86o N. J. N. J., officiell förkortning på New Jersey, USA. Njan'sa, se Nyansa. Nja'sa, se Nyasa. Nja'saland, se Nyasaland. Nje'men, genom Litaven och nö. Polen rinnande flod, 930 km lång. Upprinner i sumptrakter s. om staden Minsk, bildar i sitt nedre lopp gräns mot Ostpreussen och utfaller med två armar i Kurisches Haff. Flodens namn i Ostpreussen är Memel, dess litauiska namn Neman. Transportled för spannmål och trävaror. Njo'rd, en av vanerna i den fornnordiska gudasagan. N. sades råda för vindens gång och ha makt att stilla eld och hav. Njure, se Utsöndringsorgan. Njurinflammation, av bakterier och bakteriegifter orsakade sjukdomar i njurarna. Man brukar skilja på två typer. Vid njurdegeneration (nefros) är framför allt utsöndringen av vatten och salter rubbad. Sjukdomen karakteriseras av tilltagande trötthet och av vattensamling i underhuden (svullnad). N. i begränsad bemärkelse (nefrit) uppträder ofta jämförelsevis plötsligt med feber och mattighet. Urinen är mer el. mindre blodtillblan-dad. Svullnad kan även förefinnas. Sådan N. kan även uppträda i mera kronisk form. N j u r-s k r u m p n i n g beror på av åderförkalkning orsakad förstöring av njurvävnad, vilket nedsätter njurarnas arbetsförmåga. Vid alla dessa sjukdomar förekommer mer el. mindre regelbundet äggvita i urinen. Behandlingen består framför allt i reglerat levnadssätt, särskilt diet. Njursten bildas i njurbäckenet och är vanligast hos män. N. orsakar blödningar samt anfall av våldsamma smärtor, njurkolik. Behandlingen är operation el., om sådan är omöjlig, diet med undvikande av kvävehaltiga födoämnen samt i vissa fall även oxalsyrehaltig föda. Njurunda älv, benämning på nedre Ljungan*. NKI-skolan, f.d. Noréns korrespondensinstitut, Stockholm, se Nordiska korrespondensinstitutet. NKVD, förkortning för Narod'nyj Komisarjat' Vnu'trennych Del, ersatte 1941 den ryska polisorganisationen GPU. Sedan 1946 benämns N. MVD*. N. Mex., officiell förkortning på New Mexico, USA. N. N., förkortning för lat. nomen nescio, ”jag känner ej namnet”, beteckning för ett obekant namn. NNE, eng. North-North-East [nåth-nåth-i'st], den internationella förkortningen för nordnordöst. NNW, eng. North-North-West [nåth-nåth-oe'st], den internationella förkortningen för nordnordväst. Noa el. Noak, enligt en gammal judisk legend, som upptagits i Gamla testamentet, hjälten i berättelsen om syndafloden. Noak, se Noa. Nob, förkortning av lat. nobilis, adelsman; adlad. No'bel, storsinnad, förnäm, adlig. Nobel', svensk släkt, av vilken tre bröder gjort sig bemärkta som uppfinnare. Den yngste av dem, Alfred N., 1833—96, uppfann dynamit, ballistit m.m. Sin förmögenhet donerade denne till Nobelstiftelsen*. Nobelbiblioteket, Svenska akademiens nobelbibliotek, i Stockholm för nyare utländsk skönlitteratur och litteraturhistoria är förenat med Svenska akademiens nobelinstitut och upprättades genom Alfred Nobels testamente. Nobefkrut, se Krut. Nobelstiftelsen grundades genom en donation av Alfred Nobel 1895. Efter donatorns död uppgjordes utförliga stadgar, vilka 1900 fastställdes av regeringen. 