835 till prins Carl av Sverige. Gift 1929 med kronprins Olav av Norge. Mäsk, se Alkohol och Maltdryckstillverkning. Mäss, samlingslokal för officerare el. underofficerare, civilt även för tjänstemän vid vissa bruk och industrier. Mässa. — 1. Varumässan har i sin moderna form i allmänhet karaktären av en provlagermässa, en utställning, där säljaren visar prov på sina varor och där köparna kan göra sina beställningar. Från Sverige finns att anteckna svenska mässan i Göteborg, som hölls första gången 1918, skånemässan i Malmö, första gången 1919, och S:t Eriksmässan, första gången i Stockholm 1943. — 2. Beteckning på de kristna församlingarnas gudstjänst och på vissa rituella akter inom den katolska kyrkan (själamäs-sor). — 3. Av körer el. solosångare, särskilt vid gudstjänst, utförd musik med religiös syftning. Mässing, legering av koppar och zink, till färgen gul. Zinkmängden växlar från 20 upp till 50 %. Vanligen utgör den omkring en tredjedel, medan två tredjedelar är koppar. Mässingsinstrument, biåsinstrument av mässing el. bleck (horn, trumpet, kornett, basun m.fl.). Mässling, smittosam sjukdom, som särskilt uppträder hos barn (6—10 år). 1—2 veckor efter smittotillfället uppträder feber, snuva, hosta och knappnålshuvudstora, gråa fläckar på kindernas insida. Efter ytterligare 3—4 dygn uppträder under ny feberstegring röda fläckar på huden, vilka bleknar efter 2—3 dygn. Sjukdomen är i och för sig ofarlig men kan medföra följ dsjukdomar (öroninflammation, lunginflammation, uppblossande av en tuberkulos etc.). Någon särskild behandling behöver ej sjukdomen, frånsett sängläge och lätt diet. Mästare, person, som inom en konst el. ett yrke har nått mästerskap; hantverkare, som under skråväsendet tilläts att efter viss utbildning och vissa prov självständigt utöva ett yrke. Mästerman, äldre namn på skarprättare. Mäster Olof, se Olaus Petri. Mästersång (ty. Meistergesang), lyrisk diktning och sång, utbildad ur den medeltida minnesången i Tyskland, huvudsakligen företrädd av borgare och hantverkare på 1300—1600-t. M. stod särskilt högt i Nürnberg och Augsburg på 1500-t.; den ryktbaraste mästersångaren var Hans Sachs. Mästersångarna i Nürnberg, opera av Richard Wagner. Mätarfjärilar (Geo'metrae) hör till fjärilarna (Le-pidoptera). Namnet kommer sig av att larverna ”mäter” den vägsträcka, de tillryggalägger, genom att flytta de bortre fotbärande lederna intill de främre, som sedan i sin tur flyttas framåt. M. är vanligen nattfjärilar men många flyger om dagen. Larverna visar ofta stor likhet med buskars och träds kvistar, då de oroas och sträcker ut kroppen. Hit hör bl.a. den vackra krusbärsmätaren. Mätning av fartyg. — 1. Skeppsmätning*. — 2. Vid M. av kappseglingsbåtar används särskilda mät-ningsregler, vilka syftar till att möjliggöra en jämförelse mellan olika båtars kappseglingsvärde. Mätress7 (fr. maitresse), egentligen härskarinna; älskarinna. Möbelkonst. Under antiken förekom hos egypterna snidade, ofta förgyllda möbler av trä, medan exempelvis assyrierna smyckade sina möbler med elfenbens- el. metallinläggningar. Inom den grekisk-romerska M. förekom konstnärligt utsmyckade möbler, särskilt smäckra och eleganta stolar och liggsoffor. — De medeltida möblerna utfördes huvudsakligen av trä (valnöt, ek) och var tunga och massiva, ofta väggfasta men dyrbart smyckade med snidverk i relief och (i Italien) med trämosaik. — Renässansen använde sig mest av ek men även av rosenträ och ebenholts. Möbler Möl na var