Pro 951 Prisdomstol. Då under krig ett fartyg uppbringats, en ”pris” tagits, skall giltigheten av uppbring-ningen prövas av en särskild domstol, en s.k. prisdomstol. Då de rättsregler, som härvid gällt, i allmänhet varit ogynnsamma för ägarna av fartyg och last, framfördes redan före l:a världskriget förslag om inrättande av en internationell prisdomstol. Förslaget har emellertid hittills icke lett till något resultat. Prisindex. P.-tabeller upprättas för att möjliggöra en överblick över prisnivåns förändringar. Samtidigt ger P. upplysning om penningvärdets förändringar, då en stegring av prisnivån ju innebär, att penningvärdet fallit i motsvarande grad. P. kan även upprättas för att vinna en överblick över de förändringar, som priserna för en viss grupp av varor undergått. Vid upprättandet av P., som avser att belysa den allmänna prisnivåns förändringar, är det icke möjligt att medta alla varor utan ett urval måste göras, så att blott de för den allmänna hushållningen betydelsefullaste medtas. Vanligen väljs som utgångspunkt en viss bestämd tidpunkt. Priserna vid denna tid för de varor, som skall medtas, sätts lika med 100. Om priset för en viss vara vid den tidpunkt, vars prisnivå skall undersökas, stigit med exempelvis 35 %, mäts alltså varans pris vid denna tidpunkt av indextalet 135. På samma sätt uträknas indextalen för alla de varor, som skall medtas. Genom sammanläggning av indextalen och uträknande av indextalens aritmetiska medium erhålls ett mått på prisnivåns höjd. Då emellertid icke alla varor är av samma betydelse för folkhushållet, förfar man ofta på det sättet, att man vid uträkningen av medeltalet låter vissa varor ingå med en el. flera mångfalder av sin index. Man erhåller härigenom ett s.k. vägt medeltal. Ett flertal P. finns i olika länder, upprättade dels av enskilda, dels av offentliga myndigheter. I Sverige offentliggör sålunda kommerskollegium månatligen i Kommersiella meddelanden ett partiprisindex, där utgångspunkten för jämförelserna är år 1935. Socialstyrelsen publicerar varje månad i Sociala meddelanden indextabeller, belysande prisutvecklingen sedan 1949; se Konsumentprisindex. De indextillägg (dyrtidstillägg) som betalas i vårt land bestäms delvis av P. Priskontrollnämnd, Statens, inrättades i april 1940 som ett led i statsmakternas krisreglerande verksamhet. P. hade till uppgift att följa prisutvecklingen och genomföra priskontrollerande åtgärder samt att fastställa normalpriser och andra högstpriser och övervaka efterlevnaden av pris-stoppsbestämmelser och övriga prisföreskrifter. Enl. riksdagens beslut 1956 avskaffades P. fr.o.m. 1957 och i stället inrättades ett nytt ämbetsverk, Pris*- och kartellnämnden. Prisma. — 1. Mat., se Polyeder. — 2. Fys. Inom fysiken används i regel tresidiga, räta P, förfärdigade av ett genomskinligt ämne, som är optiskt tätare än omgivningen. Ett snitt genom ett dylikt P., vinkelrätt mot dess sidor, benämns ett normalsnitt el. ett huvudsnitt. Den väg en ljusstråle, som passerar ett dylikt prisma, följer framgår av vidstående figur. Den av P:s sidor, som icke träffas av ljusstrålen, benämns dess bas, motstående vinkel benämns P:s brytande vinkel och skärningslinjen mellan de två sidoytor till P., som bildar denna vinkel, kallas P:s brytande kant. För en ljusstråle, som passerar ett dylikt P., gäller, att den bryts mot basen från den brytande kanten. Storleken av den totala av-vikningen, dvs vinkeln mellan den infallande och den utgående strålens förlängningar, är beroende på strålens infallsvinkel, på den brytande vinkelns storlek samt på brytningsindex för det ämne, från vilket strålen kommer, och för det ämne, av vilket P. är förfärdigat. Under i övrigt lika förhållanden blir avvikningen minst, då de vinklar, som den inom Ljusets brytning i ett prisma, ii infallsvinkeln, b2 bryt-ningsvinkeln och d devitationsvinkeln (skillnaden mellan infalls- och brytningsvinkeln). P. gående strålen bildar med P:s sidoytor, är lika stora. Då vitt ljus ej är enkelt utan sammansatt av olika färgsorter med olika brytningsindex följer, att det vita ljuset vid passagen genom P. uppdelas i sina komponenter. Härpå grundar sig P:s användning i spektroskopet. Genom sammansättning av flera P. av material med olika brytningsindex, t.ex. flintglas och kronglas, kan sammansatta P. erhållas, som bryter det vita ljuset utan att uppdela det i dess färger. Sådana P. sägs vara akromatiska. Förutom i spektroskop används P. i många andra optiska instrument, t.ex. i zeisskikarna. Vid användningen i sistnämnda fall är anordningarna sådana, att ljuset totalreflekteras i P. Prismakikare el. zeisskikare, se Kikare. Pris- och kartellnämndcn, ämbetsverk inrättat fr.o.m. 1957 vid priskontrollnämndens slopande. P:s uppgift är att vara ett rent objektivt utredande organ och den har ej befogenhet att övervaka prisbildningen. P. skall emellertid fortlöpande informera allmänheten om prisernas växlingar. I spetsen för P. står en överdirektör. Vid sin sida har han en styrelse på 13 personer, av vilka tre är juridiskekonomiska experter och övriga representerar dels företagarna, dels konsumentintressena. Prisreglering från statens sida kan dels ha till uppgift att stödja priserna och sker då genom tullskydd el. understöd, dels att hindra prisstegringar, varvid priskontroll kommer till användning. Den senaste prisregleringslagen av 30/6 1947 upphörde att gälla med utgången av 1956 och ersattes med en permanent beredskapslagstiftning, som ger möjlighet att i vissa extraordinära lägen ingripa mot prisstegringar. Jfr Konkurrensbegränsning. Prisrätt, se Prisdomstol. Priva't, enskild, personlig, hemlig. Motsats: offentlig. Privatdiskontö'r, person som mot växlar lånar ut pengar, ibland mot mycket hög ränta. Privatist, studerande, som efter erhållen enskild undervisning el. självstudier prövas i studentexamen el. realexamen. Privaträtt, sammanfattningen av de rättsregler, som bestämmer privata rättssubjekts förhållande till varandra, i motsats till den offentliga rätten, som avhandlar statens och de offentliga organens verksamhet ävensom statsborgarnas förhållande till det allmänna. Privile'gier, i lag stadgade företrädesrättigheter; undantagsställning för en individ el. en hel samhällsklass. Under medeltiden förskaffade sig särskilt det andliga och världsliga frälset stora P. Ur det senares P. utvecklades feodalsystemet*. Privy Council [priv'i ka'onsil], det officiella engelska statsrådet med omkr. 300 medlemmar. P. spelar föga roll; det verkliga statsrådet kallas Cabinet. Prix fixe [pri fix], fr., fast pris. Pro-, lat., i sammansättningar för, i stället för.