1955 utgjorde stiftelsens huvudfond 36,5 milj, kr, till vilken kommer en del andra tillgångar bl.a. fastigheter och inventarier. Det done rade kapitalet skall utgöra en fond, vars ränta delas på fem lika stora pris, av vilka tre utdelas till dem, som under det gångna året gjort mänskligheten den största nyttan genom upptäckter inom fysik, kemi och fysiologi el. medicin. Det fjärde priset utdelas till den, som inom litteraturen producerat det utmärktaste i idealistisk riktning. Det femte priset, fredspriset, utdelas av ett av norska stortinget valt utskott. Litteraturpriset utdelas av Svenska akademien. Priset i fysiologi el. medicin utdelas av Karolinska institutet och de båda återstående prisen av Vetenskapsakademien. Vid den förtjäntes nationalitet får avseende ej fästas. Prisutdelningen sker den 10 december, årsdagen av Nobels död. Fonden förvaltas av särskild styrelse. Till N. hör vidare Svenska akademiens nobelinstitut, som består av en medlem för tysk och engelsk, en för italiensk och spansk, en för fransk och en för slavisk litteratur. Till detta institut hör Svenska akademiens nobelbibliotek. Vetenskapsakademien har ett nobelinstitut, där en avdelning bedriver forskningar inom den teoretiska fysikens område, en annan inom den experimentella. Till institutet är också knutet ett laboratorium för kemisk forskning. Vid Karolinska institutet har inrättats ett Nobelinstitut, som har att biträda med utredningar för prisbedömande samt utför fysiologiska och biokemiska undersökningar. Det norske nobelinstitut utger skrifter rörande fredssaken och har ett offentligt bibliotek. Sedan Ossietzky 1936 erhållit fredspriset av norska stortingets utskott, förordnade Hitler 1937, att inga tyskar i framtiden finge motta nobelpris ”för att i all framtid förebygga förnedrande händelser”. Förbudet gällde egendomligt nog även de pris, som utdelades från Sverige. Nobelpristagare 1901—56. (Åren 1940—42 utdelades ej N.) Bokstaven efter namnet anger nationalitet, a = amerikan, arg = argentinare, b = belgier, d = dansk, e = engelsman, f — fransman, h = holländare, ind = indier, i = italienare, isl = islänning, k = kanadensare, n = norrman, p = polack, r = ryss, sc = schweizare, sp = spanjor, sv = svensk, tj = tjeck, t = tysk, ö = österrikare. I fysik: 1901, W. C. Röntgen, t. 1902, H. A. Lorentz, h och P. Zeeman, h. 1903, H. A. Becque-rel, f. P. Curie, f och Marie Curie, p. 1904, Lord J. W. S. Rayleigh, e. 1905, Ph. Lenard, t. 1906, J. J. Thomson, e. 1907, A. A. Michelson, a. 1908, G. Lippman, f. 1909, G. Marconi, i och F. Braun, t. 1910, J. D. van der Waals, h. 1911, W. Wien, t. 1912, Gustaf Dahlén, sv. 1913, H. Kamerlingh On-nes, h. 1914, M. von Laue, t. 1915, W. H. Bragg, e och W. L. Bragg, e. 1916, ej utdelat. 1917, C. B. Barkla, e. 1918, M. Plank, t. 1919, J. Stark, t. 1920, C. E. Guillaume, f. 1921, A. Einstein, t. 1922, N. Bohr, d. 1923, R. A. Millikan, a. 1924, K. M. G. Siegbahn, sv. 1925, J. Franck, t och G. Hertz, t. 1926, J. Perrin, f. 1927, A. H. Compton, a och C. T. R. Wilson, e. 1928. O. W. Richardson, e. 1929, L. V de Broglie, f. 1930, Ch. V. Raman, ind. 1931 ej utdelat. 1932, W. Heisenberg, t. 1933, E. Schrödinger, ö och P. A. M. Dirac, e. 1934, ej utdelat. 1935, J. Chadwick, e. 1936, V. Hess, ö och C. D. Anderson, a. 1937, Cl. J. Davisson, a och G. P. Thomson, e. 1938, E. Fermi, i. 1939, S. O. Lawrence, a. 1943, O. Stern, a. 1944, I. I. Rabi, a. 1945, W. Pauli, sc. 1946, P. W. Bridgman, a. 1947, E. V. Appleton, e. 1948, P. M. S. Blackett, e. 1949, H. Yukawa, japan. 1950, C. F. Powell, e. 1951, sir J. D. Cockcroft, e och E. T. S. Walton, irl. 1952, F. Bloch, a och E. M. Purcell, a. 1953, F. Zernike, h. 1954, M. Born, e och W. Bothe, t. 1955, P. Kusch, a och Willis Lamb, a. 1956, J. Bardeen, a, W. H. Brattain, a och W. Shockley, a.