Tre atenarna 404 f.Kr. T. förde ett vilt skräckvälde men störtades redan efter ett år, varefter den demokratiska författningen återställdes. Trettioåriga kriget kallas den väldiga religiösa och politiska strid, som utkämpades huvudsakligen i Tyskland 1618—48. Kriget hade sina främsta orsaker i den efter reformationen och motreformatio-nen allt skarpare motsättningen mellan katoliker och protestanter. Genom grannstaternas ingripande växte kriget till en allmän europeisk konflikt med vittomfattande följder. Man brukar skilja på fyra skeden i T. 1) Det b ö h m i s k-p f a 1 z i s k a kriget (1618—22). I Böhmen rådde mellan de böh-miska ständerna och deras katolske landsherre starka motsättningar, vilka slutligen utlöste sig i uppror mot habsburgska väldet. Då kejsar Mattias dog 1619 och efterträddes av Ferdinand II, valde böhmarna den protestantiske kurfurst Fredrik V av Pfalz till konung. Böhmarna led emellertid ett förkrossande nederlag på Vita berget 1620, Fredrik förjagades, och Böhmen blev återförenat med de habsburgska arvländerna. Striden fortsattes i de pfalziska länderna, vilka erövrades av den katolska ligans trupper och gavs åt ligans dåvarande ledare, hertig Maximilian av Bayern. 2) Det neder-s a c h s i s k-d a n s k a kriget (1623—29). Den protestantiske kondottiären Kristian av Halberstadt inföll 1623 i nedersachsiska kretsen men besegrades i grund av den kejserlige härföraren Tilly, vilken därefter angrep den protestantiske krigshövdingen Ernst av Mansfeld i Ostfriesland och tvang denne att upplösa sin armé (1624). F.å. ingrep den danske konungen Kristian IV i striden men led ett avgörande nederlag mot Tilly vid Lutter am Barenberge 1626. De kejserliga trupperna under Tilly och Wal-lenstein besatte Brandenburg, Mecklenburg, Schles-wig-Holstein, Jylland och Pommern. 1629 slöt Danmark fred i Lübeck. 3) Det svensk-tyska kriget (1630—35). De katolska truppernas besättande av de nordtyska länderna innebar ett hot mot Sverige och föranledde Gustav II Adolf att ingripa i kriget. 1630 övergick han med en här till Tyskland. F.å. ingick han ett förbund med Brandenburg. Sachsen vägrade dock sin anslutning, och Gustav Adolf kunde fördenskull ej undsätta Magdeburg, som stormades av Tilly. Sachsen blev emellertid snart nödsakat att söka hjälp hos svenskarna. 1631 vann Gustav Adolf en glänsande seger över Tilly vid Breitenfeld, varefter Tilly tvangs att återtåga till s. Tyskland. Sverige var nu den ledande protestantiska staten. I Bävern vann Gustav Adolf en seger vid Lech över Tilly, som dödligt sårades, samt intog Augsburg och München. Sedan Wallenstein blivit kejserlig överbefälhavare, måste Gustav Adolf tåga norrut för att avvärja Wallensteins angrepp på Sachsen. Vid Lützen vann Gustav Adolf 1632 en seger men stupade själv. De svenska trupperna anfördes därefter av hertig Bernhard av Weimar och Gustav Horn, vilka emellertid i grund blev slagna av de kejserliga vid Nördlingen 1634. Hertig Bernhard fortsatte kriget med fransk hjälp. F.å. slöt Sachsen och Brandenburg fred med kejsaren. 4) Det svensk-franska kriget (1635—48). För att avvärja habsburgarnas övervälde blandade sig Frankrike nu i striden. Svenskarna under befäl av Johan Banér slog de kejserliga vid Wittstock 1636 samt vid Chemnitz 1639. Hertig Bernhard segrade vid Rheinfelden 1638 och intog s.å. Breisach. Efter Bernhards död 1639 gick hans armé i fransk tjänst. Banérs efterträdare, Lennart Torstenson, segrade vid Breitenfeld 1642. F.å. företog han ett fälttåg mot Danmark, som intagit en fientlig hållning, samt tågade sedan han rensat Jylland från danska trupper tillbaka mot s. 1645 överlämnade Torstenson befälet till Karl Gustav Wrangel, som i förening med fransmännen inföll i Bayren. En annan svensk 1218 armé började en belägring av Prag 1648, men denna avbröts då fred slöts s.