Sol hans metod att, framhållande att man ingenting vet, gå med på motståndarens åsikter för att sedan, genom att utveckla deras konsekvenser, påvisa deras orimlighet på ett ofta överlägset ironiskt sätt. S:s idealitet, personliga ärlighet och anspråkslöshet gör honom till en av människosläktets ädlaste gestalter. Sol, se Kolloider och Solen. Solana'ceae, se Potatisväxter. Sola'no, varm sydöstlig sommarvind i Spanien. Solarisatio'n, egenskap hos den fotografiska emulsionen, som gör att svärtningen vid mycket stor över exponering minskar i stället för ökar vid ytterligare belysning. Sola'rkonstanten, den värmemängd, som solen utsänder till en viss ytenhet på en viss tidsenhet. Man plägar ange den såsom den högsta uppvärmning, som en cm3 vatten med en cm2 yta genom solens inverkan kan erfara på en minut. Denna motsvarar 1,94 gramkalorier. Jfr Insolation. Sola'rolja, en tung olja, som används för motordrift. Sola'rplexus, två ganglier på var sin sida om ryggraden i höjd med maggropen, vilka utgör centrum för nervtrådar till bukorganen. Sola'rplexusslag, i boxning ett slag mot buken, vilket medför en ökad blodtillströmning till bukorganen. Härigenom minskas blodtillströmningen till hjärnan, vilket i sin tur medför, att personen svimmar. S. är ett vanligt knockoutslag. So'la växel, se Växel. Solbad, behandling med direkt solljus, används särskilt i högfjäll mot tuberkulösa åkommor. S. brukas även som allmänstärkande medel. Man kan ersätta solljuset med finsenljus och till en viss grad även med ljus från kvartslampa. Det senare ljuset saknar dock ljus av vissa våglängder, som finns i solljus. Solblindhet, skada på näthinnan, särskilt i området för det tydliga seendet, vilken orsakas av för starkt solljus. S. medför nedsatt synförmåga för kortare el. längre tid, ibland för hela livet. Särskilt ofta ådrar sig människor S. vid solförmörkelse. Jfr Snöblindhet. Solcirkel el. solcykel omfattar 28 år. Efter en S. inträffar veckodag på samma datum som vid S:s början. Sold, den avlöning, som fordom utdelades åt krigsmannen (soldnären el. soldaten). Även befälet erhöll S. Namnet har senare utbytts mot avlöning e.d. Soldatesk', sammanrafsat, tygellöst krigsfolk. Soldatkejsartiden i det romerska riket omfattade tiden 180—284 e.Kr. Under S. till- och avsatte soldaterna kejsare. Jfr Militärkejsare. Soldjur (Heliozo'a), encelliga, vanligen klotrunda djur med strålformigt ordnade protoplasmautskott. En del arter har kiselskelett. S. förekommer i sött vatten. Soldygn, se Dygn. Soldyrkan förekommer hos många folk och var särskilt vanlig i österlandet i forntiden. Hjul användes som symbol för solen, liksom även kors av olika slag (hakkors) samt eneggade el. dubbeleggade yxor. Yxan betraktas nämligen som symbol för blixten, vilken i sin tur ansågs härstamma från solen. I nordliga trakter firades solens födelse särskilt vid vintersolståndet (midvinterblot). I sydligare trakter ansågs däremot solen födas vid vårdagjämningen. Solen, medelpunkten och den största himlakroppen i vårt solsystem, har en genomskärning av 1 391 000 km el. 109 gånger jordens el. omkr. 4 gånger månens avstånd från jorden. S:s täthet är Vå av jordens och massan 333 400 gånger jordens. Tyngdkraften är 28 gånger större än på jorden. Jordens avstånd från S. är 150 000 000 km. S. roterar kring en mot ekliptikans plan tillnärmelsevis vin- 1094 kelrät axel, rotationen är något snabbare