982 Res Reservation, förbehåll, villkor; gensaga, förklaring, att man ej instämmer i ett fattat beslut. — Reserv e'ra, förvara, lägga undan; förbehålla. — Reserve'ra sig, förklara att man ej instämmer i ett fattat beslut. — R e s e r v é el. Reser-v e' r a d, tillbakadragen, förbehållsam, försiktig. Reservationsanslag beviljas av riksdagen. Sådant anslag får ej överskridas, men uppkommen behållning får reserveras och användas för det avsedda ändamålet under två år efter riksstatsårets utgång och, om regeringen medger det, under ytterligare ett år. Residens', vistelseort, bostad (för regent, landshövding, biskop m.fl.); huvudsäte, huvudstad. — R e s i d e' r a, bo, vistas, ha sitt huvudsäte. ResFduum, lat., återstod, rest; bottensats. Resigne'ra, underkasta sig, foga sig i sitt öde; avstå, nedlägga sitt ämbete. — R e s i g n e' r a d, undergiven, filosofiskt fogande sig i sitt öde. — Resignation, undergivenhet; avstående från något; nedläggande av en befattning. Resistens', fys., elektriskt motstånd*. Reskon'tra, avräkningsbok, kontokurantbok, han-delsbok, omfattande endast s.k. levande konti, dvs konti för de personer och firmor, med vilka köpmannen står i förbindelse. Resning. Med R. förstås att mål, för vilket laga-kraftvunnen dom föreligger, blir återupptaget till följd av att domen befunnits vara oriktig el. att starka skäl talar för att så är fallet. Den viktigaste anledningen till resning är att man funnit nya bevis, vilka ej varit kända i den första rättegången. Reso, Folkrörelsernas rese- och semesterorganisation, en 1937 grundad organisation, som har till uppgift att främja semester- och studieresor. Bland medlemmarna märks Arbetarnas bildningsförbund, Landsorganisationen, Socialdemokratiska partiet, Svenska turistföreningen och Kooperativa förbundet. R. har lokalavdelningar över hela landet; fr.o.m. 1943 kan även enskilda sammansluta sig i s.k. Resoklubbar. R. har semesteranläggningar flerstädes, t.ex. på örenäs slott i Skåne, på Nordkoster i Bohuslän, i Stockholms skärgård etc., samt bedriver resebyråverksamhet i Stockholm, Malmö, Göteborg och ytterligare några större städer. Utger tidskriften Fritiden samt årsbok. Resolu't, beslutsam, rask och tilltagsen. Resolution, utslag, dom; upplösning; upplösning av satser och redogörelse för ordens böjning etc.; beslut som fattas av församling och i form av skrivelse sänds till myndighet el. publiceras. Resolve'ra, avgöra, besluta, avkunna utslag; upplösa satser och redogöra för ordens böjning m.m. Reso'n, skäl, grund; eftertanke, förståndigt tänkesätt; billighet, hovsamhet. — R e s o n a' b e 1, förståndig, medgörlig, som tar skäl. — Resonemang', slutledning, tankegång, anförande av skäl och grunder; samtal. — R e s o n e' r a, dra slutsatser; anföra skäl och grunder; samtala; göra invändningar. Resonans'. Om ett musikinstrument bringas att ljuda i närheten av ett annat, som är stämt i samma ton, börjar även det sistnämnda att ljuda. Fenomenet benämns R. Om instrumenten ej är lika stämda, blir resonansen svagare el. uteblir helt och hållet. Vissa kroppar t.ex. tunna träskivor försätts i svängningar och bringas sålunda att ljuda, oberoende av det svängningstal den vågrörelse har, som träffar dem. På detta förhållande grundar sig användandet av resonansbottnar (resonanslådor) i många musikinstrument (pianon, stråkinstrument m.m.). Genom användningen av dylika resonansbottnar förstärks tonernas styrka i hög grad. Resonansbottnarnas beskaffenhet är också av stor betydelse för klangskönheten hos instrumenten. Resonato'rer, cylinderformade rör el. kulor med två öppningar, en på vardera sidan, av vilka den ena är avpassad för örat. Varje dylik R. har sin egen grundton. Träffas en dylik R. av ett antal toner, hörs därför den, som sammanfaller med R:s egen ton, starkare än de övriga. Ett antal R., stämda i olika toner, används av denna anledning för studiet av klanger. Resonemangsparti, giftermål av beräkning. Resonör, författarens språkrör i en pjäs. Resorbe'ra, insuga, uppsuga. — Resorption, uppsugning, inom medicinen särskilt uppsugande av vätskeutgjutningar o.d. Jfr Absorption. Resorci'n, kem. formel C6H4(OH)2, en två-atomig fenol, tillhörande den aromatiska serien. R. används till framställning av färgämne samt inom medicinen. Respekti've, i nämnd ordning, i avseende på var och en särskilt. Förkortas: resp. Respi'ghi, O., 1879—1936, italiensk tonsättare, som bl.a. skrivit Sinfoni'a drammat i'ca och baletten Den förtrollade butiken. Respiration, andning*. — Respire'ra, andas. Respirator. RespiraTor, absorbator, apparat, som används för att skydda mot inandning av skadliga gaser, fasta föroreningar m.m. R. används framför allt för krigsbruk (jfr Gaskrig), brandsläckning och inom vissa industrier. — R. kallas även en apparatur, som används inom medicinen och som består av en kammare, i vilken trycket varieras i samma takt som vid andning. En person, som befinner sig i kammaren, får luftväxling i sina lungor utan att utföra andningsrörelser. R. används därför vid andningsför-lamning t.ex. efter polio. Patienterna kan hållas vid liv i månader till dess förlamningen av andningsmusklerna gått över. Respi't, uppskov, frist; anstånd under vissa dagar efter förfallotiden med inlösen av en växel. Responde'ra, uppträda som svarande el. försvarare av en vetenskaplig avhandling vid en doktors-disputation. — Respondent', svarande; försvarare av en vetenskaplig avhandling. Restan'tier, utskylder, vilka förfallit till betalning men ej inbetalts. Restauration, återställande, återupprättande, iståndsättande; återuppsättande på tronen av en störtad dynasti. — Restaur e'ra, återställa, åter iståndsätta, upphjälpa (skadade konstverk e.d.). Restauratö'r, värdshusvärd, innehavare av restaurang. M Restitue'ra, återställa, återgiva; återinsätta i rättigheter. — Restitution, återställande, tillba-kalämnande; återinsättande i rättigheter; återbetalning av erlagda skatter eller avgifter. Restitutionsediktet, en av kejsar Ferdinand II 1629 utfärdad förordning, enligt vilken religions-freden skulle gälla endast för de protestanter, som