Nic vid sin sida har ett antal ministrar. Folkrepresentationen består av deputeradekammaren med 44 för 6 år valda medlemmar och senaten med 15 medlemmar, också valda för 6 år. — N. sträcker sig från Karibiska havet i ö. till Stilla oceanen i v. Den v. kusten är klippig och har flera goda hamnar, under det att den ö. är låg, sumpig, omgiven av laguner och saknar hamnar. Största delen av N. uppfylls av högland. Åkerbruk är huvudnäring. Förutom majs och bönor, som är invånarnas viktigaste näringsmedel, odlas kaffe, tobak, bananer, socker. Kaffe är den viktigaste handelsvaran. Skogarna innehåller värdefulla träslag, ss. mahogny och ceder. — Historia. Efter att först ha varit en spansk koloni och sedan ha ingått i Centralamerikas förenade stater blev N. 1839 en självständig republik. Dess historia har sedan särskilt till en början varit stormig med inbördeskrig och konflikter med kringliggande stater t.ex. Costa Rica. Diktatorn José Santos Zelaya (1893—1909), sökte främja N:s utveckling med hjälp av lån från utlandet. Hans inställning var fientlig mot USA och han tvingades slutligen av USA att avgå. Amerikanska trupper var sedan fram till 1932 förlagda i landet, och USA fick rätt att anlägga en kanal genom N., vilken dock ännu ej kommit till utförande. 1936 blev general Anastasio Somoza president och han har sedan dess styrt N. med diktatorisk makt. Han återvaldes till president 1950. I utrikespolitiskt avseende har N. sedan 2:a världskriget följt USA:s politik. Nicara'gua-sjön, insjö i republiken Nicaragua. 7 700 km2. Mellanamerikas största insjö. I sjön ligger flera vulkaniska öar. Nice [nis], fr., se Nizza. Nice'a, se Nicaea. Niceno-konstantinopolitanska bekännelsen, ofta kallad Nicenska bekännelsen, har egentligen ej med den senare att göra, utan är en dopbekännelse, känd från mitten av 300-t. N. är grekisk-ortodoxa kyrkans enda trosbekännelse. Nicenska bekännelsen antogs på Nicaeamötet 325 och är en utvidgning av apostoliska trosbekännelsen, speciellt riktad mot arianismen*. Nichols [nik'öls], Beverley, f. 1899, engelsk författare och journalist, som skrivit uppmärksammade reseskildringar och essäsamlingar. Även romaner. Nicholson [nikk'ölsön], Ben, f. 1894, engelsk målare, har i sina utsökta reliefer av gips och trä till Mondrians* rätvinkliga former fogat cirkeln. Nick-Carter-litteratur [-ka't], benämning på efter den amerikanske författaren Nick Carter uppkallad dussinlitteratur, mest i detektivgenren med sensationellt, osmakligt innehåll. Nickel, med järn besläktad metall. Kem. tecken Ni. Atomvikt 58,69. Atomvärde 2 el. 3. Spec. vikt 8,9, smältpunkt 1 455°. Atomnummer 28. N. är en silvervit metall med någon dragning åt gult. Den är beständig i luft och motståndskraftigare än järn gentemot syror. — N.-salter används i galvano-plastiken för att överdra andra metaller med en hinna av N. (förnickling). N. ingår som tillsats* i stål, vars hållfasthet därigenom förbättras (N.-stål, N.