1029 Sal'vi, Ni'colo, 1697—1751, it. arkitekt, som utfört den av Bernini ritade Fontana di TreVi i Rom. SaFvia, ett växtsläkte, hörande till läppblomstri-ga växter. S. omfattar omkr. 400 arter. I Sverige odlas äkta s a 1 v i a (S. officina'lis), som har stark kryddlukt och violettblå blommor. Den användes förr i medicinen. Även andra arter odlas som prydnadsväxter. SaFvo hono'ris ti'tuio, lat., utan hederstitel, förkortas S. H. T.; används ibland som överskrift i brev. SaFzach el. Salza, flod i Österrike, biflod från höger till Inn. S. bildar under en del av sitt lopp gräns mellan Österrike och Bayern. Längd 228 km. Salz'burg. — 1. Provins i Österrike, belägen omkring floden Salzach. 7 154 km2. 327 232 inv. 1951, tyskar. S. är ett alpland. Boskapsskötsel är huvudnäring. Rika mineraltillgångar (särskilt salt). Träindustri. — 2. Stad i S. 1, känd för sitt vackra läge vid floden Salzach. Bland S:s märkligare byggnader märks ett gammalt citadell och Mozarts födelsehus med ett betydande Mozart-museum. Berömd friluftsteater. 102 927 inv. 1951. Saiz'kammergut [-got], alplandskap i nv. Österrike, berömt för sin naturskönhet. Sama'ra, stad i Ryssland; officiella namnet sedan 1934 är Kujbysjev*. Samarang, Semarang, hamnstad på ön Javas nordkust. Skeppsvarv. Utförsel av ris, kaffe, socker. 218 000 inv. Sama'rien, mell. Palestina*. Samari'ter el. samaritaner, judisk benämning på invånarna i landskapet Samarien, n. om Judéen. S. var ett biandfolk, som uppstått därigenom, att de assyriska härskarna efter Samarias och Israels fall ditflyttade en mängd främmande folk (från Babylo-nien och Syrien). S. föraktades av judarna, vilka undvek all beröring med dem. De egentliga S. erkänner endast Moseböckerna. De är nu i utdöende. Samarftkurs, kurs i lämnandet av första hjälpen vid olycksfall. Sama'rium, ett grundämne, tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kem. tecken Sm. Atomvikt 150,4. Atomnummer 62. Svagt radioaktivt. Samarkand', stad i förbundsrepubliken Uzbe-kistan, Ryssland, vid transkaspiska banan. 134 346 inv. 1939. I S. finns ståtliga moskéer samt Timur-lenks grav, en storslagen kupolbyggnad. S. blev 1369 huvudstad i Timurlenks rike. Sambe'si, Sydafrikas största flod. Uppkommer av flera källfloder i Angola, Västafrika, flyter i en stor båge åt s. genom brittiska Rhodesia, därunder bildande flera fall, bland vilka främst märks Victoria-fallen, Afrikas mest storartade vattenfall, upptäckta 1855 av Livingstone. Vid Tete, omkr. 600 km från mynningen, blir S. segelbar. Utfaller i Mo^ambique-kanalen, bildande ett stort delta. Flodens längd är 3 500 km. Sambo, bastard mellan indian och neger. Sambre [sa'gbr], biflod från vänster till Meuse. Upprinner på Ardennerna och förenar sig med Meuse vid Namur i Belgien. 190 km lång; är till största delen segelbar. Sambyggare, växter, som har han- och honblommor på samma stånd. Sa'me, lapparnas namn på sig själva. Samfundet De nio, förening för främjande av den svenska skönlitteraturen genom prisbelöning och genom utgivande av en tidskrift, vilken företrädesvis är ägnad åt litterära ämnen samt freds- och kvinnosaken. S., som består av nio manliga och kvinnliga ledamöter, har tillkommit med anledning av ett 1910 upprättat testamente av fröken L. von Kræmer. Samfundet Sankt Erik i Stockholm, en 1901 stiftad