Kat strålar el. X-strålar). Jfr Elektrisk urladdning samt Strålning. Katodstrålerör. Ett K. består av en speciellt utformad glaskolv med en fluorescerande skärm. Av en s.k. elektronkanon, bestående av en glödtråd, som indirekt upphettar en katod, samt en anod med mycket hög spänning alstras en stråle av elektroner, som träffar den fluorescerande skärmen och gör den lysande i en punkt. Med speciella anordningar kan strålen fås mycket stark. Under inverkan av horisontellt och vertikalt placerade plattor inne i röret, s.k. avlänkningsplattor med olika spänningar, kan strålen styras i alla riktningar och fås att teckna varierande bilder på skärmen. Jfr Television. Katolicism, den romersk-katolska* kyrkans åskådning. Katolska breven, de allmänneliga breven, benämning på de sju brev i Nya testamentet, vilka ej författats av Paulus. Katolska kyrkan, se Romersk-katolska kyrkan och Grekisk-ortodoxa kyrkan. Katolsk-apostoliska församlingen, se Irving 2. Katowice [-it'se], sedan 1953 Stalinogrod, stad i s. Polen (f.d. Oberschlesien). 170 000 inv. 1953. Medelpunkt i ett viktigt gruv- och industridistrikt. Katrinebergs folkhögskola tillhör Hallands län och grundades 1873. Katrineholm, stad i sv. Södermanland vid järnvägslinjen Stockholm—Göteborg och knutpunkt för anslutningen till Norrköping. 16 625 inv. 1956. Mekaniska verkstäder. Trävaruindustri. Nära staden stor trämassefabrik. Katri'nplommon, se Prunus. Katt. — 1. Straffredskap, förr använt på fartyg. K. bestod av nio knutförsedda snärtar, fästade vid en grov tågstump. — 2. Se Kattdjur, Vildkatt och Tamkatt. Kattdjur (Feiidae) bildar en familj tillhörande rovdjurens ordning (Carnivora). De påminner till sitt utseende om huskatten, som kan sägas utgöra typ för familjen. Alla kattdjur är utomordentligt smidiga, har starka tänder och klor. Rovgiriga. Synen och hörseln är de bäst utbildade sinnena. Hit hör bl.a. lejon, kungstiger, puma, j a-guar, leopard, vildkatt (tamkatt*), 1 o-d j u r och g e p a r d. (Jfr dessa ord.) Katfegatt, vik av Nordsjön, mellan Jylland i v., de danska öarna i s., Sverige i ö. och Skagerack i n. Ytvidd omkring 20 000 km2. Kattfot kallas en tämligen lågväxt flerårig ört (Antenna'ria dio'ica), hörande till familj Compo-sitae. K. är vitulligt luden och har rotstock, från vilken flera stjälkar stiger upp. Han- och honblommor förekommer på skilda stånd; växten är således tvåbyggare. Kattguld, folklig benämning på diverse bergarter, vilka genom hög glimmerhalt får ett gnistrande utseende. Kattlo, en varietet av lodjur med tre rader svarta fläckar längs ryggen. Kattost, se Malva. Kattuggla, se Nattugglesläktet. Kattu'ner, ganska täta, glättade, lärftsvävda bomullstyger i vitt el. oftast i flerfärgstryck. Kattöga. — 1. En fasetterad röd glasbit, infattad i speglande metallbleck. K. används på bilar och cyklar, då det återkastar ljus på ett markerat sätt. — 2. En kvartsvarietet, som är grönvit och genomdragen av asbesttrådar. Vid lämplig slipning har K. en egendomlig glans, påminnande om ett K. Katzenjammer, ”kattmusik”, oljud. Kauffmann [ka'of-], Angelika, 1741—1807, schweizisk målarinna av den nyklassicistiska skolan. Hennes stil utmärks av en ytlig, ofta sentimental behagfullhet. Kauffmann [ka'of-]. Henrik v., f. 1888, dansk di 634 plomat, minister i Washington 1939. Under 2:a världskriget ingick