971 Rapphönssläktet (Per'dix) hör till fasanfåglarnas familj inom hönsfåglarnas ordning. Omkr. 15 arter och raser finns i Europa och Asien. De lever på öppen mark, odlade fält, bland buskar osv. Hos oss förekommer rapphönan (P. perdix) nästan över hela landet. Den är tecknad i grått och brunt med svarta fläckar och band. Den lever särskilt på slättbygder. Hårda vintrar minskar den starkt i antal. Se bild sid. 422. Rapport', utlåtande, avgiven ämbetsberättelse, anmälan; — [rappå'r], fr., sammanhang, överensstämmelse. Rapporte'ra, inberätta, anmäla; vid jakt sägs en hund rapportera, då han efter att ha funnit vilt uppsöker sin herre och för honom till villebrådet. Raps (Brass'ica napus) tillhör de korsblomstrigas familj (Siliquo'sae el. Crucif'erae). Dess blad är blå-aktiga, blomsamlingen rundad, tämligen gles. Skidorna är något utstående. Av dess frön pressas olja. Den odlas som oljeväxt och förekommer ofta förvildad på åkrar och havsstränder. Rapsbagge (Melige'thes ae'neus), en 2 mm lång, svartblå skalbagge, som är vanligt förekommande på våren. Larven lever på korsblomstriga växter, varför den gör skada på rapsodlingar. Före blomningen bekämpas R. med arsenikhaltiga ämnen. Rapsfjäril, se Kålfjärilssläktet. Rapskakor, återstoden efter oljans utpressande ur frön av raps och rova. Används till utfodring, mest av kor. Rapso'd, vandrande sångare hos de gamla grekerna. R. var särskilt uppskattade, innan skrivkonsten vunnit utbredning, och har sannolikt väsentligt medverkat till bevarandet och utbildningen av de homeriska sångerna. Rapsodi'. — 1. Sång el. deklamation av en rap-sod; de homeriska sångernas olika avdelningar el. böcker; sång- el. berättelsesamling, vars delar ej har något egentligt inbördes sammanhang. — 2. Instrumental fantasi, oftast byggd på folkvisemotiv (Liszt m.fl.). — Raps o'disk, osammanhängande, ofullständig. Rap'tus, lat., anfall el. utbrott av förtjusning, ilska etc. Rarite't, sällsynthet, ovanligt, oftast dyrbart föremål. Ras, etiopisk furstetitel. Ras, en särgrupp inom en art, som mer el. mindre bestämt är avgränsad genom ärftligt betingade egenskaper. Olika arter har så tydliga skillnader att man egentligen aldrig har svårighet att avgöra om en individ tillhör den ena el. den andra arten. Beteckningen ras används om grupper, där skillnaden är mindre tydlig. Det föreligger en genomsnittlig skillnad mellan två rasgrupper, men det är ofta omöjligt att hänföra en enskild individ till den ena el. den andra gruppen därför att de båda raserna delvis sammanfaller. Speciellt när det gäller människan har en bristande förståelse för den osäkerhet som vidlåder rasbestämningar gett upphov till oriktiga slutsatser och påståenden. Man talar om rasskillnader som om det vore fråga om artskillnader. När det gäller huvudraser, såsom t.ex. negrer och vita, kan man på grund av hudfärg m.m. i det enskilda fallet oftast bestämt avgöra, vart en individ hör. Detta är emellertid ofta omöjligt, när det gäller de rasgrupper i vilka man brukar uppdela den vita rasen. Individer, som på grund av härstamning med större el. mindre skäl kan anses tillhöra olika undergrupper, kan ha samma utseende och egenskaper i övrigt. Man har uppdragit godtyckliga gränslinjer för raser, vilka just därför att de är godtyckliga dragits på mycket olika sätt. Man har ej heller nått fram till enighet i fråga om rasindelningen. Särskilt orimliga ter sig de rasläror, som har avseende på psykiska egenskaper. Det är uppen Ras bart att