Noc Noctume [nåcktyrn'], fr., musikstycke (även målning och dikt), som vill ge en naltlig stämning. No'der. — 1. Fys. Då en kropp befinner sig i stående vågrörelse, finns vissa ställen, där partiklarna är i vila. Dessa ställen kallas N. Jfr Vågrörelse. — 2. Astr., de punkter, i vilka en planets bana skär ekliptikans plan. Noel-Baker, Philip, se Baker. No'gi, M., 1849—1912, japansk general, förde befälet över den armé, som intog Port Arthur 1905. N. utmärkte sig sedan i slaget vid Mukden. Då kej-sar Mutsuhito dog, begick N. och hans hustru ha-rakiri. Noguchi [någotsj'i], H., 1876—1928, japansk läkare, som bl.a. upptäckte gula feberns smittoämne. No'Iens vo'lens, lat., ”icke viljande el. viljande”, med godo el. ondo, med el. mot ens vilja. Nolhaga, gods nära Alingsås, där Jonas Alströ-mer införde odling av potatis, som i Västergötland kallas ”noler”. No'Ii me tang'ere, lat., ”rör mig icke”, Jesu ord till Maria Magdalena, då han uppenbarade sig för henne efter sin uppståndelse. Nolledning, icke spänningsförande (med jorden förbunden) ledning. Nollmeridia'n, se Greenwich. Nollmetod, vid en del instrument använd mätmetod, vid vilken man kompenserar instrumentets utslag ner till 0 och avläser kompensationen. Nollpunkt, det delstreck, från vilket graderingen på en skala utgår. På Celsius termometer är t.ex. N. == vattnets fryspunkt. Under N. ligger de negativa graderna, minusgraderna, över N. de positiva graderna, plusgraderna. Noma'der, kringströvande folk, som saknar fasta boplatser och vanligen lever av jakt och boskapsskötsel. No man’s land [nå mæns lænd], eng., ”ingen mans land”, beteckning för öde områden, som ej tillhör någon stat. Under världskrigen och senare krig beteckning för de obesatta områdena mellan de fientliga linjerna. NomarkP, grekiskt förvaltningsområde, motsvarande våra län. Nomarfhra (Edenta'ta nomarthra), en däggdjurs-ordning, som har utdragen nos och masklik tunga. Till N. hör bl.a. myrkottar. Nom de guerre [någ dö gä'r], fr., eg. krigsnamn; antaget namn, använt för att dölja det verkliga namnet; vanligen artistnamn; pseudonym. Nom de plume [någ dö plym'], fr., författarnamn. Nome [nå'm], guldgrävarstad i v. Alaska, vid kusten s. om Berings sund. 1 876 inv. 1950. No'men, lat., namn, sammanfattande beteckning på substantiv och adjektiv. Nomenklatu'r, namnförteckning, förteckning på de namn och termer, som brukas inom en vetenskap el. konst. No'men pro'prium, lat., egennamn. Nomina'1, som har avseende på namnet, namn-. Motsats: r e a 1. Nominalism, riktning inom den medeltida filosofin enligt vilken allmänbegreppen endast är ord el. namn, varunder vi sammanfattar de med dessa ord angivna enskilda tingen. Motsats: realism eller universalism. Nominalkatalog, alfabetiskt uppställd bokförteckning. Nominallön, lönebeloppet i kronor räknat. Jfr Reallön. No'mina sunt odio'sa, lat., ”namn äro förhatliga”, ett citat från Cicero innebärande, att namn av diskretionsskäl ej bör nämnas. No'minativ, se Kasus. Nominell', till namnet, men ej i verkligheten. N. värdet på t.ex. en aktie är det belopp, på vilket 862 aktien ursprungligen lyder, i motsats till dess kursvärde. Nomine'ra, utnämna, utse. Nomogram, ett diagram som har till uppgift att möjliggöra avläsningar, så att man slipper beräkningar. Non', lat., nej, ej. No'na, den nionde tonen uppåt räknat från en viss ton. Nonaggressionsavtal, överenskommelse mellan stater att ej angripa varandra, eventuellt även om att tvister skall lösas genom skiljedom. Modeller till N. fastställdes av Nationernas förbunds församling 1928. Nonchalans [nångsjalangs'], vårdslöshet, likgiltighet. Non-combattants [någ' kåqbattarj'], fr., icke stridande. Nonfigurativ konst, se Konkretismen. Nonie. No'nie, en avläsningsanordning, bestående av en liten skala med tio delstreck, vilkas avstånd är nio tiondelar av delstreckens på en större skala, utefter vilken den mindre förflyttas. Det streck på den mindre skalan, som sammanfaller med ett streck på huvudskalan, anger i tiondelar det första streckets avstånd från det streck, som ligger närmast under detta på huvudskalan. Noninterventionspolitik, beteckning för en neutral utrikespolitik, då man avstår från inblandning. Ej sällan uppger man sig företräda N., fastän man inofficiellt ingriper. En sådan N. karakteriserade stormakternas hållning under det spanska inbördeskriget. N. kan i viss mån sägas ha utgjort ett rekord i oärlighet inom internationell politik. Jfr Spanien. Nonkonformis'ter, i England namn på de riktningar, som opponerar mot den elisabetanska episkopalkyrkan. Den mest kända är kväkarna. Nonpareille el. nonpareil, liten tryckstil, i storlek efter petit. Non plus ul'tra, lat., ”intet därutöver”, något oöverträffligt, det yppersta. Non poss'umus, lat., ”vi kunna icke”, ursprungligen påven Klemens VII:s avslag på engelske konungen Henrik VIII:s begäran om skilsmässa, sedermera ett uttryck betecknande en absolut avvisande ståndpunkt i allmänhet. Non'sens, orimlighet, tomt prat. Non si'ne (laude approbatur), lat., icke utan (beröm godkänd), en vid universitetsexamina använd betygsgrad (Ba). Nootska palatset, se van der Nootska palatset. Nor, sund el. å mellan två vattendrag. N. ingår i flera ortnamn. Nora, stad vid Hagbyåns utlopp i Norasjön, sv. Västmanland. 3 723 inv. 1956. Nära staden ligger Hålahults sanatorium. Noraskog, fordom benämning på v. Västmanland. Norberg, köping i nö. Västmanland. 6 169 inv. 1955. I närheten Norbergs betydande och sedan medeltiden kända gruvfält. Norby, Sören, d. 1530, dansk krigare, vilken tap