K. 1941 avtal med USA om upprättandet av amerikanska baser på Grönland. K. avsattes då av den danska regeringen men erkändes av USA som Danmarks representant. Minister utan portfölj i Buhls regering maj—oktober 1945, därefter åter sändebud i Washington. Kauka'sien, landet mellan Kaspiska och Svarta haven jämte det i n. liggande låglandet vid Don. Det genomstryks av Kaukasus, som skiljer Ciskaukasien (landet n. om K.) från Transkaukasien (landet s. om K.). Se vidare Kaukasus, Georgien, Aserbeidjan, Dagestan. Kauka'siska rasen, äldre namn på den ”vita rasen”. Jfr Indoeuropéer. Kaukasiska språk, gemensamt namn på de många språk, vilka talas av folkstammarna i Kaukasiens bergstrakter. K. är ej besläktade med någon av de större språkstammarna. De indelas i två grupper: Inom de sydkaukasiska språken är geor-giskan det förnämsta. Bl.a. märks där också mingreliskan och s u a n i s k a n. Av de många nordkaukasiska språken märks a vari s k a n i ö. och tjerkessiskan i v. Kau'kasus, en 120 mil lång bergskedja, bildande gräns mellan Eurona och Asien. K. hör till den stora tertiära bergskedjezonen, som vid övre Krim anknyter till Balkanbergen och på ö. sidan av Kaspiska havet har sin fortsättning inåt Asien. K. når i sina högsta kammar ända till 5 000 m ö.h. Jämte de veckade formationerna, vilka uppbygger K., spelar också vulkaner (Elbrus, 5 630 m, och Kazbek, 5 040 m ö.h.) och deras utbrottsprodukter en betydande roll. På nordsidan förekommer stora glaciärer, som når ned till 1 600 m ö.h. Snögränsen ligger på 2 800—3 800 m ö.h., lägst i v., högst i ö., med någon skillnad mellan n. och s. Nederbörden är störst i v., minst i ö. Medan v. K. har en rik vegetation och skogklädda sluttningar, är ö. delen delvis öken- och stäppartad. Bergskedjan saknar mineraltillgångar med undantag av manganmalmer (i Ku-tais) och vidare nafta på Apscheronhalvön (se Ba-ku), som kan betraktas såsom K:s yttersta utlöpare i Kaspiska havet. I K:s avskilda delar har årtusendens folkvandringar mellan Europa och Asien kvar-lämnat som spillror en brokig blandning av folkslag med olika härkomster och språk. På sydsidan är Islam, på nordsidan grekisk-ortodox religion rådande bekännelse. Får- och getskötsel, något åkerbruk (havre, korn, hirs) och hemslöjd (vapen, vävnader) är näringsfång. Kaulbach [ka'ol-], W. v., 1805—74, tysk målare, direktör för Münchens akademi. Har utfört ett flertal stora historiemålningar i ”heroisk” stil. Kaulmoograolja, se Chaulmoograolja. Kaunas, se Kovno. Kaunitz [ka'o-], W. A., furst v. K., 1711—94, österrikisk politiker, var 1753—92 hov- och stats-kansler och skötte under denna tid med stor skicklighet sitt lands yttre och inre politik. K. inriktade sig huvudsakligen på att förhindra den preussiska statens maktutvidgning, varför han närmade sig Frankrike och Ryssland. K. hade stora kulturella intressen och var närmast påverkad av upplysningsfilosofin. Kau'ri, se Porslinssnäckor. Kaurikopa'1, ett slags harts, som erhålls från Kauritall. (Jfr Agathis.) Ka'us, ring med utåtböjda kanter, som insätts i öglor på tågvirke för att skydda mot nötning. Kausa'I, betingad av el. innebärande en orsak. Kausa'lnex'us, orsakssammanhang. Kaustfk, frätande. Kaustfk ammoniak, se Ammoniak. KausTikan, den yta, som på grund av den sfäriska aberrationen* bildas av skärningspunkterna mellan