Ilo ILO, rorronn. för eng. International Labour Or-ganization, Internationella* arbetsorganisationen. Imaginera [-sjine'-], uppfinna, upptänka; (vanligen) inbilla sig. — Imagination, inbillning. — Imaginär [-sjinä'r], något, som endast finns i föreställningen, inbillad. Imaginära tal. Kvadratroten ur ett negativt tal kan ej uttryckas med tillhjälp av de vanliga reella talen. På grund härav infördes ett nytt slags tal, de imaginära. Enheten för dessa, vilken tecknas i, är lika med V—1. Ett imaginärt tal vilket som helst skrivs alltså som produkten av ett reellt tal och den imaginära enheten. Jfr Komplexa tal. Ima'go, benämning på färdigutbildad insekt i motsats till larv och puppa. Ima'm, islamitisk beteckning för vanlig präst; kan även betyda det andliga överhuvudet. De tolv imamerna är avkomlingar i rätt nedstigande led av profetens måg Ali, den fjärde kalifen. I7matra, vattenfall i floden Vuoksen, sö. Finland. Livligt besökt av turister. Imbecill', se Idiot. Imbibe'ra, insuga. Imi'ner kallas en tvåvärd kemisk grupp som innehåller 1 atom kväve och 1 atom väte. Imitation, efterbildning, efterhärmning. Inom musiken använd term, vilken betecknar, att ett motiv åter uppträder, utsmyckat el. konstrikt kombinerat. Imite'ra, efterbilda, efterlikna; efterbilda ett kostbart föremål i billigare, oäkta material. Imma, ett nedslag av små vattendroppar, vilka bildas på föremål, som är kallare än luftens daggpunkt. Jfr Dagg. Immanens', närvaro i el. ingående i ett annat. Filosofiskt antar panteismen, att gud är immanent i världen, genomtränger tillvaron. Imma'nuel el. Emmanuel, hebr., ”Gud med oss”, ibland beteckning för Messias. Immaterialrätten är den del av förmögenhetsrätten, som behandlar de immateriella förmögenhets-rättighetema, såsom författarrätt, patenträtt, rätt till mönster el. varumärke o.d. Immateriell, utan jordiskt stoff, okroppslig. Immatrikule'ra, inskriva, införa i matrikel. Immedia't, utan mellanhand, omedelbart. Immens', omätlig, oändlig. Imm'ermann, K., 1796—1840, tysk författare, som skrivit den bekanta romanen Münchhau-s e n, vilken innehåller bondenovellen D e r O b e r-h o f. Immigrant7, invandrare. Motsats: emigrant. Immigration, invandring. Jfr Emigration. Imminent', överhängande. Immobi'1, orörlig. Immoralite't, sedeslöshet. ImmortelFer, se Eterneller. Immu'n, oemottaglig. Jfr Immunitetslära. Immunite'tslära är vetenskapen om de skyddsäm-nen, som bildas i kroppen vid inträngande av gifter, bakterier o.d. Jfr Antitoxiner och Antikroppar. Impedans* är en sammanfattande benämning på växelströmsmotstånd, som kan vara sammansatt av olika proportioner resistans och reaktans. I en växelströmskrets finns i allmänhet inte bara ohmskt motstånd (resistans) utan också s.k. reaktans, som härrör från självinduktion i kretsen (induktans) eller laddningsförlopp i kondensatorer (kapacitans). Impedimenf, hinder. I. kallas även sådana områden av en egendom, vilka ej kan utnyttjas och följaktligen saknar värde. Imperativ. — 1. [im'-] Språkv., verbform, som uttrycker en uppmaning (t.ex. läs!). — 2. [-i'v] Filos. Enl. Kant finns som handlingsnormer två former av I. nämligen kategoriska, som utsäger hur man pnder alla omständigheter ljör handla, och h y p o- 554 t e t i s k a, som endast gäller under vissa förutsättningar. Imperati'vt mandat föreligger, när en person väljs för att företräda en viss ståndpunkt. Impera'tor, ursprungligen en hederstitel, som romerska hären efter vunnen seger tilldelade härföraren; sedan beteckning för kejsare. — Impera-t o' r i s k, befallande. Im'perfektum, språkv., verbform, uttrycker en handling el. ett skeende i förfluten tid (t.ex. gick). Imperia'1, kejserlig. — 1. I sammansättningar, såsom imperialstil, imperialsäng, ofta i betydelsen stor. — 2. Ryskt f.d. guldmynt, motsvarande omkr. 29 kr. Imperialism, beteckning för ett rikes strävan att utvidga sig till ett världsrike. I. används oftast med tanke på kolonisations- och erövringssträvanden. Imperialsäng, ursprungligen bred säng med sänghimmel och krona. Numera beteckning för hop-skjutbar säng för två personer. Imperiekonferenser, beteckning för sammankomster mellan brittiska regeringen och representanter för dominions. Den första ägde rum 1907 i London. Viktiga I. var den 1926 i London, då imperiets konstitution fastställdes, och den i Ottawa 1932, då preferenstullar mellan England och dominions infördes. Sommaren 1937 hölls en I. i London i samband med Georg VI:s kröning. Aug. 1947 hölls en I. i Canberra, då fredsvillkoren med Japan diskuterades. Impe'rium, den högsta romerska myndigheten under antiken. I. innehades först av konungarna, därefter av konsuler, pretorer, diktatorer, prokonsuler och propretorer. Även en regeringsmyndighet i allmänhet, exempelvis över provinserna, benämndes I. Numera betecknar I. kejsarrike el. stormaktsvälde. Impermea'bel, ogenomtränglig, särskilt för vatten. Impertinent', näsvis, försmädlig. — I m p e r t i-nens', näsvishet. ImplFcite, lat., inbegripet i, inberäknat. — Implicera, inveckla i, indraga i, inbegripa. ImponderabFlier, ”ovägbara ämnen”, kallades förr ljus, värme och elektricitet, vilka fenomen numera anses bero på rörelse och spänningstillstånd. I överförd bemärkelse avser I. på ett händelseförlopp inverkande faktorer, vilkas betydelse är svår att uppskatta. Impone'ra, göra intryck, inge vördnad. Impopulä'r, illa omtyckt, särsküt av de bredare lagren; motsats: populä'r. Import7, införsel av varor från främmande länder. Motsats: export. Importör, person, som gör affärer genom I. Importreglering, se Handelspolitik. Imposant', vördnadsbjudande; mäktig. Se Imponera. Impotens7, oförmåga hos mannen att fullgöra de sexuella funktionerna. — Impotent', oförmögen, lidande av impotens. Impregnering, låta något ämne intränga i ett föremål. Vanligen är det fråga om ämnen, som skall skydda föremålet mot väta, eld e.d. Impressa'rio, affärsledare för konstnärliga företag, teaterturnéer, musikaliska turnéer e.d. Impression, intryck. Impressionism, en konstriktning, uppkommen i Frankrike på 1870-t., vilken huvudsakligen gjorde sig gällande inom måleriet. I. strävade att på duken levandegöra ett ögonblickligt intryck ur verkligheten. Friluftsmåleriet trädde i förgrunden, och man sysselsatte sig särskilt med belysnings- och atmosfärproblem. Framställningen var djärv och snabb och konturer och teckning mera skisserade. Banbrytaren inom I. är Manet, som blev medelpunkten inom en krets konstnärer, varibland ipärks Monet, Renpir,