Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Suggestiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sug
skäl, talar man om självsuggestion el.
autosugge-stion. Förefintligheten av S. är en grundläggande
svaghet i den mänskliga tankemekanismen. På S.
beror såväl en hel del sjukdomar som botande av
sjukdomar. Jfr Hysteri.
SuggestFv, tanke-, idéväckande, antydande,
ingivande, förledande. — S u g g e r e' r a, ingiva,
antyda, påverka.
SuicFdium, lat., självmord.
Su'i ge'neris, lat., i sitt slag.
Suisse [suiss'], det franska namnet på Schweiz.
Suite [suit'], fr., följd, ordnad följd, rad. Jfr Svit.
Suiyuan, provins (sedan 1954) i Inre Mongoliet.
2,3 milj. inv. 1952. 330 000 km2. Huvudstad
Kwei-sui.
Sujet [sysjä'], fr., ämne, stoff, motiv.
Sujetf [sysj-], medlem av en teatertrupp.
Sukamo, se Soekarno.
Sulamit, hebreisk beteckning på en vacker brud.
S. betyder ”flickan från Sunem” och avser den
sköna Abisag i Höga visan.
Sulawesi, se Celebes.
Sulejma'n (Soliman), turkiska sultaner, bland
vilka märks S. II (I) el. Kanuni (”lagstiftaren”),
1496—1566, som tillträdde regeringen 1520 efter
sin fader Selim I. S., som var en utomordentligt
skicklig statsman och fältherre, är turkarnas mest
framstående regent, under vars spira det osmanska
väldet nådde sin höjdpunkt. S. gick i förbund med
Frans I av Frankrike mot kejsar Karl V. Han
inträngde i Ungern och vann 1526 en lysande seger
vid Mohåcs men misslyckades i ett försök att
erövra Wien.
Sulejma'nbergen, randberg ö. om Irans högslätt,
nv. Pakistan. Når 3 440 m ö.h.
Sulejma'n pascha, 1838—92, turkisk general.
Under rysk-turkiska kriget 1877—78 ådagalade S.
stor duglighet men gjordes till följd av politiska
intriger ansvarig för turkarnas nederlag och
förvisades.
Sulfa, se Sulfonamidpreparat.
SulfapyridFn, ett sulfonamidpreparat, som med
mycket gott resultat använts mot lunginflammation
och även mot strålsvampsjuka.
Sulfa't, svavelsyrans salter.
Sulfa'tcellulo'sa, se Papper.
Sulfa'tfabrik, fabrik, där pappersmassa
framställs enligt sulfatcellulosametoden. Se Papper.
Sulfatiazol [-så'l], ett sulfonamidpreparat med
liknande verkningar som sulfapyridin* men som
uppges ha mindre biverkningar.
Sulfa'tmetoden, se Papper.
Sulfhydra't, basiska svavelföreningar, vilka
motsvarar hydrat och innehåller radikalen SH.
SulfFder, svavelföreningar, som till sin
sammansättning motsvarar oxiderna. De kan betraktas som
salter till den svaga syran svavelväte.
Sulfi't, svavelsyrlighetens salter.
Sulfi'tcellulo'sa, se Papper.
SuIfFtfabrik, fabrik, där pappersmassa
framställs enligt sulfitcellulosametoden. Jfr Papper.
SulfFtmetoden, se Papper.
SulfFtsprit, sprit, som framställs ur den
socker-haltiga avfallsluten vid sulfitcellulosafabrikerna.
Sulfitsprittillverkningen, som grundar sig på
svenska uppfinningar (ingenjörerna Gösta Ekström och
Hugo Wallin), påbörjades i Sverige under l:a
världskriget på grund av den stoppade
bensinimporten. Sulfitsprittillverkningens omfattning be«
stäms varje år av kungl. maj:t Den uppgick 1946—
47 till 151,7 milj, normalliter å 50 %, 1953—54 tit
128 milj. 1.
Sulfo'namFdpreparat, en grupp läkemedel, som
innehåller en sulfonamidgrupp, SO2NH2. De har
förhållandevis stark inverkan på vissa bakterier,
framför allt varbakterier och genorrébakterier. S.
