Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antingen en punkt, en rät linje, två räta linjer, en
hyperbel, en parabel, en ellips el. en cirkel,
beroende på dels huruvida det skärande planet går
genom konens spets el. ej, dels på den vinkel, det
skärande planet bildar med konens axel.
Ekvationerna för K. är alltid av andra graden.
Kon’jak i egentlig mening är en genom
destillation av druvvin framställd spritdryck, som
härstammar från det franska distriktet Cognac, beläget i
departementet Charente. Eau de vie är en
samlingsbeteckning, som förutom den egentliga K. omfattar
även alla andra spritdrycker, som är framställda
helt el. delvis av destillerat vin.
Konjektu’r, förmodan.
Konjuga’l, äktenskaplig.
Konjuga’tdiameter till en annan diameter är en
sådan diameter, som delar alla med den andra
diametern parallella kordor mitt itu.
Konjugation, språkv., ett verbs böjning.
Konjunktion, språkv., bindeord, ord, tjänande
att grammatiskt förbinda satser el. satsdelar med
varandra. De koordinerande el. samordnande K.
förbinder satser och satsdelar av samma slag (och,
men, ty, eller), de subordinerande el.
underordnande inleder bisatser (emedan, att, om).
Kon’junktiv, se Verb.
Konjunktu’r, utsikterna, läget på det ekonomiska
området.
Konjunkturinstitutet är ett 1937 inrättat statligt
organ för konjunkturundersökningar och s.k.
trendmässiga undersökningar av Sveriges näringsliv. K:s
rapporter och prognoser ligger till grund för
arbetet på nationalbudgeten.
Konjunktu’rväxlingar. Inom näringslivet avlöser
goda och dåliga tider varandra. Högkonjunkturerna,
”de goda tiderna”, karakteriseras av stigande
varupriser, stor företagsamhet, stark produktion av
real-kapital (fabriker, transportanläggningar etc.) och
stark efterfrågan på arbetskraft. Den stegring av
arbetslönerna, som brukar inträda under en
högkonjunktur, är dock i regel skenbar, då stegringen i
allmänhet är mindre än den samtidiga höjningen av
varupriserna. Penning- el. nominallönerna stiger
alltså, medan reallönerna sjunker.
Lågkonjunkturerna utmärks av fallande priser, liten
företagsamhet, liten nybildning av realkapital och relativt stor
arbetslöshet. Övergången mellan högkonjunkturer
och lågkonjunkturer sker ofta genom mer el.
mindre våldsamma kriser, kännetecknade av ett stort
antal betalningsinställelser och konkurser inom
näringslivet samt av arbetslöshet. Anledningarna till
konjunkturväxlingarna, som brukar uppträda med
viss regelbundenhet, är ännu långt ifrån klarlagda.
På en del håll har man gjort gällande att de båda
sista svåra kriserna (under början av 1920- resp.
1930-t.) på ett eller annat sätt sammanhängt med
l:a världskriget. Man har vidare framhållit, att
speciella missförhållanden i avseende på
penningväsendet skulle ligga till grund för K. och med hänsyn
härtill framställt önskemål om penningpolitiska
åtgärder. Man har slutligen också påpekat, att under
en kris finns råvaror, fabriker för förädling av
råvaror, arbetskraft och slutligen även ett behov av
varor. Det, som hindrar behovens tillfredsställande,
varornas försäljning, är närmast den bristande
köpkraften. Ur konsumtionssynpunkt spelar de bredare
lagren en avgörande roll. Det är deras köpkraft,
som man på ett eller annat sätt bör söka höja. Den
svenska krispolitiken har i viss mån bottnat i
liknande syn, liksom också den Rooseveltska politiken
i USA. Det må framhållas, att under 1940- och
1950-t. allvarligare konjunkturkriser el.
lågkonjunkturer ej kan sägas ha förekommit i vårt land.
Konka’v, välvd inåt, skålformigt urholkad.
Motsats: konvex.
Konkla’v, det till påveval församlade
kardinal
Kon
kollegiet. K. äger rum i Sixtinska kapellet på ll:e
dagen efter en påves död. För att bli vald till påve
fordras två tredjedels majoritet.
