973 månatlig tidskrift, som innehåller sammandrag av artiklar i andra tidskrifter. R. utkommer även på flera andra språk; i Sverige sedan 1943 med titeln Det bästa. Reading [redd'-]. — 1. Stad och grevskap v. om London, s. England. 118 300 inv. 1954. Järnindustri, stor kexfabrik. R. intogs 871 av danska vikingar; staden var redan då betydande. — 2. Stad i Pennsylvania, 109 320 inv. 1950. Viktig järnvägsknut. Stål- och valsverk. Reading [redd'ing], R. D. L, markis R., 1860— 1935, engelsk politiker, finansman och jurist, vice-konung i Indien 1921—26. R. tillhörde det liberala partiet och strävade att utjämna motsättningarna i Indien. Reagens', varje ämne, som kemiskt påverkar ett annat, särskilt de ämnen, som inom den analytiska kemin på grund av karakteristiska reaktioner används för att påvisa förhandenvaron av andra ämnen. Reage'ra, inverka på, motverka. Jfr Reaktion. Reaktion, återverkan, motverkan. I politiskt avseende är R. en återgång till äldre förhållanden. Extremt konservativa riktningar brukar betecknas som reaktionära. — Inom kemin förstås med R. förloppet av en kemisk process, dvs en process, vid vilken nya ämnen uppkommer. En kemisk R. kan antingen vara irreversibel (ensidig), dvs förlöpa allenast i en riktning, el. också reversibel (omvändbar), dvs förlöpa i den ena el. andra riktningen, beroende på de förhandenvarande betingelserna. Ett exempel på en reversibel R. lämnar elektrolyter i vattenlösning. Elektrolytens molekyler dissocieras i sina joner i viss av elektrolytens beskaffenhet och lösningens koncentration m.m. bestämd grad, ökas koncentrationen, återbildas odissocierade molekyler av jonerna. Reaktionsförhållandena vid en omvändbar R. klarläggs av Guldberg-Waages lag el., som den även benämns, massverkans lag, som dessutom förklarar, varför R. förlöper ensidigt, då en av de vid R. bildade produkterna är olöslig (svår-löslig) el. flyktig m.m. Enligt denna lag står vid en omvändbar kemisk reaktion produkten av de bildade ämnenas koncentrationer vid en viss temperatur i ett konstant förhållande till produkten av de ursprungliga ämnena. Om ett av de bildade ämnena försvinner, genom att det utfaller el. avdunstar, rubbas jämvikten. Därför fortskrider reaktionen tills endast spår av ämnen finns kvar. — Alkalisk el. basisk R. sägs ett ämne ha, som påverkar lackmus (färgar röd lackmus blå) el. andra indikatorer på samma sätt som baserna gör. Ämnen, vilka liksom syrorna färgar blå lackmus röd, sägs ha sur R. Neutral R. sägs slutligen de ämnen ha, som icke i någon riktning påverkar lackmus el. andra indikatorer. Reaktionsdrift. Principen för R. är att man använder den kraft som orsakar rekylen* vid skottlossning i ett gevär. Man kan använda raketer, som frambringar utströmmande gaser och därigenom orsakar R. Numera använder man vanligen alkohol och syrgas, som förbränns. R. används i flygplan och vissa bomber, de s.k. V-bomberna. Reaktionsflygplan, med reaktionsmotor framdrivet flygplan. Hastigheten är betydligt större än hos propellerdrivna flygplan. Reaktionstal, se Vätejonkoncentration. Reaktionä'r, se Reaktion. Reaktfv, återverkande, motverkande. Rea'I, saklig, verklig. Rea'l, äldre spanskt mynt; portugisiskt räkne-mynt. Realexamen, som infördes 1904, avläggs dels vid de högre allm. läroverken och vid statens samreal-skolor efter genomgång av femte el. fjärde klassen (5-åriga resp. 4-åriga linjen), dels vid de kommunala Rec mellanskolorna samt slutligen vid vissa enskilda läroanstalter, som meddelats rätt att anställa dylik examen. Den berättigar till inträde vid vissa fack- och specialskolor samt till erhållande av vissa befattningar i allmän tjänst. År 1934 inrättades s.k. praktiska utbildningslinjer, som för fram till en praktisk R., vilken medför behörighet bl.a. till inträde i vissa fackutbildningsanstalter men ej till inträde i gymnasiet. Riksdagen beslöt maj 1956 att realskolan före enhetsskolans genomförande skall organiseras med treårig lärokurs byggd på sjätte klassen av engelskläsande folkskola. Även den praktiska realskolan får möjlighet att organisera treåriga examenslinjer och examensfria linjer. Jfr också Enhetsskolan. Realga'r, ganska sällsynt arsenikhaltigt mineral. Kem. formel As2S2. Rea'Ie, realgenus, den-kön, den-genus. Rea'lia, ny-lat., verkliga föremål; vetenskaper om konkreta ting. Realise'ra, förverkliga, verkställa, bringa till utförande; förvandla i penningar; försälja (till underpris), utförsälja. — Realisation, förverkligande; förvandling i klingande mynt; utförsäljning. Realism, inom filosofin beteckning för åsikter, som gör gällande, att det finns en av medvetandet oberoende verklighet. Inom konsten och litteraturen betecknar R. riktningar, vilka särsk. är inställda på verklighetstrohet. Jfr Naturalism. Rea'liter, i verkligheten. Realite't, verklighet. Reallön. Till skillnad från nominallön (lönen räknad i kronor) avser R. lönen i betydelsen hur mycket man kan köpa för pengarna. Om nominallönen ökar med 5 % och prisnivån samtidigt stiger med 3 %, har en reallöneökning skett, eftersom man kan få mer varor etc. för lönen än tidigare. Reaplan, se Reaktionsflygplan. Reassurans', återförsäkring. Då ett försäkringsbolag lämnat en försäkring, som medför större risk, brukar bolaget hos ett annat bolag reassurera (åter-försäkra) en större el. mindre del av risken. Dylik R. äger rum dels hos vanliga försäkringsbolag, dels hos särskilda för ändamålet inrättade återförsäk-ringsbolag. Réaumur [reåmy'r], R. A. de, 1683—1757, fransk fysiker. Mest känd är R. genom den efter honom uppkallade termometern, vars nollpunkt ligger vid vattnets fryspunkt och som med 80° betecknar vattnets kokpunkt. För att omräkna en temperatur, angiven i R°, till C°, har man alltså att först dividera med 4 och därefter multplicera resultatet med 5. Réaumurs termometer [reåmy'rs-], se Réaumur. Rebell', upprorsman. — Rebell'is k, upprorisk, uppstudsig. Re'bus, bildgåta, teckengåta, ett slags bildskrift, innehållande en gåta. Récamier [rekamje'], Julie, f. Bernard, 1777— 1849, fransk societetsdam, vars salong på sin tid var samlingsplatsen för Paris’ främsta litterära och politiska kretsar. Recense'ra, i tidningar el. tidskrifter anmäla och kritiskt granska nyutkomna böcker, teaterföreställningar, konserter m.m. — Recensent', den, som verkställer dylik anmälan, litteraturkritiker, teaterkritiker m.m. — Recension, den artikel, i vilken granskningen äg^r rum. Recent', fr. récent, ny, modern, färsk. Recen'tior, benämning på den yngsta åldersklassen bland studenterna i Uppsala, Stockholm och Göteborg. Jfr Novitie. Recept', föreskrift om läkemedel, även om sätt för bakning el. matlagning. Reception, mottagning; mottagningsavdelning