vid solekvatorn (25 dygn) än vid polerna (omkr. 37 dygn); S. kan således ej vara en stel kropp utan är flytande el. gasformig. Temperaturen på S:s yta är omkr. 6 000°. S:s yta el. fotosfären visar vid stark förstoring ett knottrigt utseende, den är ljusstarkast i mitten och något svagare vid kanterna, vilket beror på att solen omges av en atmosfär, som delvis absorberar ljuset. Genom undersökningar med spektro-skop av solatmosfären har man i denna påvisat en mängd på jorden förekommande grundämnen. Förutom knottrigheten på fotosfären visar sig mörka s.k. solfläckar, ibland synbara för blotta ögat genom sotat glas. Dessa, vilkas natur är omstridd, har i allmänhet en livslängd av ett par månader. De uppträder rikligast ungefär vart ll:e år och däremellan sparsammare. Jfr Solfläcksperioder. Vid totala solförmörkelser visar sig fantastiska flamlik-nande utskott el. protuberanser utanför den av månen dolda solranden. Dessa, som består huvudsakligen av glödande vätgas men också av metaller i gasform, är att betrakta som utströmningar från det gaslager, kromosfären, som närmast omger fotosfären. Vida utanför dessa mera svåriakttagbara företeelser sträcker sig, synbar för blotta ögat, sol-koronan såsom en matt, glänsande ljusgård. Denna består antagligen av fina stoftpartiklar, vilka antingen utsänder eget ljus el. återkastar solens. Solvärmen anser man numera stamma från atomkärnor som sprängs sönder. Se bild vid Astronomi I. Solenhofen, se Solnhofen. Solenn', högtidlig. — Solennit e' t, högtidlighet, festlighet. — Solennite'tssal, festsal. Solenofd, en spiralformigt lindad ledningstråd, genom vilken flyter en elektrisk ström. Av S. alstras ett magnetiskt fält. På grund härav kommer S. att verka såsom en magnet. Den inställer sig, t.ex. om den upphängs, så att den är fritt rörlig i horisontalplanet, i den magnetiska meridianen. Solfata'rer kallas sådana gaskällor, ur vilka strömmar svavelväte och svavelsyrlighet. Bland S. märks den vid Pozzuoli, nära Neapel, samt ön Vulcano på de Lipariska öarna. Solfeggio [sålfäd'sjå], sångövning i tonträffning. Solferi'no, by i provinsen Mantua, Italien, bekant för den drabbning, som där utkämpades 1859 mellan fransmän och sardinare på ena sidan och österrikare på den andra. Striden slutade med seger för den fransk-sardinska hären under kejsar Napoleon III. Solfisk, se Klumpfisksläktet och Sillkung. Solfjäderspalm, beteckning för flera palmarter, som har solfjäderlikt delade blad. En del S. är vanliga prydnadsväxter. Solfläckar, se Solen. Solfläcksperioder. Solen visar periodiska växlingar i solfläckarnas frekvens och utbredning, vilka vanligen omfattar en tid av 11 år och 2 månader, stundom dock mera el. mindre (8—14 år). Med dessa växlingar sammanfaller ändringar i en hel del företeelser på jorden (magnetism, norrsken m.m.), men något säkert samband med klimatologiska förändringar har ej kunnat påvisas. Solförmörkelse, se Förmörkelse. Solgård, se Halofenomen. Solicitor [sölis'itö], se Barrister. Solicitor general [sölis'itö djenn'öröl], den ene av de båda engelska kronjuristerna. Jfr Attorney general. Solfd, fast, stadig; trygg, vederhäftig; varaktig, gedigen; grundlig, pålitlig. — So lidi te't, fasthet, styrka; varaktighet; redbarhet; grundlighet. Solida'risk, gemensamt ansvarig; hållande samman. — Solidarite't, gemensam ansvarighet; sammanhållning. Solidariska bankbolag. Genom lagbestämmelser