Sto Karl XI användes vid de stora reduktionerna. Jfr Reduktion och Karl XI. Stora Kopparbergs bergslags AB är det äldsta av de svenska industriföretagen. Dess grundande kan dateras till 1200-t:s förra hälft, då Falu koppargruva började bearbetas. S. äger helt el. delvis koppar- och järngruvor, masugnar, järnbruk, sulfit-och sulfatcellulosafabriker, pappersbruk, sågverk, kemisk-tekniska fabriker m.m. Aktiekapital 150 milj, kr 1956. Jfr även Falu gruva. Stora kroppspulsådern, se Aorta. Stora Lule älv, Stora Lule vatten, se Lule älv. Stora Mo'gul kallas i historien dels den mongoliska dynasti, som grundlädes i Indien 1526 med Delhi som residens, dels det välde, över vilket denna dynasti härskade. Den siste S. avsattes 1857 av engelsmännen, som redan från början av 1800-t. varit de egentliga herrarna i hans land. Stora nordiska kriget, se Nordiska kriget. Stora oceanen, se Stilla havet. Stora ofreden kallas i Finlands historia tiden under nordiska kriget (1700—21) och särskilt tiden efter 1713, då landet besattes av ryssarna. Stora rimkrönikan, se Rimkrönikorna. Stora Saltsjön (Great Salt Lake), sjö i Utah, v. Nordamerika. 6 100 km2. Sjön är avloppslös och mycket grund till följd av saltutskiljning. Dess salt-halt är omkr. 22 %. Jfr Lake Bonneville. Stora schis'men, en stridighet inom romerskkatolska kyrkan, som orsakades av att kardinalerna efter Gregorius IX:s död 1378 först valde en italienare till påve och sedan under fransk påtryckning valde en fransman till påve. Den förstnämnde stannade i Rom, den sistnämnde tog sitt säte i Avignon. Vid dessas död valdes efterträdare till bägge, och striden fortsattes mellan de bägge påvarna, vilka båda gjorde anspråk på att vara Guds ståthållare på jorden. S. löstes 1417, då Martin V ensam blev erkänd som påve. Schismen minskade i hög grad påvarnas auktoritet. Stora Sjöfallet, vattenfall i Stora Luleälv, ovanför Luleträsk, Lappland. Fallhöjd 40 m. Trakten kring S. är sedan 1909 nationalpark. Några km nedanför S. ligger Saltoluokta turiststation. Stora Slavsjön, se Slavsjön. Stora Sundaöarna, se Sundaöarna. Stora Tuna, församling i Falu domsagas s. tingslag, Kopparbergs län. — S. omfattar en dalgång kring Tunaåns utlopp i Dalälven och var i äldre tider en centralpunkt för Dalarna. I S. hölls ting och där höll Gustav Vasa 1525 och 1528 räfst med dalkarlarna. Inom S. ligger Domnarvets järnverk och Borlänge stad. Sto'ravan, lappländsk sjö. 172 km2. Avflyter genom Skellefte älv. Storbritannien, eng. Great Britain [gre'jt britt'ön], konungarike, omfattande den ö. delen av de i Atlanten utanför Europas v. kust belägna Brittiska öarna. Med S. avsågs tidigare ofta S. och Irland, en statsunion, som efter år 1922 kan betraktas som mycket modifierad och som upphörde 1937 (jfr Irland). Numera är den fullständiga beteckningen konungariket Storbritannien och Nordirland. Ofta används S. som sammanfattande benämning på Brittiska samväldet, dvs S. och dess kolonier jämte dominions. — Arealen uppgår till 245 000 km2 med 50,2 milj. inv. 1951 (Wales, Skottland och Nordirland inräknade). S. indelas i två huvuddelar, en sydlig, England (med Wales), omfattande större delen av landet, och en nordlig, Skottland. S. gränsar i nv. och n. till Atlanten, i ö. till Nordsjön, avgränsas i sö. från Frankrike genom Engelska kanalen (Pas de Calais), i v. från Irland genom Irländska sjön och de båda sund, S:t Georgskanalen och Nordkanalen, vilka förenar denna med Atlanten. — Kustlinjen är rikt utbildad. Särskilt i nv. är kusten 1126 starkt sönderskuren av havet. På s. delen av ostkusten märks floden Thames’ (Themsens) mynningsvik, omgiven av halvöarna Östangeln i n. och Kent i s. På