förening i syfte att sprida kännedom om Stock Sam holms historia samt i övrigt verka för bevarande av dess kulturella minnesmärken. Samhällsfördrag. Enligt naturrättslig åskådning bygger samhället och staten på en överenskommelse mellan de enskilda individerna. Denna åskådning spårades redan under forntiden och omfattades särskilt starkt i England under 1600-t. En dylik åskådning förfäktas också av Rousseau i hans Le contrat social (samhällsfördraget). Samhällsvård, se Barnavård. Samkönad, individ med både han- och honorgan. Se Hermafroditism. Samlad undervisning, undervisningsform, där de s.k. orienteringsämnena (historia, geografi, naturkunnighet och samhällslära) behandlas gemensamt. S. förekommer företrädesvis på enhetsskolans mellanstadium. Sam'land, halvö i förvaltningsområdet Kalinin-grad, RSFSR (före 1945 i preussiska provinsen Ost-preussen) mellan Frisches Haff och Kurisches Haff. 2 250 km2. Samlingslins, se Lins. Samlingspartiet, Liberala. Se Liberala samlingspartiet. Sammelsu'rium, virrig blandning, oredig framställning. Sammetsblomster (Tage'tes), ett släkte tillhörande familj Compositae, som har sammanvuxna holkfjäll, pardelade blad och gula el. rödgula blommor. Ett par mexikanska arter odlas som prydnadsväxter. Samm'lung Gösch'en [-long-], se Göschen. Samni'ter, den romerska benämningen på de krigiska stammarna i mitten av s. Italien. Deras land benämndes av romarna Samnium. Med romarna förde S. upprepade krig och blev slutligen underkuvade av dem. Sa'moaöarna el. Skepparöarna, ögrupp hörande till Polynesien, Stilla havet. S. består av tre större öar: Savaii (1 813 km2), Upolu (1 114 km2) och Tutuila (140 km2, 16 000 inv. 1950) samt flera mindre. Alla öarna är bergiga och omgivna av korallrev. Högsta toppen finns på Savaii (1 650 m). Invånarna, polynesier, är civiliserade och till övervägande del kristna. De är utmärkta sjömän och fiskare. På öarna odlas kokos, bananer och batater (sötpotatis*). Plantageodling (kakao, bomull, tobak) bedrivs av amerikanska bolag. Viktigaste exportvara är kopra. I politiskt hänseende tillhör de östra öarna (Tutuila med småöar) USA. 197 km2. 18 937 inv. 1950 (polynesier och halvblod). Residensstad är Pago Pago, den enda goda hamnen på öarna. De västra öarna (Savaii och Upolu med småöar) tillhörde före 1919 Tyskland men förvaltas numera av Nya Zeeland, 2 934 km2. 92 817 inv., varav 4 704 européer 1954. Huvudstad Api'a. Samoje'der, sammanfattande beteckning för en del närmast till mongolerna hörande stammar, vilka lever på tundrorna i n. Asien närmast Ishavets kuster. De nordligaste stammarna är nomader, som håller renar. De lever liksom de sydligare S. dessutom av jakt och fiske. Deras antal torde något understiga 20 000. Samoje'diska halvön, flack, av tundror täckt halvö på v. delen av Asiens nordkust mellan Ka-riska havet och Obviken. Sa'mos, en numera till Grekland hörande stor och synnerligen fruktbar ö vid Mindre Asiens v. kust. 491 km2. 59 595 inv. 1951, greker. Vin-, oliv-och tobaksodling. S. var under forntiden en av de mäktigaste joniska staterna. Samothra'ke, forntida stad på ön S. i Egeiska havet, berömd för en där funnen Nikestaty. Jfr Nike. Samova'r, ryskt tekök, där den för kokningen nödvändiga värmen åstadkommes medelst glödande träkol, som läggs i en behållare i tekökets mitt.