- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
1122

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjärnhop ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1122 Stj bortemot yttergränserna för den för oss synliga stjärnvärlden. Denna syns ha en linsartad begränsning med vårt solsystem, ett grand i denna stjärn-värld, liggande i det inre av densamma. Utanför detta stjärnsystem förekommer nebulosor, bildande andra med vårt jämförliga stjärnsystem. Nyare undersökningar ger vid handen, att fixstjärnorna rör sig i världsrymden i vissa förhärskande riktningar, bildande vad man kallat stjärnströmmar. Se vidare Astronomi, Stjärna, Solsystemet samt Stjärnkartan. Stjärnhop, samling stjärnor, vilken består av från några hundra till tiotusentals solar. En del ligger utanför vårt stjärnsystem. Stjärnkammaren, en engelsk domstol, som inrättades av Henrik VI 1453 och som hade att döma i särskilt allvarliga mål. S. var ett verktyg för de stuartska konungarna och dömde ganska godtyckligt. Domstolen upphävdes 1641. Stjärnkoraller, se Koraller. Stjärnor, se Stjärna. Stjärnskott, se Meteorer. Stjämtid, siderisk tid, hänför sig till stjärnornas (ej solens) skenbara rörelse. Under det att solen under ett år går upp 365 ggr, går en viss stjärna under samma tid upp 366 ggr, vilket beror på att jorden ej blott roterar kring sin egen axel utan även under året fullbordar ett kretslopp kring solen. Ett stjärndygn är nära fyra minuter kortare än ett soldygn. Stjärndygnets inträde räknas från det ögonblick vårdagjämningspunkten passerar meridianen. En stjärnas rektascension* kan därför bestämmas direkt genom avläsning på ett stjärntidsur av dess passerande av meridianen. Stjärntydningskonst, se Astrologi. Stjärntöcken, se Nebulosor och Vintergatan. St järnår, se Stjärntid. Stjärtamffbier, svansgroddjur*. Stjärtand hör till andfåglarna, är mörkt grå med brunt huvud, vit undersida och förlängda stjärtpennor. Förekommer hos oss mest i Norrland. Stjärtmes (Aegith'alus cauda'tus), en svart och vit mesfågel med mycket lång stjärt. Sto'a, grek., pelarsal, pelargång. I Aten fanns en med väggmålningar prydd S., den s.k. brokiga pelargången (poikike stoa), i vilken anhängare av den av Zenon grundade filosofiska skolan brukade samlas (därav namnet sto'iker). Stocken, municipalsamhälle i Morlanda kommun på v. Orust, Bohuslän. 150 inv. 1955. STOCKHOLM med omgivningar GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT STOCKHOLM _1S

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free