- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
1033

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Santayana ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1033 tander (Gamla Kastilien). 104 206 inv. 1952. Viktig hamnstad. Santayana [-ja'na], George, 1863—1952, spanskamerikansk skriftställare. Professor i filosofi vid Harvards universitet 1889—1912, därefter verksam (utom i USA) huvudsakligen i England o. Italien. Santerre [sagtärr'], A. J., 1752—1809, fransk re-volutionsman. S. var en tid högste chef för nationalgardet och hade uppsikten över den fängslade konungafamiljen. S. ådagalade mera humana tänkesätt än de övriga revolutionärerna och ogillade septembermorden. San'ti, se Rafael. Santia'go de Chfle, Chiles huvudstad, belägen invid Anderna i mell. delen av landet. 1,3 milj. inv. 1952. Chiles kulturella medelpunkt. Livlig industri och handel. Provinsen S. hade 1,8 milj. inv. 1952. Santiago de Composte'ia, stad i nv. Spanien, 55 553 inv. 1952. Ärkebiskopssäte. Universitet. Berömd katedral, vilken sägs innehålla aposteln Jakobs grav. S. var särskilt under medeltiden mål för pilgrimsfärder. Santia'go de Cuba, hamnstad på s. Cuba, Västindien, 166 565 inv. 1953. Livlig handel. Utförsel av kaffe, socker, bananer, tobak etc. San'to, fem. santa, ital. och sp., helig, den helige. San'to Domin'go, heter sedan 1936 Ciudad Tru-jillo*. SantonFn, ett gult, kristalliskt pulver, som erhålls från blomkorgar av en asiatisk Artemisiaart. S. används som medel mot spolmask och springmask. S. är ganska giftigt. Santorfn, el. Thera, grekisk ö, den sydligaste av Cykladerna. 75 km2, ca 10 000 inv. Ön uppstod genom ett vulkaniskt utbrott 198 f.Kr. Den saknar trädvegetation och källor. San'tos, hamnstad i sö. Brasilien, ej långt från Säo Paulo. 190 000 inv. 1950. Livlig sjöfart. Världens främsta exporthamn för kaffe. San'tos Dumont [-dymåg'], A., 1873—1932, brasiliansk flygare, vilken 1906 satte det första flygrekordet (200 m på 21,2 sek.). Säo, se Saint. Säo Francis'co [saog'-], ö. Brasiliens största flod, 3 000 km lång. Upprinner nv. om Rio de Janeiro, rinner först åt n., sedan åt ö. och utfaller i Atlanten. Saöne [så'n], flod i Frankrike, biflod från höger till Rhöne. Upprinner i nö. Frankrike, flyter i sydlig riktning och förenar sig med Rhöne vid Lyon. Längd 480 km. S. står genom kanaler i förbindelse med bl.a. Seine, Loire och Rhen. Säo Pa'ulo [saog-], stad i sö. Brasilien. 2 017 025 inv. 1950, Sydamerikas tredje stad. Universitet och ett flertal andra högre läroanstalter. Livlig handel och industri. Säo Tomé [saog-] el. San Tomé, portugisisk ö i Guineabukten. Tillsammans med den mindre ön Principe 964 km2. 60 159 inv. 1950, varav 1 152 européer. Kakao, kaffe, kopra. SAP, förkortning för Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. SapTisk kärlek, kärlek mellan kvinnor. Sap'fo, Sappho, den mest berömda skaldinnan i antikens Grekland, född på ön Lesbos, av eolisk nationalitet, levde omkr. 600 f.Kr. S:s dikter är skrivna på eolisk dialekt i en poetiskt fulländad form. De är alla lyriska och utgör en lidelsefull hymn till kärleken. Sapienti, se Sat sapienti. Saponifikation, förtvålning, sönderdelning av en ester i syra och alkohol. Namnet har uppkommit därav, att tvål och såpa erhålls genom sönderdelning av fettsyrornas glycerinestrar med alkalihydrat. Saponi'ner, vissa