det förhållandet, att en person i utseendet mer el. mindre överensstämmer med en viss s.k. rastyp, inte tillåter slutsatser om vederbörandes intelligens, karaktär etc. Rasande Roland (it. Orlando furioso), berömt diktverk av Ariosto*. Rasbiologi, en delvis missvisande beteckning på vetenskapen om ett folks beskaffenhet med hänsyn till ärftliga egenskaper. Utgångspunkten för vetenskapliga undersökningar på detta område var det förhållandet, att en del folk, som uppnått hög kultur, förfallit och gått under. Man ansåg detta bero på, att ”rasen” degenererat. Det gällde att utreda orsakerna till detta, och så kom de vetenskapliga undersökningarna att till en början anknyta till ett oklart rasbegrepp. I själva verket är emellertid ej problemet att utreda, hur en ras förhåller sig, utan det gäller att klarlägga under vilka omständigheter arvsmassan hos ett folk undergår förändringar. Härvidlag har man exempelvis att utreda vilken betydelse ingifte, urval vid fortplantning, korsningar mellan isolerade grupper inom folket och med kringliggande folk har. Det är först på senare år, som sådana problem mera målmedvetet börjat analyseras. För att undvika den oklarhet som vidlåder benämningen R. söker man numera genomföra användandet av beteckningen arvsbiologi. På grundval av praktiska och teoretiska utredningar kan vissa åtgärder framstå såsom önskvärda för att förhindra förändringar i ett folks arvsmassa. Läran om åtgärder av denna art brukade tidigare sammanfattas under beteckningen rashygien. Numera talar man i vetenskapliga kretsar om arvshygien el. eugenik. Rase'ra, nedriva. Rashid Ali, se Irak. Rashygien, se Rasbiologi. Rasjön, se Andersson 7. RaskoFniker, ursprungligen en religiös sekt, vilken på 1600-t. skilde sig från den ryska kyrkan, då den ogillade en del reformer inom denna. R., som själva kallade sig starovertser (gammaltroende), har sedermera uppdelat sig i flera grupper, vilka dock alla kännetecknas av svärmiska överdrifter och fanatism. Rasinussen. — 1. K. R., 1879—1933, dansk po-larforskare med eskimåiskt påbrå, vilken företog flera resor på Grönland för att bl.a. utforska eskimåernas seder och sägner. — 2. Gustav R., 1895— 1953, dansk diplomat och politiker. Efter olika diplomatiska uppdrag återvände R. till Danmark i maj 1945, där han blev utrikesminister i Kristensens regering och senare i Hedtofts. Raspu'tin, G. J., 1871—1916, en rysk bonde, som efter en religiös omvändelse slöt sig till raskolni-kerna* och fick stort anseende som predikant. Genom ryska kejsarinnans biktfader fick han tillträde till hovet. Kejsarinnan trodde honom äga övernaturlig makt över tronföljarens hälsa. Han vann så småningom även ett visst politiskt inflytande. Hans avundsmän lät slutligen mörda honom. Det inflytande R. hade över kejsarparet undergrävde i hög grad deras anseende. R. var nämligen grovt okunnig och föga polerad i uppträdandet. Rassemblement du peuple fran^ais [rasaijblö-mag' dy pöpl fragsä'], förkortat RPF, Franska folkets samling, är ett av general de Gaulle 1947 grundat parti, som framför allt ser som sin uppgift att revidera Frankrikes nuvarande författning. Bl.a. vill man ge presidenten större makt. Utrikespolitiskt önskar man orientering västerut. R. kunde till en början inregistrera ej obetydliga framgångar, men gick tillbaka såväl vid valet 1952 som 1956. Ras Shamra, liten by i n. Syrien nära Medelhavet. Här har upptäckts rester av det forntida Uga-rit, med talrika arkeologiska föremål, inskrifter