8i7 Det tjeckiska namnet på Mähren. — 3. Flod i Serbien, biflod till Donau, bildad genom förening av serbiska M. och bulgariska M. Längden från bulgariska M:s källor till sammanflödet med Donau är 470 km. Mora'via, Alberto, f. 1908, italiensk romanförfattare, räknas för närvarande till landets främsta. Agostino (1945), Romarinnan (1947). Mor'avskå Osfrava, se Ostrava. Morbfd, sjuklig. Morbidite't, sjukdomsfrekvens. Mor'bus, lat., sjukdom, sjuka. Mordbrand bestraffas som regel med straffarbete från 6—10 år. Även försök till M. straffas. Mordvfner, en med finnar besläktad folkstam i mell. Ryssland s. om Volgakröken. Omkr. 1 milj. More [må'r], sir Thomas, 1478—1535, engelsk författare och statsman, en av renässansens stora humanister. 1529 efterträdde M. kardinal Wolsey som lordkansler men nedlade frivilligt sitt ämbete, då han ej ansåg sig kunna stödja Henrik VIII:s strävanden att bli den engelska kyrkans överhuvud. M. lyckades dock ej undgå de politiska intrigerna, anklagades senare för högförräderi och avrättades. M. var en omutligt redbar och nobel karaktär. Hans ryktbaraste arbete är U t o p i a, i vilket M. skildrar en idealstat och samtidigt utvecklar sina egna vidsynta tankar i såväl politiska som sociala frågor. Boken är skriven på latin och senare översatt till engelska. En av de latinska upplagorna illustrerades av Holbein. M. blev kanoniserad 1935. More'a, sedan 1200-t. benämning på halvön Pe-loponnesos, s. Grekland. Halvön, som i n. sammanhänger med fastlandet genom ett smalt näs, Korintiska näset, genomgrävt av en kanal, har en ytvidd av 22 000 km2 och omkr. 1 milj. inv. Halvöns inre är uppfyllt av Arkadiens högland, mellan vars bergskedjor fruktbara dalar utbreder sig. Vin, korinter och olivolja är viktigaste produkter. Största stad Patras, 88 414 inv. 1951. Moreau [mårå'], Gustave, 1826—98, fransk målare, skapade i avskildhet en av juvelgnistrande orientalisk färgprakt präglad drömvärld. Hans svår-fattliga symbolistkonst har i hög grad influerat framstående elever som Georges Rouault och Odi-lon Redon. M. är ännu ej uppskattad till sitt fulla värde. Ex. Jupiter och Semele, Musée Gustave Moreau, Paris. Mor'el, E., 1873—1924, engelsk politiker, 1922— 24 representant för arbetarpartiet i underhuset. M. kritiserade särskilt stormakternas kolonialpolitik och genomdrev bl.a. en hel del reformer med hänsyn till de inföddas behandling i Kongostaten. Under 1 :a världskriget hörde M. till de få, som vågade kritisera de nationalistiska överdrifterna hos de krigförande och framhålla betydelsen av en fred utan nationalistiska fredsvillkor. Morell'er, se Prunus. More'na, Sierra M., ”svarta berget”, bergskedja i s. Spanien. Vid en av dess förgreningar ligger Alma-den, Europas största kvicksilvergruva. Mo'rer, benämning på de muhammedanska arab-och berberstammar, som under medeltiden behärskade Spanien. Jfr Spanien, historia. Mo'res, lat. (plur. av mos, sed), seder, sedlighet, vett. — Lära någon M., lära någon uppföra sig lämpligt, tillrättavisa någon. Moresnet [måränä'], område sv. om Aachen, som 1919 införlivades med Belgien och 1940—44 var införlivat med Tyskland. MorTeus, i den grekiska gudasagan drömmens gud. M. var son till sömnens gud. Morfi'n, en växtbas, som är det verksammaste ämnet i opium. I mindre mängd minskar M. smärtkänsligheten. Vid