Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stjärnhop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1122
Stj
bortemot yttergränserna för den för oss synliga
stjärnvärlden. Denna syns ha en linsartad
begränsning med vårt solsystem, ett grand i denna
stjärn-värld, liggande i det inre av densamma. Utanför
detta stjärnsystem förekommer nebulosor,
bildande andra med vårt jämförliga stjärnsystem. Nyare
undersökningar ger vid handen, att fixstjärnorna
rör sig i världsrymden i vissa förhärskande
riktningar, bildande vad man kallat stjärnströmmar. Se
vidare Astronomi, Stjärna, Solsystemet samt
Stjärnkartan.
Stjärnhop, samling stjärnor, vilken består av från
några hundra till tiotusentals solar. En del ligger
utanför vårt stjärnsystem.
Stjärnkammaren, en engelsk domstol, som
inrättades av Henrik VI 1453 och som hade att döma i
särskilt allvarliga mål. S. var ett verktyg för de
stuartska konungarna och dömde ganska
godtyckligt. Domstolen upphävdes 1641.
Stjärnkoraller, se Koraller.
Stjärnor, se Stjärna.
Stjärnskott, se Meteorer.
Stjämtid, siderisk tid, hänför sig till stjärnornas
(ej solens) skenbara rörelse. Under det att solen
under ett år går upp 365 ggr, går en viss stjärna
under samma tid upp 366 ggr, vilket beror på att
jorden ej blott roterar kring sin egen axel utan även
under året fullbordar ett kretslopp kring solen. Ett
stjärndygn är nära fyra minuter kortare än ett
soldygn. Stjärndygnets inträde räknas från det
ögonblick vårdagjämningspunkten passerar meridianen.
En stjärnas rektascension* kan därför bestämmas
direkt genom avläsning på ett stjärntidsur av dess
passerande av meridianen.
Stjärntydningskonst, se Astrologi.
Stjärntöcken, se Nebulosor och Vintergatan.
St järnår, se Stjärntid.
Stjärtamffbier, svansgroddjur*.
Stjärtand hör till andfåglarna, är mörkt grå med
brunt huvud, vit undersida och förlängda
stjärtpennor. Förekommer hos oss mest i Norrland.
Stjärtmes (Aegith'alus cauda'tus), en svart och
vit mesfågel med mycket lång stjärt.
Sto'a, grek., pelarsal, pelargång. I Aten fanns en
med väggmålningar prydd S., den s.k. brokiga
pelargången (poikike stoa), i vilken anhängare av den
av Zenon grundade filosofiska skolan brukade
samlas (därav namnet sto'iker).
Stocken, municipalsamhälle i Morlanda
kommun på v. Orust, Bohuslän. 150 inv. 1955.
STOCKHOLM
med omgivningar
GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
STOCKHOLM _1S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1146.html