Int brektsplan grundades 1911 under namn av I. en teater, som 1921 övertogs av Dramatiska teatern under namn av Mindre dramatiska teatern. 1923— 28 innehades teatern av Emst Eklund och hade namnet Komediteatern. Den upphörde som teater 1938. — 3. Teater vid Odenplan sedan 1950. Intimation, tillkännagivande, kungörelse. Intime [äntim'], fr., ”i privatlivet”, ”hemma hos sig”. Intolera'bel, outhärdlig. Intolerans', ofördragsamhet (mot olika tänkande). — Intolerant', ofördragsam. Intonation, tonträffning. — I n t o n e' r a, angiva en ton; börja ett musikstycke: uppstämma. In to'to, lat., allt som allt. Intoxikation, förgiftning. In'tra, lat., inom, innanför. IntramerkurielFa plane'ter, vissa planeter, som man antagit skall förefinnas innanför Merkurius. Deras inverkan skulle förklara vissa egendomliga avvikelser i Merkurius’ bana. Genom den allmänna relativitetsteorin har emellertid de viktigaste av dessa avvikelser fått sin förklaring; detta utgör för övrigt ett betydelsefullt stöd för denna teori. Intransigenf, oförsonlig. In'transitiv, beteckning för verb, vilkas verksamhet är inskränkt till subjektet, t.ex. ligga, i motsats till lägga, vilket senare är transitivt, dvs dess verksamhet hänför sig ej endast till subjektet utan även till objektet. In'tra vi'tam, lat., under livet. Motsats: post mor-tem, efter döden. Intress'e, fördel, eget bästa, nytta; personligt deltagande för; förmåga att underhålla. — Ränta. Intressekonto, ett konto i huvudboken, på vilket ränteinkomster och ränteutgifter bokförs. Intressekontor, institutioner, som för de till dem anslutna medlemmarnas räkning ombesörjer vissa ekonomiska angelägenheter, framför allt erläggandet av större, regelbundet återkommande utgifter, såsom hyra, försäkringar m.m. Erforderliga medel erhåller I. i allmänhet genom regelbundna avdrag på medlemmarnas löner. År 1938 inrättades ett under Generalpoststyrelsen lydande statens I. för befattningshavare i statens tjänst. Efter källskatte-reformen har anslutningen till I. minskat. Intressetvist, se Arbetstvister. Intri'g, anslag, stämpling, ränker. — Intrige'-r a, smida ränker. — Intrigan t', ränkfull; ränk-smidare. — I n t r i g ö' r, ränksmidare. — Intrigdrama kallas ett skådespel, som lägger huvudvikten på en spännande förveckling av handlingen, till skillnad från karaktärsdramat, där teckningen av de uppträdande personernas karaktärer är det väsentliga. Intrika't, kinkig, förarglig, illistig. Introduce'ra, införa, skaffa inträde, föreställa. — Introducerad ätt, ätt, som vunnit inträde på Riddarhuset. Intro'itus, inledningen till den romersk-katolska mässan. Introspektion, iakttagelser av det egna själslivet. Intrusfva bergarter, i jordskorpan inpressade och där stelnade bergarter. Intuition, en verksamhet hos förståndet, vid vilken man fattar på ett direkt överskådande, ögonblickligt sätt. En del psykologer anser detta slags förståndsverksamhet endast till graden vara skilt från vanligt tänkande, vid vilket man fortskrider från led till led. Tankeverksamheten förlöper endast snabbare, och de enskilda leden når ej fullt medvetandet. Andra forskare med Bergson i spetsen vill göra gällande, att intuition är en från vanlig förståndsverksamhet fullt skild process, ett slags sjätte sinne. Jfr Bergson. Intäkt. Som allmän regel gäller, att s.k. själv- 57° pantning ej får äga rum. Rätt att ingripa i en annans besittningsförhållande föreligger emellertid vid I., varmed man förstår en rätt för den, som på sina ägor finner annans kreatur, vilka olovligen ditkom-mit, att kvarhålla djuren för att därigenom skaffa sig bevis för rättskränkningen samt säkerhet för eventuellt skadestånd. Inuli'n, ett stärkelseartat ämne, som förekommer hos flera växter, tillhörande familjen Campanula'-ceae (blåklockfamiljen) och familjen Compositae (korgblomstriga) såsom i cikoria- och dahliaknölar m.fl. I. är lösligt i hett vatten, färgas icke av jod och hydrolyseras till fruktsocker. Inundation, översvämning. In u'su, lat., i bruk. Invali'd, person, vars arbetsförmåga genom sjukdom eller olycksfall blivit avsevärt nedsatt. I. används särskilt om soldat, som skadats så, att han är oförmögen till krigstjänst och vanligt arbete. Invalidhotellet, en på 1600-t. anlagd vårdanstalt för invalider i Paris. I. har numera två kyrkor. I den ena av dessa finns Napoleon I:s grav. Numera finns vidare i I. ett krigshistoriskt museum och Paris’ militärstyrelse. Invaliditetsersättning, se Yrkesskadeförsäkring. Invalidpension benämns folkpension, som utbetalas till person under 67 år, vilken på grund av kropps- eller mentalsjukdom eller lyte varaktigt är ur stånd att försörja sig. Se vidare Folkpensionering. Inva'r, en legering, bestående av ungefär 64 % stål och 36 % nickel, som utvidgar sig mycket obetydligt vid uppvärmning och som på grund härav används i finare mätinstrument, urverk m.m. Invaria'bel, oföränderlig. Invasion, anfall, angrepp, i synnerhet en armés inryckning på fientligt område. Invekti'v, smädelse, skymford, ovett. Inve'nit, förk. Inv., lat., ”har uppfunnit”, ”har producerat”, står på gravyrer invid namnet på den konstnär, vars verk gravyren framställer. Inventa'riebok, se Bokföring. Inventa'rier, se Inventarium. Inventa'riuni, lat., förteckning, upprättad över en persons tillhörigheter och tillgångar. — Svensk plur. inventarier, lösegendom i motsats till fast egendom och gröda. — Gammalt I., person, som är ”gammal i gården”. Inventiös [-sjö's], sinnrik, väl uttänkt. Inversion, omkastning. Inverta's, enzym, som sönderdelar rörsocker i druvsocker och fruktsocker. Inverte'rat värde. Det inverterade värdet till ett tal erhålls genom att talets tälj are och nämnare (hela tal har nämnaren ett) får byta plats. I. till 3 är V3. I. till 6/e är «/B. Inverte'ring kallas rörsockers sönderdelning genom hydrolys i fruktos och glykos. I. sker genom enzymverkan (enzymet inverteras) el. genom kokning med utspädda syror. Benämningen I. har uppkommit därav, att den erhållna produkten vrider ljusets polarisationsplan åt vänster, medan rörsockret är högervridande. Investe'ra, nedlägga pengar i ett företag el. en rörelse. Investitu'rstriden kallas en strid mellan påvemakten och vissa tyska kejsare angående tillsättandet av en del kyrkliga ämbetsmän (biskopar, abboter). Dessa senare stod som länsinnehavare i ett underordnat förhållande till kejsaren, varför denne gjorde anspråk på medbestämmanderätt vid deras tillsättande och beklädande med ämbetsinsignier (vilken ceremoni kallas investitur). Striden blev särskilt het mellan Henrik IV och påven Gregorius VII. Henrik bannlystes och måste underkasta sig en förödmjukande botgöring. Jfr Canossa. I sak uppgav han dock ej sin ståndpunkt. Striden fick en