Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nicaragua-sjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nic
vid sin sida har ett antal ministrar.
Folkrepresentationen består av deputeradekammaren med 44 för
6 år valda medlemmar och senaten med 15
medlemmar, också valda för 6 år. — N. sträcker sig
från Karibiska havet i ö. till Stilla oceanen i v. Den
v. kusten är klippig och har flera goda hamnar,
under det att den ö. är låg, sumpig, omgiven av
laguner och saknar hamnar. Största delen av N.
uppfylls av högland. Åkerbruk är huvudnäring.
Förutom majs och bönor, som är invånarnas
viktigaste näringsmedel, odlas kaffe, tobak, bananer,
socker. Kaffe är den viktigaste handelsvaran.
Skogarna innehåller värdefulla träslag, ss. mahogny
och ceder. — Historia. Efter att först ha varit
en spansk koloni och sedan ha ingått i
Centralamerikas förenade stater blev N. 1839 en
självständig republik. Dess historia har sedan särskilt till
en början varit stormig med inbördeskrig och
konflikter med kringliggande stater t.ex. Costa Rica.
Diktatorn José Santos Zelaya (1893—1909), sökte
främja N:s utveckling med hjälp av lån från
utlandet. Hans inställning var fientlig mot USA och
han tvingades slutligen av USA att avgå.
Amerikanska trupper var sedan fram till 1932 förlagda i
landet, och USA fick rätt att anlägga en kanal
genom N., vilken dock ännu ej kommit till utförande.
1936 blev general Anastasio Somoza president och
han har sedan dess styrt N. med diktatorisk makt.
Han återvaldes till president 1950. I utrikespolitiskt
avseende har N. sedan 2:a världskriget följt USA:s
politik.
Nicara'gua-sjön, insjö i republiken Nicaragua.
7 700 km2. Mellanamerikas största insjö. I sjön
ligger flera vulkaniska öar.
Nice [nis], fr., se Nizza.
Nice'a, se Nicaea.
Niceno-konstantinopolitanska bekännelsen, ofta
kallad Nicenska bekännelsen, har egentligen ej med
den senare att göra, utan är en dopbekännelse,
känd från mitten av 300-t. N. är grekisk-ortodoxa
kyrkans enda trosbekännelse.
Nicenska bekännelsen antogs på Nicaeamötet 325
och är en utvidgning av apostoliska
trosbekännelsen, speciellt riktad mot arianismen*.
Nichols [nik'öls], Beverley, f. 1899, engelsk
författare och journalist, som skrivit
uppmärksammade reseskildringar och essäsamlingar. Även
romaner.
Nicholson [nikk'ölsön], Ben, f. 1894, engelsk
målare, har i sina utsökta reliefer av gips och trä till
Mondrians* rätvinkliga former fogat cirkeln.
Nick-Carter-litteratur [-ka't], benämning på efter
den amerikanske författaren Nick Carter
uppkallad dussinlitteratur, mest i detektivgenren med
sensationellt, osmakligt innehåll.
Nickel, med järn besläktad metall. Kem. tecken
Ni. Atomvikt 58,69. Atomvärde 2 el. 3. Spec. vikt
8,9, smältpunkt 1 455°. Atomnummer 28. N. är en
silvervit metall med någon dragning åt gult. Den är
beständig i luft och motståndskraftigare än järn
gentemot syror. — N.-salter används i
galvano-plastiken för att överdra andra metaller med en
hinna av N. (förnickling). N. ingår som tillsats* i
stål, vars hållfasthet därigenom förbättras (N.-stål,
N.-kromstål). N. används i olika legeringar, av
vilka den viktigaste är nysilver. Jfr Nickelmalmer.
Nickelglans, nickelarsenikkis el. gersdorffi't,
består av nickel, arsenik och svavel (NiAsS) och är
metallglänsande stålgrå el. silvervit.
Nickelkromstål, en legering av krom, nickel och
stål, som är mycket hård samt rostfri och som
används till pansarplåt, instrument m.m.
Nickelmalmer. Viktigaste sådana är magnetkis
och garnieri't. Världsproduktionen av N. var 1953
175 000 ton (Sovjetunionen oberäkn.), varav 131 000
856
kom från Kanada och det övriga till det mesta från
Nya Caledonien.