större dos uppträder dessutom mattighet. Starka doser nedsätter andningsverksam- Mor heten. Vid bruk av M. uppstår lätt morfinism, begär efter M. och obehag då tillräcklig mängd M. ej intas. Morfinism medför så småningom avmagring, blodbrist samt kroppsligt och andligt förfall. Morfologi', läran om växt- och djurorganismernas former. — Språkvet., formlära. Morgan [må'gön]. — 1. J. P. M., 1837—1913, amerikansk finansman, en bland de ledande på sin tid. — 2. J. P. M., 1867—1943, son till föregående, nordamerikansk finansman, som utövade ett stort inflytande i fråga om l:a världskrigets finansiering och regleringen av de efterföljande skadestånden. — 3. Thomas Hunt M., 1866—1945, amerikansk ärftlighetsforskare, vilken med användande av bananflugor utförde viktiga experimentella undersökningar över ärftlighetsproblem. Han erhöll nobelpriset i medicin och fysiologi 1933. — 4. Charles M., f. 1894, engelsk författare, känd för sina kultiverade, psykologiskt penetrerande romaner, främst Källan (1932). Morga'na, se Fata morgana. Morgana'tiskt giftermål, giftermål till vänster, en furstlig persons giftermål med någon av lägre börd, varvid den förstnämndes rang och förmögenhet ej ärvs av den andra kontrahenten el. barnen. Morgenbladet, i Oslo dagligen utkommande norsk tidning, grundad 1819. M. har konservativ karaktär. Nedlagd 1943—45 under den tyska ockupationen. Morgenthau [må'gönthå], Henry, f. 1891, amerikansk politiker, rådgivare åt Roosevelt i jordbruksfrågor, finansminister 1934—45. Framlade 1944 den s.k. Morgenthauplanen, som gick ut på att Tyskland skulle avindustrialiseras och förvandlas till ett jordbruksland. Morgongåva var enligt gamla giftermålsbalken en hustrus rätt till viss andel i mannens giftorätt och enskilda egendom vid äktenskapets upplösning. Sedan numera lagbestämmelser finns om makas arvsrätt efter make, skall M. ej vidare utgå. I allmän betydelse avser M. gåva till hustrun av mannen vid äktenskapets ingående. Morgongåva, industrisamhälle i v. Uppland med mekanisk verkstad och gjuteri. Morgonrodnad, se Aftonrodnad. Morgonstjärnan, se Venus. Morgon-Tidningen, förkortat MT, hette före 1944 Social-Demokraten. Är organ för Sveriges socialdemokratiska arbetarparti och grundades i Stockholm 1885. 1887—1917 var Branting tidningens huvudredaktör. Därefter har tidningen redigerats av Per Albin Hansson 1917—20, Gustav Möller 1920 —24, Arthur Engberg 1924—32, Fredrik Ström 1932—36, Arthur Engberg sommaren 1936, Z. Höglund 1936—40, R. Lindström 1940—44 samt därefter Gösta Elfving. Morgue, se La Morgue. Mo'ria, det land, där enligt Gamla testamentet Abraham skulle offra sin son Isak. — Det berg i Jerusalem, där Salomo byggde templet. Moria'n, i de nordgermanska språken gammal benämning för neger. Moria'nen, titel på en roman av M. J. Crusen-stolpe. Jfr Badin. Mo'ring, grov ring i boj el. flotte, som används till förtöjning. Moris'ker, kristnade morer i Spanien. Utdrevs 1609—10 under Filip III. Mo'risk konst benämns det slag av muhammedansk konst, som utvecklades hos morerna i nv. Afrika och, framför allt, i Spanien. Dess ryktbaraste minnesmärken är katedralen (förut moskén) i Cördoba och slottet Alhambra vid Granada. Morisot [-så'], Berthe, 1841—95, fransk målarinna, en av de särpräglade begåvningarna i impressio-nisternas krets.