-kromstål). N. används i olika legeringar, av vilka den viktigaste är nysilver. Jfr Nickelmalmer. Nickelglans, nickelarsenikkis el. gersdorffi't, består av nickel, arsenik och svavel (NiAsS) och är metallglänsande stålgrå el. silvervit. Nickelkromstål, en legering av krom, nickel och stål, som är mycket hård samt rostfri och som används till pansarplåt, instrument m.m. Nickelmalmer. Viktigaste sådana är magnetkis och garnieri't. Världsproduktionen av N. var 1953 175 000 ton (Sovjetunionen oberäkn.), varav 131 000 856 kom från Kanada och det övriga till det mesta från Nya Caledonien. Nickelstål, se Nickel. Nicol' el. Nicolprisma, ett instrument, gjort av kalkspatkristall, som används för att åstadkomma polariserat ljus. Nicola'us Ola'i Bothnien'sis (latinisering av Nils Olofsson från Västerbotten), troligen f. omkr. 1555, d. 1600, universitetslärare, ärkebiskop. N., som var en varm anhängare till hertig Karl, var ordförande på Uppsala möte 1593. Man tillskriver honom de ryktbara orden: ”Nu är Sverige blivet en man och alla hava vi en Herre och en Gud”. Nicolle [nikål'], Charles, 1866—1936, fransk läkare, 1903 chef för Pasteurinstitutet i Tunis, där han klarlade spridningsvägarna för fläcktyfus. Han erhöll för detta nobelpriset i medicin och fysiologi år 1928. Nicolprisma, se Nicol. Nicolson [nik'ölsön], H., f. 1886, engelsk diplomat och författare, gift med författarinnan Sack-ville-West. Bland hans arbeten märks romanen Statsmän emellan. Chef för BBC 1941—46. Nicterdi, Niteröi, stad vid Atlanten, sö. Brasilien, huvudstad i staten Rio de Janeiro. 171 000 inv. 1950. Nfdaros. — 1. Se Trondheim. — 2. N. bispe-dömme, norskt stift, omfattande Nord- och Sör-Tröndelag fylken samt en del av Möre fylke. Kallades före 1919 Trondheims stift. Nfdelven. — 1. Älv i Sör-Tröndelag fylke, Norge, 160 km lång. Uppkommer av flera mindre vattendrag vid gränsen mellan Sverige och Norge och flyter genom Selbussjön till Trondheimsfjorden. N. bildar under sitt lopp flera vattenfall bland vilka märks Norges näst största vattenfall, Stora Ler-foss, 34 m högt, samt Lilla Lerfoss, 24 m högt, som utgör Trondheims viktigaste elektriska kraftkälla. — 2. Älv i s. Norge, 187 km lång. Utfaller i Skagerack vid staden Arendal. Nfdingen, ö med fyrtorn i Kattegatt, n. Halland. Nid'walden, se Unterwalden. Nièce [niä's], fr., brorsdotter, systerdotter. Jfr Nevö. Nieder-Lausitz [ni'derla'osits], se Lausitz. Niedersachsen [ni'd-], delstat i Västtyskland, bildad 1946. I N. ingår förutvarande provinserna Braunschweig, Hannover, Oldenburg och Schaum-burg-Lippe. 48 000 km2, 6,6 milj. inv. 1954, varav 2,1 milj, flyktingar. Huvudstad är Hannover. Nieder-Schlesien, 1919—45 provins i sö. Preussen, omfattande s. delen av det forna Schlesien. 27 000 km2. 3,2 milj. inv. 1945. Huvudstad var Breslau. N. ockuperades av ryssarna 1945. Tillhör sedan 2:a världskrigets slut Polen. NielFo, it., mörk (vanl. svart) metallblandning, med vilken graverade fördjupningar i silver-, guld-, koppar- el. bronsarbeten fylls. Niellotekniken är mycket gammal och utvecklades särskilt under renässansen. Niels Ebb'esen, d. 1340, omtalad i en känd folkvisa, var en dansk adelsman, som ledde ett uppror mot holsteinarna och dödade greve Gert av Hol-stein 1340. Nielsen. — 1. Carl N., 1865—1931, dansk tonsättare, som bl.a. komponerade uppskattade orkesterverk. — 2. Harald N., f. 1879, dansk journalist, som varit en bland de ledande i den konservativa litteraturriktning, som bekämpat brandesianismen. — 3. Kai N., 1882—1924, dansk bildhuggare, vars arbeten är utförda i en stiliserad, starkt personlig form. — 4. Ejnar N., f. 1872, dansk målare, särskilt känd för sina porträtt. — 5. Jais N., f. 1885, dansk målare och keramiker, som påverkats av kubismen (freskerna i S:t Elisabeths sjukhus i Köpen