Ira Historia. Beteckningen I. är sedan 1935 det officiella namnet på Persien. Ang. landets tidigare historia, se Persien. Under l:a världskriget fick England ett avgörande inflytande i landet, vilket 1909 —25 styrdes av Ahmed Mirza, vilken vid sin tron-bestigning var endast 13-årig. Regeringen sköttes under hans minderårighet av storvisirerna. 1911— 15 var svenska officerare instruktörer vid organiserandet av gendarmeriet, vilket haft betydelse för införandet av ordning i landet. Efter l:a världskriget lyckades Riza Khan genom en militärkupp 1921 tilltvinga sig ett avgörande inflytande. 1925 lät han nationalförsamlingen avsätta Ahmed Mirza och utropa sig själv till schah. Han ingrep sedan kraftigt för att genomföra ordning och säkerhet i landet och bringa reda i finanserna samtidigt som han sökte hävda landets självständighet gentemot europeiska makter. — Efter det tyska angreppet på Sovjetunionen och då de tyska trupperna började närma sig Kaukasus sommaren 1941 väntades I. få stor betydelse som förbindelseled mellan de allierade. Dessa framställde begäran om utvisandet av tyska agenter. Då detta ej medförde effekt trängde i aug. ryska och engelska trupper över gränsen. Schahen måste nu böja sig och fred slöts. 1 fortsättningen uppstod emellertid konflikter och schahen måste avgå och efterträddes av sonen Muhammed Riza Pahlavi. Amerikanska, brittiska och ryska trupper besatte 1941 alla strategiskt viktiga platser i I. Efter 2:a världskrigets slut kom I. i tvist med Sovjetunionen, som stödde det kommunistiska Tu-deh-partiet och dröjde med att evakuera sina trupper. Sedan I. protesterat hos FN:s säkerhetsråd 1946 drog sig dock ryssarna tillbaka. En ny konflikt med Sovjetunionen uppstod 1947, då ryssarna begärde oljekoncessioner i n. delen av landet. 1951 genomdrev premiärminister Mossadeq en lag, varigenom Anglo-Iranian Oil Company och oljeindustrin i dess helhet förstatligades. Anglo-Iranian Oil Company tvingades överlämna sitt stora raffinaderi i Abadan. I:s relationer med England blev som en följd härav mycket spända och de diplomatiska förbindelserna bröts okt. 1952. De återupptogs åter 5 dec. 1953 sedan Mossadeq avsatts och arresterats och Zahedi blivit premiärminister. Slutlig oljefred nåddes i I. 5 aug. 1954, då överenskommelse träffades mellan I. och ett konsortium bestående av åtta oljebolag (utom Anglo-Iranian Oil Company fem amerikanska, ett holländskt och ett franskt bolag) om utvinnandet och försäljningen av oljan. Därmed uppgav Storbritannien sin koncession och erkände I:s förstatligande av oljeindustrin. Som kompensation fick Storbritannien 25 milj, pund att betalas under tio år. I. skulle erhålla 50 % av vinsten på raffinaderiet i Abadan. Avtalet slöts på 25 år men kan förlängas. Det innebär ur politisk synpunkt att Sovjetunionen ej får något inflytande på oljeindustrin i I. Nov. 1955 deltog I. i bildandet av den s.k. Bagdadpakten varigenom dess västmaktsorientering blivit fullt klarlagd. fra'ner el. iranier, en grupp indoeuropéer, till vilka räknas forntidens perser och meder och den nuvarande indoeuropeiska befolkningen i Afghanistan, Beluchistan, Iran, kurderna i Kurdistan och parserna i Indien. Irawadi el. Irrawaddy, flod i v. Bortre Indien, vilken med ett stort delta utfaller i Indiska oceanen. 