947 Pre Prasa'd, Rajendra, f. 1884, indisk jurist och politiker, lärjunge till Gandhi. Indiska unionens förste president 1950, omvald 1952 för fem år. Praseody'm, ett grundämne, tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kem. tecken Pr. Atomvikt 140,9. Atomnummer 59. Pratern i Wien. Pra'tern, park i Wien med stort nöjesfält och stadion. Prav'da, ry., sanning, rättvisa. P. är namnet på en i Moskva utkommande tidning, huvudorgan för kommunistpartiet. Pravdinsk, se Friedland. Prax'is, vedertaget bruk. Praxi'teles, grekisk bildhuggare från 300-t. f.Kr., en av de förnämsta representanterna för den attiska skolan. 1877 hittades i Olympia ett originalverk av P., Hermes med Dionysosbarnet, en utsökt marmorstaty, vars formbehandling är sällsynt levande och behagfull. Av P:s övriga mästerverk finns endast kopior bevarade (K n i d i s k a Afrodite, Apollon ödledödaren). Pre-, i sammansättningar, förut, före. Preben'de, en med vissa ämbeten förenad inkomst från pastorat. P. är indragna sedan 1923. I forna tider användes P. för att avlöna en del professorer och lektorer. Precedens', företräde (i rang), försteg. — P r e-c e d e' r a, gå före, ha företräde, överträffa. Precedensfall, förutgående rättsfall, till vilket man tar hänsyn vid domslut el. andra avgöranden. Jfr Prejudikat. Precep'tor, lärare, läromästare. Sedan 1947 titel för högre lärare (i allmänhet med professorskom-petens) vid universitet och högskolor i ämne i vilket ej finns professur. Precession, vår- och höstdagjämningspunkternas förskjutning i jordbanan, framkallad därav, att jordaxeln under inflytandet av månens och solens attraktion beskriver en konisk rörelse i rymden. Under loppet av omkr. 21 000 år passerar dagjämnings-punkterna hela jordbanan; detsamma blir då också fallet med sommar- och vintersolstånden. Précieuses [-sio's], fr., ”utsökta”, benämning på de franska societetsdamer, vilka var medelpunkten i de vittra salongerna under barocken (förra hälften av 1600-t.). Den förnämsta av dessa salonger var Hotel de Rambouillet i Paris. Till en början hade P. en avgjort fördelaktig inverkan på den franska kulturen. Senare urartade de emellertid till en pryd och tillgjord typ som av Molière förlöjligats i komedin ”Les précieuses ridicules”. Precipitan'do, it., mus., påskyndande. Precipita't. — 1. Fosforhaltigt foder- och gödselmedel. — 2. Vitt P. är amidokvicksilverklorid, kemisk formel H2NHgCl. Används inom medicinen. Preci's, noggrann, noga avpassad, punktlig. Precise'ra, noga bestämma. Predella, fotstycke, sockel till altarskåp. Predestination, förutbestämmelse, nämligen till frälsning el. fördömelse. En religiös åskådning, som framför allt utbildades av kyrkofadern Augustinus och som upptagits särskilt av den reformerta kyrkan. Predetermine'ra, förutbestämma. Predikament', tillstånd, läge. Predikarboken, Predikaren, en av Gamla testamentets böcker, som har en tämligen pessimistisk inställning (”allt är fåfänglighet”). P., som tillskrivs kung Salomo, antas ha uppstått långt senare, troligen ej före 200-t. f.Kr. Predika't, det utsagda; det, som utsägs om subjektet (gossen rider). Predikosjukan, en hysterisk, religiös rörelse, som framträdde i Småland efter 1839 och sedermera spred sig till de kringliggande landskapen. En liknande rörelse uppträdde 1865 i nv. Småland. P:s nutida motsvarighet är pingströrelsen. Predispone'ra, förbereda, i förväg göra mottaglig. — P r e d i s p o s i t i o n, mottaglighet, anlag (särskilt för sjukdomar). — Predispone'rad, mottaglig. Predorøine'ra, överväga, äga huvudinflytande på. Preexistens', föruttillvaro, antagandet att själen funnits före födelsen. Prefekt', fornromersk titel för en del civila och militära ämbetsmän. P. tjänstgjorde ursprungligen som ställföreträdare för vissa högre ämbetsmän. Under kejsartiden fick P. stor myndighet. Så t.ex. hade stadsprefekten i Rom till stor del ledningen av stadens ekonomiska och civila förvaltning, bl.a. var han chef för polisväsendet samt för gendarmerikå-ren. De s.k. pretoria'nprefekterna hade vid sidan av en hög militär myndighet även såväl kriminell som civil domsrätt. — P. används numera om vissa institutionsföreståndare och andra tjänstemän. Preferens [-angs']. — 1. Företräde. Jfr Par pré-férence. — 2. Ett slags kortspel (priffe). Preferensaktier [preferangs'-], en grupp av aktier i ett företag, som är i ett el. flera avseenden utrustade med förmånsrätt i förhållande till övriga aktier, de s.k. stamaktierna. I allmänhet medför P. företrädesrätt till viss utdelning framför stamaktierna. Likaså medför P. i händelse av ett bolags upplösning förmånsrätt framför stamaktierna till andel i bolagets tillgångar, motsvarande deras nominella värde. Preferenstull, nedsatt tull, som tillämpas vid import från länder, som erhållit särskilt gynnad ställning. P. förekommer inom Brittiska samväldet enligt Ottawa-avtalet 1932. Prefere'ra, föredraga. Prefix, se Affix. Pre'gel, Ostpreussens huvudflod, nö. Tyskland. Omkr. 125 km lång. Utfaller i Frisches Haff. Pregl, F., 1869—1930, österrikisk kemist. P. erhöll 1923 nobelpriset i kemi för uppfinnandet av vissa mikrokemiska metoder att analysera organiska ämnen.