kvävefria, organiska ämnen, vilka förekommer hos en del växter och vilka lösta Sar i vatten ger en lätt skummande lösning. Till S. hör bl.a. en del ämnen i kvillajabark. Saporosjie, se Zaporozje. Saporo'ger, se Zaporoger. Sapp, löpgrav. Sappho, se Sapfo. SappöT, ingenjörssoldat, skansarbetare med uppgift att öppna löpgravar, uppkasta befästningsvallar etc. SaprofyT, se Parasit. SARA, förkortning för Stockholmsdistriktets allmänna restaurangaktiebolag. Sarabande [-barfd], fr., en ursprungligen spansk dans i % takt. Saracener, se Sarasener. Saracog'Iu, Sükrü, 1887—1953, turkisk politiker, utrikesminister 1939—42, konseljpresident juli 1942 —sept. 46. Som sådan spelade han en framträdande roll i den turkiska neutralitetspolitiken. Sarafa'n, överklänning utan ärmar, tidigare använd av ryska bondkvinnor. Sa'ragat, Giuseppe, f. 1897, italiensk socialistisk politiker. Då han ogillade Nennis samarbete med kommunisterna lämnade han 1947 socialistpartiet och bildade eget parti. Han inträdde s.å. som vice konseljpresident i de Gasperis ministär. Minister för handelsflottan maj 1948, vice premiärminister i Scelbas ministär febr. 1954—56. Saraje'vo el. Serajevo, huvudstad i Bosnien, Jugoslavien, belägen vid en biflod till Bosna. 135 657 inv. 1953 I S. blev den 28 juni 1914 den österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand och hans gemål mördade. Jfr Princip. SarasaTe, P. M. de, 1844—1908, spansk violinist. S. företog vidsträckta konsertresor i Europa, Amerika och Orienten. Han ansågs som en av samtidens förnämsta violinvirtuoser. Sarase'ner, under medeltiden den kristna benämningen först på araber, sedermera på muhammedaner i allmänhet. Saratoga Springs [særötå'gö], stad i nordamerikanska staten New York, ryktbar som synnerligen elegant och luxuös kurort. 13 000 inv. Under nordamerikanska frihetskriget måste en engelsk häravdelning kapitulera vid S. 1777. SaraTov, stad i förvaltningsområdet S., RSFSR, Ryssland, vid mell. Volga. 376 000 inv. 1939. Universitet, grundat 1909. S. är en av Rysslands mest betydande handels- och fabriksstäder. Handeln omfattar huvudsakligen spannmål, nafta, fisk och trävaror. Bomulls- och sidenfabriker, kvarnar, järn-gjuterier. Sara'wak, brittisk kronkoloni på nv. Borneo. 108 800 km2. 605 000 inv. 1954, varav 691 européer. Huvudstad är Kuching. Engelsmannen sir James Brooke blev. 1842 raja av S. och hans släkt innehade till 1946 ra jatet, som dock 1888 ställdes under brittiskt skydd. På S. odlas ris och sockerrör; vidare framställs kautschuk och petroleum. Sardanapa'Ios, se Assurbanipal. Sardegna [-denj'a], it., Sardinien*. SardelFer, se Sillsläktet. Sardi'n, se Sillsläktet. SardFnien. — 1. ö i Medelhavet, v. om Tyrren-ska sjön, utgörande ett landskap i Italien. 24 000 kma. 1,3 milj. inv. 1951. Huvudstad Cagliari* med 141 573 inv. 1951. — S. är till övervägande del ett vattenfattigt, ofruktbart bergland. Endast i v. märks en lågslätt, som har bördig jordmån men är glest befolkad, sumpig och har osunt klimat. Åkerbruk och boskapsskötsel. Salt är en viktig exportvara. — 2. Italienskt konungarike 1720—1861 under huset Savojen, omfattande utom ön med samma namn Savojen, Piemont, Genua, Nizza m.m. 1860 avträddes Savojen och Nizza till Frankrike och därefter uppgick S. i det nya italienska konungariket. 33*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free