Konklusion, slutledning, slutsats.
Ko’nkoppling, se Friktionskoppling.
Konkordans7, egentligen överensstämmelse. Geol.,
beteckning för på varandra följande, jämnlöpande
(”konkordanta”) lager. Jfr Diskordans.
Konkorda’t, avtal mellan statliga och kyrkliga
myndigheter rörande deras ställning till varandra.
KonkoFdieformeln, en 1577 utarbetad
sammanställning av den lutherska läran, som avsåg att ena
skilda riktningar. K. ingår i den 1580 tryckta
samling bekännelseskrifter som kallas Konkordieboken.
Konkrement’, stenbildningar i en organism, t.ex.
njur-, blås- och gallsten.
Konkre’t, verklig, kroppslig, för de yttre sinnena
fattbar, påtaglig. Motsats: abstrakt.
Konkretion, förhårdning i lösare bergarter,
uppkommer genom kemiska omsättningar, t.ex.
utskilj-ning av kiselsyra (flintbollar), kalciumkarbonat
(stinkkalkbollar, marlekor). K. bildas ofta omkring
något fossil.
Konkretismen, en konströrelse som strävar efter
att med färg, linje eller volym direkt meddela den
konstnärliga upplevelsen i en renad form, som
utesluter varje avbildning av naturen eller andra
motiv. Man använder också beteckningen nonfigurativ
konst.
Konkubina’t, sammanlevnad utom äktenskapet.
Konkurrensbegränsning. Olika
lagstiftningsåtgärder har vidtagits för att motverka K. Sålunda skall
på myndighets anmaning konkurrensbegränsande
överenskommelser (t.ex. karteller) anmälas för
registrering i ett s.k. kartellregister, f.n. fört av
kommerskollegiums monopolutredningsbyrå och efter
1/1 1957 av den nyinrättade statens pris- och
kartellnämnd. Näringsverksamhet, där skadlig K. kan
tänkas förekomma, kan bli föremål för särskild
undersökning, varvid företagarna är skyldiga att lämna
erforderliga uppgifter om priser o.d. (lag 29/1 1946,
fr.o.m. 1/1 1957 ersatt med ny lag av 1956). Enligt
lag 25/9 1953 råder förbud mot vissa former av K.,
nämligen mot fasta bruttopriser och vissa slag av
an-budskarteller (dispens kan lämnas av
näringsfrihets-rådet), medan andra former kan bli föremål för
förhandling inför näringsfrihetsrådet på initiativ av
ombudsmannen i näringsfrihetsfrågor. Leder
förhandlingen icke till att den skadliga K. undanröjs, skall
saken, om den är av större vikt, anmälas till
konungen, som (enl. lagändring i kraft 1/1 1957) i
vissa fall kan förordna om ett högsta pris, som ej
får av företagen överskridas utan tillstånd av rådet.
Jfr Näringsfrihetsrådet och Prisreglering.
Konkurs. Nu gällande lag angående K. är av 13
maj 1921 med åtskilliga ändringar 1946.
Förutsättning för K. är, att gäldenär ej kan betala sina
skulder, när de förfaller, och att förhållandena i
övrigt anger att han är på obestånd. K. inleds på
ansökan av gäldenären själv el. på ansökan av
någon av fordringsägarna. Ansökan inges skriftligen
till konkursdomaren, som äger att meddela beslut
om K. Bestrider gäldenären, att K. beslutas, avgör
rätten. Då beslut fattats, tillkännages detta jämte
meddelande när första borgenärssammanträdet äger
rum och inom vilken tid fordringsägare har att
anmäla sina fordringar till konkursdomaren.
Senare utses förvaltare av boet och granskningsmän,
som övervakar förvaltningen. Slututdelning sker,
sedan boets tillgångar efter vederbörlig
överenskommelse förvandlats i reda pengar. K. kan även
avslutas genom ackord, förlikning och avskrivning.
Konkursförbrytelse. Med konkursförbrytelse
förstås vanligen vissa åtgärder i bedrägligt syfte,
varigenom gäldenärens egendom minskats till
borgenärernas förfång. K. anses föreligga om konkursgäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
