Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Santayana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1033
tander (Gamla Kastilien). 104 206 inv. 1952.
Viktig hamnstad.
Santayana [-ja'na], George, 1863—1952,
spanskamerikansk skriftställare. Professor i filosofi vid
Harvards universitet 1889—1912, därefter verksam
(utom i USA) huvudsakligen i England o. Italien.
Santerre [sagtärr'], A. J., 1752—1809, fransk
re-volutionsman. S. var en tid högste chef för
nationalgardet och hade uppsikten över den fängslade
konungafamiljen. S. ådagalade mera humana
tänkesätt än de övriga revolutionärerna och ogillade
septembermorden.
San'ti, se Rafael.
Santia'go de Chfle, Chiles huvudstad, belägen
invid Anderna i mell. delen av landet. 1,3 milj. inv.
1952. Chiles kulturella medelpunkt. Livlig industri
och handel. Provinsen S. hade 1,8 milj. inv. 1952.
Santiago de Composte'ia, stad i nv. Spanien,
55 553 inv. 1952. Ärkebiskopssäte. Universitet.
Berömd katedral, vilken sägs innehålla aposteln
Jakobs grav. S. var särskilt under medeltiden mål för
pilgrimsfärder.
Santia'go de Cuba, hamnstad på s. Cuba,
Västindien, 166 565 inv. 1953. Livlig handel. Utförsel av
kaffe, socker, bananer, tobak etc.
San'to, fem. santa, ital. och sp., helig, den helige.
San'to Domin'go, heter sedan 1936 Ciudad
Tru-jillo*.
SantonFn, ett gult, kristalliskt pulver, som erhålls
från blomkorgar av en asiatisk Artemisiaart. S.
används som medel mot spolmask och springmask. S.
är ganska giftigt.
Santorfn, el. Thera, grekisk ö, den sydligaste av
Cykladerna. 75 km2, ca 10 000 inv. Ön uppstod
genom ett vulkaniskt utbrott 198 f.Kr. Den saknar
trädvegetation och källor.
San'tos, hamnstad i sö. Brasilien, ej långt från
Säo Paulo. 190 000 inv. 1950. Livlig sjöfart.
Världens främsta exporthamn för kaffe.
San'tos Dumont [-dymåg'], A., 1873—1932,
brasiliansk flygare, vilken 1906 satte det första
flygrekordet (200 m på 21,2 sek.).
Säo, se Saint.
Säo Francis'co [saog'-], ö. Brasiliens största flod,
3 000 km lång. Upprinner nv. om Rio de Janeiro,
rinner först åt n., sedan åt ö. och utfaller i
Atlanten.
Saöne [så'n], flod i Frankrike, biflod från höger
till Rhöne. Upprinner i nö. Frankrike, flyter i
sydlig riktning och förenar sig med Rhöne vid Lyon.
Längd 480 km. S. står genom kanaler i förbindelse
med bl.a. Seine, Loire och Rhen.
Säo Pa'ulo [saog-], stad i sö. Brasilien. 2 017 025
inv. 1950, Sydamerikas tredje stad. Universitet och
ett flertal andra högre läroanstalter. Livlig handel
och industri.
Säo Tomé [saog-] el. San Tomé, portugisisk ö i
Guineabukten. Tillsammans med den mindre ön
Principe 964 km2. 60 159 inv. 1950, varav 1 152
européer. Kakao, kaffe, kopra.
SAP, förkortning för Sveriges socialdemokratiska
arbetarparti.
SapTisk kärlek, kärlek mellan kvinnor.
Sap'fo, Sappho, den mest berömda skaldinnan i
antikens Grekland, född på ön Lesbos, av eolisk
nationalitet, levde omkr. 600 f.Kr. S:s dikter är
skrivna på eolisk dialekt i en poetiskt fulländad
form. De är alla lyriska och utgör en lidelsefull
hymn till kärleken.
Sapienti, se Sat sapienti.
Saponifikation, förtvålning, sönderdelning av en
ester i syra och alkohol. Namnet har uppkommit
därav, att tvål och såpa erhålls genom
sönderdelning av fettsyrornas glycerinestrar med alkalihydrat.
