Nor Nordiska museet i Stockholm grundlädes av A. Hazelius 1872 och omfattar etnografiska och kulturhistoriska samlingar. Dessa är sedan 1907 inrymda i en ståtlig byggnad, uppförd i svensk renässansstil. Under N. hör friluftsmuseet Skansen med tillhörande djur- och naturpark, även grundat av Hazelius och i sitt slag det förnämsta i världen. Nordiska rådet, 1953 bildad organisation för överläggningar mellan representanter för regeringarna och folkförsamlingarna i de nordiska länderna i syfte att främja det praktiska samarbetet mellan dessa. Till N. är Danmark, Norge, Island och Sverige samt Finland anslutna. N. sammanträdde första gången 1953. Genom N:s anbefallning har bl.a. en på vissa områden gemensam nordisk arbetsmarknad kunnat skapas och medborgare i de olika länderna fått rätt till samma förmåner som varje särskilt lands egna invånare vid vistelse därstädes. Nordiska sjuårskriget kallas det krig, som Sverige 1563—70 förde mot Danmark, Lybeck och Polen. Till sjöss var svenskarna i allmänhet framgångsrika. 1563 besegrades den danska flottan av svenskarna under Bagge vid Bornholm och f.å. vann Klas Horn en seger vid Ölands n. udde. Till lands var danskarna överlägsna; danske kungen intog Älvsborg 1563, och 1565 led svenskarna ett nederlag vid Axtorna. 1567 gjorde danskarna under Rantzau ett infall i Småland och Östergötland. F.å. avsattes Erik XIV och krigsrörelserna upphörde för en tid. Är 1569 började de krigförande nya härjningar, men bägge parterna var utmattade av kriget och 1570 slöts fred i Stettin, där svenskarna måste gå med på avsevärda landavträdelser. I Livland hade under hela tiden pågått strider med polackerna, men fred slöts även med Polen och Lybeck 1570 i Stettin. Nordiska spelen, internationella vintersporttäv-lingar som från 1901 hölls vart fjärde år t.o.m. 1926. 1941 beslöt Riksidrottsförbundet att återuppliva N. men de har ännu inte arrangerats utan tanken har ställts på framtiden. Nordisk familjebok, svenskt konversationslexikon och realencyklopedi, en sedan 1875 utkommande uppslagsbok. N:s första upplaga förelåg färdig 1894, en andra började utges 1903 och den tredje utgavs 1923—34 samt efterföljdes av tre supplementband. Fjärde upplagan började utges 1951. Nordisk ras, se Indoeuropéer. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, från 1878 av ”Letterstedtska föreningen” utgiven tidskrift i Stockholm. Nordkanalen, sund mellan Irland och Skottland, förbinder Irländska sjön med Atlanten. Nordkap, udde på n. sidan av norska ön Magerö i Norra Ishavet. Nordkoster, klippö i Bohusläns skärgård i Skagerack med lotsplats. Nordkyn [no'rkyn], det europeiska fastlandets och Norges nordligaste udde. Nordland fylke [no'rlann], norskt fylke, omfattande en smal kustremsa mellan Lappland och Atlanten. 38 324 km2. 225 394 inv. 1952, därav 22 000 i fylkets städer: Mosjöen, Bodö (residensstad) och Narvik. Nordling, J., 1863—1938, författare, bland vars böcker märks Si 1 j an samt Beethovenromanen Quasi una fantasi a. Nordmaling, municipalsamhälle i Västerbottens län. 896 inv. 1955. Nordnige'ria, se Nigeria. Nord-Osse'tien, autonom sovjetrepublik inom RSFSR kring floden Terek på nordsluttningen av mell. Kaukasus. 9 200 km2, 328 800 inv. 1939. Stora fyndigheter av framför allt zink samt silver och bly. Huvudstad Dzaudzjikau, 127 172 inv. 1939. Nordostmonsun, se Monsuner. 