130 mil. översvämmar årligen sina stränder under snösmältningen i fjällen. Irenae'us, omkring 130—195, kyrkofader, som energiskt bekämpade gnostikerna. Irgu'n Zvai' Leumi', judisk terrororganisation i Palestina, som ledde sitt ursprung från Polen. Genom illegal massimmigration ville I. skapa judisk majoritet i Palestina och dess verksamhet karakte 572 riserades av sabotage och terrorhandlingar. Sedan det brittiska mandatet upphört 1948 och staten Israel upprättats har I. anslutit sig till de lagliga judiska styrkorna och ombildats till ett politiskt parti, Heruth. Irida'ceae, växtfamilj som omfattar örter och halvbuskar med vanligen svärdlika blad. Hit hör släktena Crocus, Gladiolus och Iris. Irfdium, mycket sällsynt, med platina besläktad metall. Kem. tecken Ir. Atomvikt 193,1. Atomnummer 77. Spec. vikt 22,4. Förekommer i naturen i små mängder tillsammans med platina. En legering av platina och I. används i spetsar på reservoarpennor. Fris, enligt den grekiska gudasagan gudarnas, i synnerhet Heras, budbärarinna. Fris, se Svärdslilja. Frisbländare, se Kamera. Irise'ra, skifta i regnbågens färger. Iriska språk, se Keltiska språk och Gaeliska språket och litteraturen. Irkutsk', huvudstad i förvaltningsområdet I. i mell. Sibirien, RSFSR, vid floden Övre Tunguska, nära dess utlopp ur Bajkalsjön. 243 400 inv. 1939. Sibiriens viktigaste handelsstad. IFIand, den västra av de brittiska öarna. 84 400 km2. 4,4 milj. inv. Begränsas i ö. av Irländska sjön, i s., v. och n. av Atlanten, ön är vid kusterna till största delen bergig. Det inre av I. upptas av grässlätter (”Den gröna ön”, ”Smaragdön”) och torvmossar. ön är nästan skoglös. I. har endast en mera betydande flod, Shannon, men en stor mängd sjöar. V. kusten är starkt sönderskuren av havet och har många goda hamnar; ö. kusten har mera jämn strandlinje och få hamnar. Huvudnäring är jordbruk med boskapsskötsel. Produkter: potatis, hö, havre, korn. I. har ett utpräglat kustklimat. Största delen av befolkningen är kelter, de s.k. irer-na (därav öns namn), vilka till religionen är katoliker. I nö. Irland (Ulster) är befolkningen av engelsk (skotsk) härstamning. I. består av två stats-områden: 1) Nordirland (Northern Ireland), omfattande en del av Ulster. 14 100 km2. 1 370 933 inv. 1951. Har sedan år 1922 eget parlament i Belfast med beslutanderätt i vissa lokala ärenden (se Home rule). Verkställande makten utövas av en guvernör jämte en ministär. Nordirland är dock fortfarande representerat i det engelska underhuset. 2) Irländska republiken el. Eire, omfattande övriga delen av Irland. 70 300 km2. 3 milj. inv. 1951. Sedan 1937 är Eire en självständig stat. Den har egen riksdag med två kamrar, senaten (Seanad Eireann) som har 60 medlemmar valda för 12 år, och deputeradekammaren (Dail Eireann), som har 147 medlemmar valda för 5 år, och president, som väljes på 7 år. Huvudstad Dublin, 522 183 inv. 1951. — Historia. I:s förhistoria är föga känd, men dess urinvånare var troligen kelter, vilka företog erövringståg till Britannien och Gallien. Därigenom började tidigt kristendomen införas på I. (300-t). Mot slutet av 700-t. besökte vikingarna, främst norrmännen, I. under sina plundringsfär der och bildade en del småriken utefter kusten. Emellertid störtades vikingarnas välden av en inhemsk konung i början av 1000-t. Oberoendet blev dock kort, i det engelsmännen skaffade sig allt starkare inflytande på ön. 1172 erkändes Henrik II som I:s herre. Förföljelser mot den inhemska befolkningen tillika med starka religiösa motsättningar mellan de protestantiska engelsmännen och de katolska irländarna framkallade ideliga uppror. Cromwell straffade hårt irländarna, för att de bistått Karl I, vilket emellertid endast ledde till att dessa hjälpte Jakob II, då denne efter 1688 sökte göra sina anspråk gällande på Englands tron. Dennes misslyckande föranledde nya engelska förföljelser. Ett