smakfullt komponerade och luxuöst utsirade samt pryddes ofta med inläggningar och målningar. Som möbelöverdrag användes gärna gyllenläder. — Under barocken blev möblerna tyngre med svängda utbuktande linjer. Stora speglar i breda ramar började användas. — Rokokons möbler utmärktes av svängda men lättare former med de typiska S-formiga benen. Marmorskivor användes till borden och rikligt med inläggningar (trä, sköld-padd, pärlemor, metaller) förekom. Ofta förgylldes el. vitmålades möblerna. — L u d v i g X V I : s stil (den svenska gustavianska stilen) kännetecknades av rätare linjer och finare proportioner, vilket åstadkom en verkan av elegant sirlighet. Man dekorerade möblerna med ciselerade guld- och pärl-bandsmotiv. — Under revolutionstiden utvecklades en stil, som sökte efterbilda antikens. Resultatet blev stelhet och tyngd i formerna, vilket delvis kännetecknade den följande empiresti-1 e n (den svenska K a r 1-J o h a n s-stilen). Utmärkande för denna var ett rikligt användande av lyror, antika trefötter, sfinxer och lagerkransar. — M. har under 1 8 0 0- och 1 90 0-t. behärskats av växlande smakriktningar, men i utvecklingen har på senare tid framträtt en tydlig tendens till enkelhet och väl avvägda proportioner med särskild hänsyn tagen till den praktiska användbarheten och bekvämligheten. Ornament används med en viss sparsamhet. Man har sökt förena ändamålsenligheten med en konstnärlig linjeföring (funktionalism). Se bilderna sid. 836—837. Möckeln, tre svenska insjöar. — 1. Insjö i s. Småland. 47 km2. Genomflyts av Helgeån. — 2. Mindre insjö i ö. Småland. — 3. Insjö i ö. Värmland. 20 km2. Mödrahem, se Barnhem. Mödrahjälp, se Moderskapshjälp. Mödravårdscentral bedriver s.k. förebyggande mödravård i form av hälsokontroll för kvinnor i samband med havandeskap. En del M. är förlagda till sjukhus el. barnbördsavdelningar, övriga till vissa tjänsteläkares mottagningar. Möen, ö i Östersjön, sö. om Själland, Danmark. 217 km2. 14 500 inv. En sänka, fylld av en rad torvmossar, delar M. i en lägre v. del och en högre ö. del. Den senare, Höje Möen, uppnår en höjd av 142 m och stupar brant i havet från 100 m:s höjd vid Möens klint, vilken liksom ön i övrigt består av krita. På grund av sin naturskönhet är Möen livligt besökt av turister. Mögel, svampar, som på organiska ämnen, födoämnen o.d. bildar ett luddigt överdrag av blå, grön, grå till vit färg. Detta består av svampmycelium och fruktkroppar, som avsöndrar sporer. Möhnedammen, den största vattenregleringsdam-men i Tyskland i Ruhrdistriktet, sprängdes av engelsmännen vid en bombräd 1943. M. har senare reparerats. Mölie, municipalsamhälle i Brunnby kommun, Luggude härad, vid n. inloppet till Öresund, nv. Skåne. 560 inv. 1955. Livligt besökt badort. Möller, F. Gustav M., f. 1884, socialdemokratiska partiets sekreterare 1916, medarbetare i Arbetet 1906, i Skånska Socialdemokraten 1907—12, chef för Tidens förlag 1912—17. Ledamot av andra kammaren 1918 och av första kammaren 1919— 55. Huvudredaktör för Social-Demokraten 1921 —24, socialminister 1924—26. M. har därefter varit socialminister sept. 1932—juni 1936 och sept. 1936 —dec. 1938, handelsminister dec. 1938—dec. 1939 och därefter åter socialminister till 1951. Jur. hed.dr i Uppsala 1945, med. hed.dr i Lund 1947. Möller, Christmas, 1894—1948, dansk politiker, ledare för de konservativa. Efter den tyska ockupationen april 1940 ingick M. i Staunings ministär men måste avgå efter tysk påtryckning jan. 1941