853 inv. 1950. Järnindustri. — 3. Stad i Nya Sydwales (Australiska statsförbundet). Australiens största handelsstad. På grund av sitt läge i Australiens viktigaste stenkolsområde är N. Australiens viktigaste exportplats för stenkol. Stor industristad, skeppsvarv, stora dockor. Newcomen [njo'kömön], Th., 1663—1729, eng. ingenjör, konstruktör av en i praktiken för vatten-pumpning ur gruvor använd maskin, som kan betraktas som en föregångare till den egentliga ångmaskinen. New Delhi, se Delhi. New deal [njo'di'l], beteckning för presidentens i USA, Roosevelt, stora program, omfattande sociala reformer och ekonomiska åtgärder, avsedda att motverka krisen 1929—32, hjälpa de arbetslösa och höja köpkraften hos de breda lagren, så att producenterna skulle kunna påräkna en ökad förtjänst. I N. ingick också en mycket vidsträckt kreditgiv-ning till industrin. Jfr Reconstruction finance Corporation. I vad mån N. bidrog till krisens övergång är svårt att avgöra. Genom N. skapades i varje fall möjligheter för en efter västerländskt mönster organiserad arbetarrörelse och för en del sociala reformer. Genom N. minskades vidare delstaternas bestämmanderätt. Jfr NIRA och NRA. New England [njo ing'-], förkortas N. E., gemensam benämning på sex av Nordamerikas Förenta stater: Maine, New Hampshire, Vermont, Massachusetts, Rhode Island och Connecticut, alla utom Vermont belägna vid Atlanten. Staterna har tillsammans en ytvidd av 172 000 km2 och är USA:s förnämsta industristater. Newfoundland [njofa'undlönd], förkortat N. F., ö vid ö. kusten av Nordamerika. 111 000 km2. N. utgör tillsammans med ö. kusten av halvön Labrador en brittisk koloni. 421 000 km2. 398 000 inv. 1954. Residensstad Saint John’s, 67 749 inv. 1951. — Det inre av ön upptas dels av nakna berg, dels av stora skogar (barrträd och asp), hedar och mossar. Viktigaste näringsgren är fiske, som huvudsakligen bedrivs på Newfoundlandsbanken (120 000 km2), vilken utbreder sig s. och ö. om ön. Torskfisket är viktigast, därnäst kommer hummer, sill, lax och makrill. Säl- och valfångsten är betydande. Export av fisk, tran, sälhudar samt järnmalm. Newfoundlandsbanken, se Newfoundland. Newfoundlandshund, se Hundraser. New Hampshire [njohæmp'sjö], förkortat N. H., stat i nö. USA. 24 000 km2. 533 000 inv. 1950. Huvudstad Concord, 28 000 inv. 1950. Viktigaste stad Manchester, 83 000 inv. 1950. — N. är ett tämligen ofruktbart bergland med strängt klimat. Industrin är blomstrande; träindustri i n. och bomulls- och ylleindustri i s. New Harmony [njo ha'möni], by i staten Indiana, USA, känd genom Robert Owens socialistiska experiment. Newhaven [njohej'vn], hamnstad i England. 7 000 inv. Tidigare daglig ångbåtsförbindelse med Dieppe. New Haven [njo hej'vn], stad i Connecticut, USA. 164 000 inv. 1950. Viktig handels- och industristad med huvudsaklig tillverkning av järn- och stålvaror. N. har ett av USA:s mest berömda universitet, Y aleuniversitetet*. Nevinson, H. W., 1856—1942, engelsk journalist och författare, vilken bl.a. avslöjade den portugisiska slavhandeln i Afrika. N. är bekant för den självbiografiska boken Åsyna vittne. New Jersey [njo djö'si], förkortas N. J., stat i ö. USA vid Atlanten. 21 000 km2. 