s. delen av västkusten intränger Bristolkana-len, mynningsvik för floden Severn, mellan de bergiga halvöarna Cornwall i s. och Wales i n. Vid S:s nordspets är ögrupperna Hebriderna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna belägna. I Irländska sjön märks öarna Man och Anglesey; utanför S:s sv. udde, Land’s End, ligger Scillyöarna. Till S. hör Normandiska öarna, belägna utanför Frankrikes nv. kust. — Södra delen av S. är utom i Cornwall och i Wales ett lågland, bestående av yngre sedimentära formationer, bland vilka stenkolsformationen håller betydande tillgångar av stenkol och juraforma-tionen järnmalmer. I n. England utbreder sig Pen-ninska bergen och Cumberlandbergen. S. Skottland är övervägande bergland; i dess mell. del utbreder sig Skotska låglandet med stenkolslager. Den nordligaste delen av landet uppfylls av de ofruktbara och till stor del skoglösa Skotska högländerna, där i Grampianbergen toppen Ben Nevis når 1 300 m ö.h. — Floderna är obetydliga (de ovan nämnda Thames och Severn är de största). De är segelbara och jämte de talrika kanalerna av stor betydelse för samfärdseln. — Klimatet är ett utpräglat kustklimat med svala somrar, milda vintrar och riklig nederbörd. — Jorden är huvudsakligen fördelad på relativt få, välskötta storbruk. Mest odlas vete, havre och korn. Jordbrukets avkastning är på långt när ej tillräcklig för landets behov. Detsamma gäller den rationellt bedrivna boskapsskötseln. Fisket, särskilt storsjöfisket (sill, torsk) i Nordsjön, är av stor vikt. S. har rika kol- och järnfyndigheter (n. och v. England, mell. Skottland) och är jämte USA världens främsta industristat. Textilindustrin, vilken främst omfattar bomullsindustri (Manchester), i andra rummet ylleindustri (Leeds), är en av de viktigaste industrigrenarna. Skeppsbyggeriet är av stor betydelse. Även järn- och stålindustrin (Birmingham, Sheffield) är en betydande industrigren. — Handeln, gynnad av S:s läge som örike, dess industri, dess naturliga tillgångar och dess stora kolonier, är livligare än i något annat land. Handels-omsättningens värde uppgick år 1954 till 3 278 milj, pound sterling import och 2 673 milj, pound sterling export. 1 pound sterling (skrives ofta £) = 20 shilling = 14:50 kr år 1957. 1 shilling = 12 pence. Andra viktiga mynt är 1 crown = 5 shilling och 1 florin = 2 shilling. Dessutom räknas fortfarande i myntsorten guinea* (1 guinea = 21 sh.), ehuru denna myntsort ej präglats sedan 1813. — Samfärdseln är rikt utvecklad (järnvägs- och kanalnät, bil-, buss- och lufttrafik). — Religionen är övervägande protestantisk. Skolväsendet är numera väl utvecklat. Den högre undervisningen tillgodoses genom ett flertal universitet (London, Oxford, Cambridge, Edinburgh, Aberdeen m.fl.). — Den engelska örlogsflottan är bland de största i världen. Under l:a världskriget infördes allmän värnplikt; därefter återgick man till rekrytering genom värvning. Vid 2:a världskrigets utbrott hade S. en jämförelsevis obetydlig armé. Först en tid efter krigets utbrott infördes värnplikt, som ännu gäller. — S. är ett ärftligt konungarike. Den lagstiftande makten tillkommer ett parlament med två kamrar, överhuset, vars flesta medlemmar (ca 850) är självskrivna (lorderna), samt det folkvalda underhuset som har 630 medlemmar. Konungen har vid sin sida en ministär. Jfr Parlamentarism. — Inemot 70 % av S:s befolkning bor i städerna. De största städerna var 1954 London med förstäder, 8 334 400 inv., Liverpool, 786 100 inv., Glasgow, 1,1 milj, inv., Manchester, 701 800 inv., och Birmingham, 1 117 100 inv. 15 städer har ett invånarantal överstigande 250 000. — S. är världens främsta kolonialmakt. I Europa äger