Nickelstål, se Nickel.
Nicol' el. Nicolprisma, ett instrument, gjort av
kalkspatkristall, som används för att åstadkomma
polariserat ljus.
Nicola'us Ola'i Bothnien'sis (latinisering av Nils
Olofsson från Västerbotten), troligen f. omkr. 1555,
d. 1600, universitetslärare, ärkebiskop. N., som var
en varm anhängare till hertig Karl, var ordförande
på Uppsala möte 1593. Man tillskriver honom de
ryktbara orden: ”Nu är Sverige blivet en man
och alla hava vi en Herre och en Gud”.
Nicolle [nikål'], Charles, 1866—1936, fransk
läkare, 1903 chef för Pasteurinstitutet i Tunis, där
han klarlade spridningsvägarna för fläcktyfus. Han
erhöll för detta nobelpriset i medicin och fysiologi
år 1928.
Nicolprisma, se Nicol.
Nicolson [nik'ölsön], H., f. 1886, engelsk
diplomat och författare, gift med författarinnan
Sack-ville-West. Bland hans arbeten märks romanen
Statsmän emellan. Chef för BBC 1941—46.
Nicterdi, Niteröi, stad vid Atlanten, sö.
Brasilien, huvudstad i staten Rio de Janeiro. 171 000
inv. 1950.
Nfdaros. — 1. Se Trondheim. — 2. N.
bispe-dömme, norskt stift, omfattande Nord- och
Sör-Tröndelag fylken samt en del av Möre fylke.
Kallades före 1919 Trondheims stift.
Nfdelven. — 1. Älv i Sör-Tröndelag fylke,
Norge, 160 km lång. Uppkommer av flera mindre
vattendrag vid gränsen mellan Sverige och Norge och
flyter genom Selbussjön till Trondheimsfjorden.
N. bildar under sitt lopp flera vattenfall bland
vilka märks Norges näst största vattenfall, Stora
Ler-foss, 34 m högt, samt Lilla Lerfoss, 24 m högt, som
utgör Trondheims viktigaste elektriska kraftkälla.
— 2. Älv i s. Norge, 187 km lång. Utfaller i
Skagerack vid staden Arendal.
Nfdingen, ö med fyrtorn i Kattegatt, n. Halland.
Nid'walden, se Unterwalden.
Nièce [niä's], fr., brorsdotter, systerdotter. Jfr
Nevö.
Nieder-Lausitz [ni'derla'osits], se Lausitz.
Niedersachsen [ni'd-], delstat i Västtyskland,
bildad 1946. I N. ingår förutvarande provinserna
Braunschweig, Hannover, Oldenburg och
Schaum-burg-Lippe. 48 000 km2, 6,6 milj. inv. 1954, varav
2,1 milj, flyktingar. Huvudstad är Hannover.
Nieder-Schlesien, 1919—45 provins i sö.
Preussen, omfattande s. delen av det forna Schlesien.
27 000 km2. 3,2 milj. inv. 1945. Huvudstad var
Breslau. N. ockuperades av ryssarna 1945. Tillhör
sedan 2:a världskrigets slut Polen.
NielFo, it., mörk (vanl. svart) metallblandning,
med vilken graverade fördjupningar i silver-, guld-,
koppar- el. bronsarbeten fylls. Niellotekniken är
mycket gammal och utvecklades särskilt under
renässansen.
Niels Ebb'esen, d. 1340, omtalad i en känd
folkvisa, var en dansk adelsman, som ledde ett uppror
mot holsteinarna och dödade greve Gert av
Hol-stein 1340.
Nielsen. — 1. Carl N., 1865—1931, dansk
tonsättare, som bl.a. komponerade uppskattade
orkesterverk. — 2. Harald N., f. 1879, dansk journalist,
som varit en bland de ledande i den konservativa
litteraturriktning, som bekämpat brandesianismen.
— 3. Kai N., 1882—1924, dansk bildhuggare, vars
arbeten är utförda i en stiliserad, starkt personlig
form. — 4. Ejnar N., f. 1872, dansk målare,
särskilt känd för sina porträtt. — 5. Jais N., f. 1885,
dansk målare och keramiker, som påverkats av
kubismen (freskerna i S:t Elisabeths sjukhus i
Köpen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0876.html