Saponi'ner, vissa kvävefria, organiska ämnen,
vilka förekommer hos en del växter och vilka lösta
Sar
i vatten ger en lätt skummande lösning. Till S. hör
bl.a. en del ämnen i kvillajabark.
Saporosjie, se Zaporozje.
Saporo'ger, se Zaporoger.
Sapp, löpgrav.
Sappho, se Sapfo.
SappöT, ingenjörssoldat, skansarbetare med
uppgift att öppna löpgravar, uppkasta befästningsvallar
etc.
SaprofyT, se Parasit.
SARA, förkortning för Stockholmsdistriktets
allmänna restaurangaktiebolag.
Sarabande [-barfd], fr., en ursprungligen spansk
dans i % takt.
Saracener, se Sarasener.
Saracog'Iu, Sükrü, 1887—1953, turkisk politiker,
utrikesminister 1939—42, konseljpresident juli 1942
—sept. 46. Som sådan spelade han en
framträdande roll i den turkiska neutralitetspolitiken.
Sarafa'n, överklänning utan ärmar, tidigare
använd av ryska bondkvinnor.
Sa'ragat, Giuseppe, f. 1897, italiensk socialistisk
politiker. Då han ogillade Nennis samarbete med
kommunisterna lämnade han 1947 socialistpartiet
och bildade eget parti. Han inträdde s.å. som vice
konseljpresident i de Gasperis ministär. Minister för
handelsflottan maj 1948, vice premiärminister i
Scelbas ministär febr. 1954—56.
Saraje'vo el. Serajevo, huvudstad i Bosnien,
Jugoslavien, belägen vid en biflod till Bosna. 135 657
inv. 1953 I S. blev den 28 juni 1914 den
österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand och hans gemål
mördade. Jfr Princip.
SarasaTe, P. M. de, 1844—1908, spansk violinist.
S. företog vidsträckta konsertresor i Europa,
Amerika och Orienten. Han ansågs som en av samtidens
förnämsta violinvirtuoser.
Sarase'ner, under medeltiden den kristna
benämningen först på araber, sedermera på
muhammedaner i allmänhet.
Saratoga Springs [særötå'gö], stad i
nordamerikanska staten New York, ryktbar som synnerligen
elegant och luxuös kurort. 13 000 inv. Under
nordamerikanska frihetskriget måste en engelsk
häravdelning kapitulera vid S. 1777.
SaraTov, stad i förvaltningsområdet S., RSFSR,
Ryssland, vid mell. Volga. 376 000 inv. 1939.
Universitet, grundat 1909. S. är en av Rysslands mest
betydande handels- och fabriksstäder. Handeln
omfattar huvudsakligen spannmål, nafta, fisk och
trävaror. Bomulls- och sidenfabriker, kvarnar,
järn-gjuterier.
Sara'wak, brittisk kronkoloni på nv. Borneo.
108 800 km2. 605 000 inv. 1954, varav 691
européer. Huvudstad är Kuching. Engelsmannen sir James
Brooke blev. 1842 raja av S. och hans släkt innehade
till 1946 ra jatet, som dock 1888 ställdes under
brittiskt skydd. På S. odlas ris och sockerrör; vidare
framställs kautschuk och petroleum.
Sardanapa'Ios, se Assurbanipal.
Sardegna [-denj'a], it., Sardinien*.
SardelFer, se Sillsläktet.
Sardi'n, se Sillsläktet.
SardFnien. — 1. ö i Medelhavet, v. om
Tyrren-ska sjön, utgörande ett landskap i Italien. 24 000
kma. 1,3 milj. inv. 1951. Huvudstad Cagliari* med
141 573 inv. 1951. — S. är till övervägande del ett
vattenfattigt, ofruktbart bergland. Endast i v. märks
en lågslätt, som har bördig jordmån men är glest
befolkad, sumpig och har osunt klimat. Åkerbruk
och boskapsskötsel. Salt är en viktig exportvara. —
2. Italienskt konungarike 1720—1861 under huset
Savojen, omfattande utom ön med samma namn
Savojen, Piemont, Genua, Nizza m.m. 1860
avträddes Savojen och Nizza till Frankrike och därefter
uppgick S. i det nya italienska konungariket.
33*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1055.html