å. (se Westfaliska freden). Trettondag jul el. trettondagen, den trettonde dagen efter julafton (6 jan.). Under medeltiden firades denna högtid med ett i kyrkorna uppfört skådespel (jfr Mysterier). Efter reformationen bevarades denna sed, i det att ett litet skådespel (trettondags-stjärnan) framfördes av fem utklädda gossar (stjärngossarna), vilka vandrade från hem till hem medförande en inifrån upplyst stjärna av genomskinligt papper, fäst på en stång. Seden fortlever ännu i vissa trakter av Sverige. Treudd, se Tridens. Tri-, i sammansättningar tre. Tria'd, tretal. Triangel. — 1. Sluten figur, som är begränsad av tre linjer, av vilka var och en skär de två andra. I vanliga fall menar man med T. en sluten, plan figur, begränsad av tre räta linjer. Vinkelsumman i en dylik T. är enligt den euklideiska geometrin lika med två räta. Om en vinkel i en dylik T. är rät, kallas T. för rätvinklig. Finns i en T. en trubbig vinkel, kallas den för trubbvinklig. Om alla vinklarna är spetsiga, kallas T. för spetsvinklig. Liksidig kallas en T. med tre lika sidor; likbent en T., i vilken två sidor är lika. Med en T:s höjd förstås en linje, som från en av T:s spetsar dras vinkelrät mot motstående sida. Denna sida benämns T:s bas. En T:s yta är lika med halva produkten av bas och höjd. — 2. Mus., slaginstrument, bestående av en triangelfor-mig böjd stålstav, som vid anslag ger en hög metall-klingande ton. Triangelmätning har till syfte att mäta olika avstånd på jordytan för bestämmande av jordens form och storlek, för kartläggning av större el. mindre områden m.m. Vid T. utgår man från en baslinje, vars längd direkt uppmäts, och uppmäter därefter vinklarna mellan denna baslinje och syftlinjerna från baslinjens ändpunkter till en tredje på lämpligt sätt markerad punkt i terrängen. Dessa punkter kallas triangelpunkter. Härur kan sedan avstånden mellan baslinjens ändpunkter och den tredje punkten beräknas. Till den så erhållna triangeln, vars samtliga sidor nu är kända, fogas genom markerande av en ny triangelpunkt ytterligare en triangel. Härigenom uppstår så småningom ett triangelnät, i vilket för kontrollens skull ytterligare linjer inläggs. Då det är fråga om mätningar för vetenskapliga ändamål el. uppmätning av ett större område (triangelmätning av första ordningen) förläggs triangelpunkterna på stort avstånd från varandra (flera mil om detta på grund av terrängen är möjligt). Vid uppmätning av mindre områden inskjuts mellan de härvid använda, varaktigt markerade triangelpunkterna nya triangelpunkter (triangelmätning av andra ordningen) osv. Triangulä'r, triangelformad, trekantig, trevinklig. Trianon [-nårf], Stora och Lilla T., två lustslott vid Versailles, nära Paris. Stora T., ett elegant envånings stenhus, uppfördes 1687—88 åt madame de Maintenon*. Här slöts 1920 fred mellan Ungern och de allierade. Lilla T. byggdes 1766 och användes särskilt av drottning Marie Antoinette, som i parken lät anlägga en lantgård med kvarn, ladugård etc. till sitt och sina hovdamers nöje. Tri'asperioden inleder den mesozoiska tidsåldern (se Geologiska perioder) i jordens historia. I T:s avlagringar, triasformationen, finns de äldsta lämningarna efter däggdjur, vilka är närmast besläktade med Australiens nutida pungdjur. En avdelning av triasformationen (keuper) finns i behåll på ett par ställen i Skåne; eljest saknas formationen i Sverige. Tribu'n. — 1. Hos de forntida romarna benämning på flera olika slags ämbetsmän, av vilka de mest berömda var de s.k. tribuni plebeji, folktribu-