4 835 000 inv. 1950. Huvudstad Trenton, 128 000 inv. 1950. N. har ett flertal betydande städer. — Är utmed kusten låglänt och föga fruktbart men är längre in i landet ganska bergigt. Här bedrivs åkerbruk och boskaps New skötsel samt odling av trädgårdsalster. N. är framför allt en industristat, en av USA:s främsta. Industrin är synnerligen mångsidig och omfattar bl.a. tillverkning av siden-, bomulls- och yllevaror, maskiner, bearbetning av metaller och lädertillverkning. Newman [njo'mön], John Henry, 1801—90, engelsk kardinal, ansedd som en ledande teologisk kulturpersonlighet. Newmarket [njo'ma'kit], stad i s. England. 10 000 inv. Bekant som centrum för den engelska häst-sporten. I N. finns en stor kapplöpningsbana. New Mex'ico [njo-], förkortas N. Mex., stat i s. USA. 218 000 km2. 681 000 inv. 1950. Huvudstad Santa Fe, 27 998 inv. 1954. N. är till största delen en bergig och torr högplatå, där jordbruk endast med tillhjälp av konstgjord bevattning kan bedrivas. Huvudsakligen odlas foderväxter, frukt och vin. Bergen är rika på mineral, särskilt koppar. N. är en av USA:s förnämsta kopparproducerande stater. New Orleans [njo å'liöns], stad i Louisiana, förnämsta staden i s. USA. 570 000 inv. 1950, därav 14 negrer. Viktig handelsstad med stor utförsel av bomull, socker och timmer. Trävaruindustri och beredning av bomullsfröolja. Universitet. Newport [njo'påt]. — 1. Sjöstad i v. England, Wales, vid Bristol-kanalen. 105 000 inv. 1954. N. har stora dockor och skeppsvarv samt bedriver omfattande export av järn och stenkol. — 2. Stad i staten Rhode Island, USA:s förnämsta badort. 38 000 inv. 1950. Nevralgi', Nevrasteni, Nevrit, Nevros. Se Neu-ralgi, Neurasteni, Neurit, Neuros. News Chronicle [njo's-krån'ikl], engelsk tidning, uppkommen genom sammanslagning av Daily News och Daily Chronicle 1930. N. är liberal morgontidning. New South Wales [njo sa'oth oä'ls], se Nya Syd-Wales. New Sweden [njo so-i'dn], stad i staten Maine, USA. Omkr. 1 000 inv. Staden anlades 1870 som nybygge av ett antal från Sverige utvandrade jordbruksarbetare, vilka erhöll var och en 40 ha jord gratis av staten. Jfr även Nya Sverige. Newton [njo'tn], sir I., 1642—1727, engelsk fysiker, matematiker och astronom, en av historiens främsta vetenskapsmän. N. påvisade bl.a. att vitt ljus ej är enkelt utan sammansatt av ett flertal enkla ljussorter, och uppställde från denna utgångspunkt en teori rörande ett stort antal optiska fenomen. N. framställde även en teori rörande ljusets natur, den s.k. emissionsteorin, som i mycket modifierad form åter upptagits i den moderna fysiken. Inom astronomin är hans namn främst knutet till upptäckten av den allmänna gravitationslagen. N:s största insats inom matematiken är infinitesimal-kalkylens upptäckt, en upptäckt, som dock gjordes ungefär samtidigt även av Leibniz. Newtons färgringar [njo'tns-], se Färgringar. New York [njo' jå'k], förkortat N. Y. — 1. USA:s största stad, i staten N. Y. vid mynningen av Hudsonfloden. 7 891 957 inv. 1950 (därav ca 34 000 svenskfödda). Om förortsbebyggelsen inräknas, har N. ca 14 milj. inv. N. består av fem stadsdelar: Manhattan, det ursprungliga N., belägen på en ö av samma namn, och de runt omkring belägna Bronx i nö., Queens i ö., Brooklyn i sö. och Rich-mond i s. Manhattan är N:s kärna och räknar ensam 1960 101 inv. 1950. Där är N:s affärskvarter belägna. Det trånga utrymmet har drivit tomtpriserna i höjden och gjort det ekonomiskt fördelaktigt att bygga hus med många våningar, ”skyskrapor”. Bland sådana märks Empire State Building, världens högsta byggnad, 442 m hög (inkl, ett 1950 tillkommet 61 m högt torn med televisionssändare), Wool-