1142
är föga giftiga för den mänskliga organismen, ehuru
en del har besvärande biverkningar (illamående,
kräkningar) och i stora doser kan vara farliga.
Bland S. märks sulfadital, sulfapyridin, sulfatiazol
m.fl.
Sulfo'nsyror, starka organiska syror,
innehållande radikalen SO2OH.
SuFfosalter, se Svavlor.
SulFna, den mell. och den enda segelbara av
Donaus mynningsarmar. Vid mynningen ligger en stad
med samma namn. Frihamn. Spannmålshandel.
SuliteFma, fjällmassiv på gränsen mellan
Lappland och Norge. Når på den norska sidan 1 910 m
ö.h. På s. sidan av S. (i Norge) ligger ett stort
malmfält (svavelkis och kopparkis), som under de
senaste årtiondena varit föremål för betydande
brytning.
Sulky [saPki], eng., tvåhjulig vagn, som används
vid travtävlingar.
SuIFa, Lucius Cornelius, 138—78 f.Kr., romersk
statsman och fältherre. S. blev konsul år 88 och
besegrade parternas konung Mithradates f.å. Som
ledare för Roms adelsparti blev S. Marius’
farligaste rival och efter dennes död (86) Roms
härskare med titeln diktator. S. var en lika
utomordentlig organisatör som fältherre och införde flera
reformer i statsskicket, vilka gick ut på att öka
senatens makt. År 79 nedlade han fullständigt frivilligt
sin diktatorsmakt.
Sullivan [saFivn], sir A. Seymour, 1842—1900,
engelsk kompositör, mest bekant för sina
melodiö-sa operetter (M i k a d o n).
Sully [sylF], M. de Béthune, hertig av S., 1560—
1641, fransk statsman, Henrik IV:s minister och
förtrogne. Som chef för finansförvaltningen visade
S. stor duglighet och sparsamhet.
Sully-Prudhomme [sylli' prydåm'], A., 1839—
1907,. fransk skald, ursprungligen ingenjör. Hans
diktning är starkt pessimistiskt betonad och
utmärker sig för en inträngande psykologisk blick och
intensiv stämningsrikedom, som dock ibland slår
över åt det sentimentala. Språket är enkelt. I den
formella versbehandlingen är S. mästare. En del av
S:s dikter har översatts till svenska bl.a. av
Snoil-sky. S. erhöll nobelpriset i litteratur 1901.
Sulta'n, muhammedansk härskartitel, tidigare
särskilt använd om den turkiske härskaren. Jfr
Turkiet, historia.
Sululandet el. Zululandet, nö. delen av
provinsen Natal, Sydafrikanska unionen. Omkr. 27 000
km2. Ca 300 000 inv. (sulukaffrer).
Su'lu-öarna, en liten ögrupp i indiska övärlden
tillhörig Filippinerna och belägen s. om dessa
mellan Borneo och Mindanao. Ca 50 000 malajer.
Sumak, beteckning för en del garvmedel,
bestående av bark, eventuellt blad och grenar från en
del växter.
Su'mak, orientalisk vävnadsteknik, används t.ex.
vid tillverkning av mattor.
SumaTra, näst Borneo den största av
Sundaöar-na*, 474 000 km2 (ungefär Sveriges areal), omkr.
8,3 milj, inv., varav 7,7 milj, infödda. S. tillhör
republiken Indonesien. Huvudorter är Padang i v.
och Palembang i ö. — I öns längdriktning går
utefter sv. kusten en betydande bergskedja, i vilken
ingår ett flertal geologiska formationer
(stenkols-tertiärformationen), vidare äldre graniter och
yngre vulkaniska bildningar med en hel rad 2 000—
4 000 m höga, delvis ännu verksamma vulkaner.
Nö. kusten är flack. Klimatet är tropiskt och
regn-rikt. Yppiga skogar; odlingar av de flesta tropiska
frukter, tobak och kryddor. På ädla metaller samt
på tenn, koppar, kol och petroleum är tillgången
riklig. Folket är övervägande malajiskt. Rådande
religion är islam. — S. var ockuperat av japanerna
febr. 1942—sept. 1945. Jfr vidare Indonesien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1168.html