864 Nordostpassad, se Passadvindar. Nordostpassagen, sjövägen mellan Atlanten och Stilla havet n. om Asien, tillryggalades första gången av Vegaexpeditionen under A. E. Nordenskiöld 1878—79. I avsikt att öppna N. för kommersiell trafik har från Sovjetryssland på senare år utsänts upprepade expeditioner, varvid man lyckats forcera N. med isbrytare. 1935 passerades sträckan Mur-mansk—Vladivostok av fyra handelsfartyg. Nordpolen, jordens nordpol, belägen i Norra Ishavet, mellan Grönland och Alaska, nåddes först av amerikanaren Peary 1909, som vandrade över isen från Grönland, samt 1926 av amerikanaren Byrd i aeroplan och norrmannen Amundsen och italienaren Nobile i luftskepp, varvid den senare seglade över havet från Spetsbergen till Alaska. Se karta sid 71 Nordqvist. — 1. C. N., 1840—1920, musiker, hovkapellmästare, 1886—90 dirigent för Musikföreningen i Stockholm. N. var även verksam som lärare och kompositör. — 2. G. N., 1886—1949, professor, från 1914 organist i Adolf Fredriks församling i Stockholm, komponerade ett flertal sånger. Nordre Berigenhus amt [no're-], se Sogn och Fjordane fylke. Nordre Trond'heims amt [no're-], se Nord-Trön-delag fylke. Nordrhein-Westfalen [nårtrajn-], delstat i Västtyskland, bildad 1946. I N. ingår de förutvarande provinserna och distrikten Westfalen, Lippe, Köln, Aachen och Düsseldorf. 33 957 km2, 14,5 milj. inv. 1953. Huvudstad Düsseldorf, 594 481 inv. 1953. Nordsjöavtalet, se Östersjöavtalet. Nordsjökanalen, se Amsterdam. Nordsjön, innanhav mellan Storbritannien och Jylland—Norge. Omkr. 550 000 km2. I mitten ligger den fiskrika Doggersbank, 15—30 m djup. Omkring Norges s. kust löper en djupränna (500— 700 m), den ”norska rännan”. N:s botten består av slamavsättningar från Rhen och de nordtyska samt ostengelska floderna. Dess s. del var ännu så sent som under stenåldern en vid alluvialslätt, som sammanband England och Jutland. Nordstjernan, Rederi AB, svenskt rederi med trafik särskilt på Sydamerika, som 1890 grundades av A. Johnson. Aktiekapital 7 milj, kr 1956. Nordstjämeorden, svensk orden, instiftad av Fredrik I 1748. Nordström. — 1. K. F. N., 1855—1923, målare. N:s stämningsfyllda, starkt lyriskt betonade landskap hör till de viktigaste uttrycken för konstnärsförbundets skola (M arskväll på Skansen, Ovädersmoln, Vinterdag vid U g g 1 e-viken). — 2. Ludvig N., 1882—1942, författare, som med originell humor och fantasi skildrade norrländskt småstadsliv (Borgare, Landsortsbo h è m e). Senare sökte N. skapa en av honom oklart formulerad ekonomisk, filosofisk, litterär riktning, den s.k. totalismen, och strävade att skildra det moderna samhället från på en gång världslig och metafysisk-idealistisk synpunkt. Nordström-Bonnier, Tora, f. 1895, journalist och författarinna. Har bl.a. skrivit Uppländsk kvinnospegel och Just for fun. Nordsvensk häst, se Hästraser. Nordterrito'riet, territorium i Australiska statsförbundet, v. om Carpentariaviken. 1 356 000 km2. 17 241 inv. 1954 (däri ej inberäknad landets såsom nomader levande urbefolkning, ca 51 000 hel- och halvblod). — Förutom kuststräckan med närmaste område, som har yppig tropisk vegetation, består N. tül största delen av öde sandhedar. Nord-Trön'delag fylke [nor-], norskt fylke omkring Trondheimsfjorden, 22 500 km2. 112 185 inv. 1952. Stad: Levanger. Nordtyska förbundet, vilket bildades 1866, var en