långt senare datum. Dess starka tillbakagång vid nyssnämnda tidpunkt var ett resultat av den föregående tidens utveckling i tekniskt avseende, som gjorde bränningen vid de större med ånga drivna brännerierna ekonomiskt fördelaktig, samt den omläggning av skattelagstiftningen, vilken tidigare varit synnerligen gynnsam för småbränne-rierna, som vid denna tidpunkt genomfördes. Husbloss, torkad vägg av simblåsa från störarter. Kokat med vatten ger H. ett slags lim. H. användes förr i medicinen. Husbock (Hylotru'pes ba'julus), 10—15 mm lång mörkbrun skalbagge, som förekommer i bjälkar och annat virke, där den gnager gångar. Husfluga, se Flugor. Husföreståndarinnetillägg, se Arbetslöshetsförsäkring. Husförhör. Under 1600-t. började H. införas och blev officiellt påbjudet genom 1726 års konventikel-plakat. H. bestod i årligen av prästen hållna reli-gionsförhör med församlingsmedlemmarna. H. är nu, ehuru ej formellt upphävda, dock praktiskt taget avskaffade. Husgudar, se Larer och Penater.