975 Reengagera [-angasje'-], ånyo anställa. — R e-engagement [-angasjmang'], förnyad anställning. Reexport', återutförsel av från utlandet införda varor i oförändrat el. förädlat skick. Vid R. åtnjuts i många fall tullrestitution. Refekto'rium, matsalen i ett kloster. Referen'dum, se Allmän folkomröstning. Referensbibliotek, bibliotek med uppslagsböcker och översiktsarbeten. Referen'ser, personer, till vilka hänvisas för upplysningar; rekommendationer. Refere'ra, hänföra till, hänvisa, åberopa; föredra, redogöra för. — Ref er a't, berättelse om, noggrann redogörelse för. — Referent', person, som refererar; upptecknare, föredragande. Reflekte'ra, återspegla, kasta tillbaka; genomtänka, överväga, begrunda; fästa avseende vid. Refiek'tor kallas en spegel, som används för att återkasta ljus i viss bestämd riktning. Som R. används särskilt paraboliska speglar, som återkastar det ljus, som utgår från en i brännpunkten anbragt ljuskälla, i med spegelns axel parallella riktningar. R. kallas även en kikare, där objektivet är en konkav spegel. I Newtons spegelteleskop träffar de ljusstrålar, som återkastats från den konkava spegeln, innan de sammanbrutits till en bild av föremålet, en planspegel. Den av de från planspegeln återkastade strålarna alstrade bilden iakttas därefter genom kikarens okular. För astronomiska ändamål började R. användas mot slutet av 1600-t. och dominerade därefter helt under avsevärd tid. Numera används för astronomiska ändamål såväl R. som refraktorer, dvs kikare, där såväl objektiv som okular utgörs av linssystem. Reflektorantenn' el. strålantenn består av en huvudantenn och en med denna parallell tråd, vilkens längd och placering anpassas efter våglängden. R. används för riktad radiosändning. Reflex', återkastande av ljusstrålar. Jfr Reflexion. — Inom medicinen är R. en genom yttre retning av något nervändorgan direkt utlöst verksamhet. Ett slag nedanför knäskålen utlöser en sammandragning av lårets sträckmuskler. En retning av bin-dehinnan i ögat medför ökad tåravsöndring. Betingade R., se Behaviorism. Reflexion. Då en vågrörelse träffar gränsytan mellan två medier, passerar den i allmänhet delvis gränsytan, medan den delvis reflekteras (återkastas). Om gränsytan är glatt, gäller som huvudregel för R., att den infallande strålen, normalen och den reflekterade strålen ligger i samma plan, samt att vinkeln mellan den infallande strålen och normalen (infallsvinkeln) är lika stor med vinkeln mellan den reflekterade strålen och normalen (reflexions-vinkeln). Är ytan ojämn, träffar de infallande strålarna gränsytan under olika vinklar. Parallellt infallande strålar blir därför efter reflexionen ej parallella. Det ljus, som uppkommer vid reflexion mot en dylik yta, benämns diffust. Reflexionsprisma. I optiska instrument används för att åstadkomma reflexion av infallande ljusstrålar i stället för plana speglar ofta prismor. Anordningarna är därvid sådana, att de infallande strålarna, sedan de passerat en av prismats begräns-ningsytor, träffar den andra begränsningsytan under så stor infallsvinkel, att totalreflexion inträder. Ofta används härvid rätvinkliga prismor. Dylika R. används t.ex. i Zeisskikaren. Reflexfv, återverkande, tillbakasyftande; ord, som syftar på satsens subjekt. — Reflexiva pronomen, se Pronomen. Reflexsikte. Genom reflexion i speglar framkallas en bild av det föremål man siktar på samtidigt med en bild av själva siktet. R. används särskilt på flygplan. Träffsäkerheten ökar då man använder R. Reg Reform', nydaning, förändring, förbättring av något äldre. Reformation, omdaning, förbättring; särskilt den ”stora kyrkoreformationen” på 1500-t., vilken angrep den medeltida påvedyrkan (se Calvin, Luther, Melanchton, Zwingli; se även Protestantism). Omkr. 1550 påbörjades även en reformation av den katolska kyrkan (se Motreformation, Inkvisition, Jesuitorden). Reformationsdag, se Böndagar. Reformatorn, veckotidning, organ för godtemp-larna, Sveriges ledande nykterhetstidning, grundad 1887. Reformer'ta kyrkan utgör ej någon enhetlig organisation som de katolska kyrkorna och sammanhålls ej heller av gemensamma bekännelseurkunder som de protestantiska kyrkorna. R. är en sammanfattande beteckning på vissa kyrkosamfund, vilkas trossatser ger uttryck åt åskådningar, som de schweiziska reformatorerna Zwingli och, framför allt, Calvin företrädde. De kännetecknas därför av en sträng kyrkotukt (jfr Presbyterialförfattning), enkel kult (kyrkorna är fria från prydnader, i gudstjänsten ingår få dekorativa moment) samt på det teoretiska området av predestinationsläran. Denna innebär, att Gud på förhand bestämt en del av människorna till salighet, de andra till fördömelse, överhuvudtaget kännetecknas R. av en nästan juridiskt hård tolkning av bibeln, vilken uppfattas som bok-stavsinspirerad. Till R. hör större delen av Schweiz, Holland, de protestantiska församlingarna i Frankrike, en del församlingar i v. Tyskland och den skotska kyrkan. Den engelska episkopalkyrkan är ursprungligen en reformert kyrka, som dock utvecklats till mera fria former. Refraktion, ljusets brytning. Se Ljusbrytning. Refraktome'ter, instrument för bestämning av brytningsindex, där bestämningen grundar sig på fastställandet av den gräns, vid vilken totalreflexion inträder. Refrak'tor, kikare*, där såväl objektiv som okular utgörs av linser el. linssystem. Refräng', omkväde, upprepat efter varje strof i en sång el. dikt. Refuge [röfy'sj], fr., tillflykt, fristad; undanflykt, förevändning; upphöjd plats vid spårvägshållplats etc. Refuse'ra, refysera, avböja, avslå, vägra, förkasta. — R e f u s [röfy'], fr., avslag. Rega'l, kunglig; ett slags portativ orgel; ett slags hylla för böcker, papper etc. Rega'la pastorat kallades förr pastorat, till vilka konungen hade utnämningsrätt. R. avskaffades 1910. Enligt 1934 års prästvalslag tillsätter Kungl. Maj:t dock kyrkoherdetjänst var tredje gång som den blir ledig. Regatfa, större roddtävling el. kappsegling. Regementskvartermästare, officer i löjtnants el. kaptens grad, som är regementschefens närmaste biträde, numera vanligen ersatt av stabschef. Regementspastor, vid regemente tjänstgörande präst. Befattningarna indrogs genom 1925 års härordning men återinfördes 1939 under benämningen militärpastor. Re'gen, flod i Bayern, biflod till Donau från höger. Utmynnar i Donau mitt emot staden Regensburg. Längd 165 km. Régence [resjarjs'], la R., fr., ”regentskapet”, förmyndarregeringen, benämning på tiden 1715—23, då hertig Filip av Orléans styrde Frankrike. R.-sti-len ligger mellan barock och rokoko. Regeneration, förnyelse, pånyttfödelse. — Med., återbildning av förstörd vävnad. — Re g en er e'-r a, återbilda. Regenera'tor, en för gasformigt brännmaterial avsedd ugn, som är så inrättad? att förbrännings